Riksbanken

[grinne]

Sant, det finns ingen anledning för bankerna att låna ut under repo, även fast det för dem kan vara tekniskt möjligt att göra så (beroende på andra faktorer och kostnader).

Ett bensinbolag som säljer under inköpspris går snabbt i konkurs, men bankerna köper inte sina kreditpengar till reporänta.

Men den största anledningen till att de inte lånar ut under repo är att de vill hålla liv i myten om reporäntan, vi kan kalla det "bensinbolagsmyten".

99% av den svenska befolkningen tror att bankerna fungerar som ett bensinbolag.
Enligt myten lånar de pengar av riksbanken till reporänta, och lånar sedan ut samma pengar till en lite högre ränta, och mellanskillnaden däremellan är deras vinst på den "konkurrensutsatta" marknaden.

För att fortsätta få befolkningen att tro på den felaktiga beskrivningen skrivs spaltmeter efter spaltmeter i media varje gång riksbanken ändrar repo, för att ge legitimit åt den förhärskande världsåskådningen, och ge intryck av att räntan styr bankernas räntor mot privatpersoner.

Den 9:e oktober i år ändrades riksbankens inlåningsränta till 0,10 procentenheter under repo:
https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019/riksbanken-forenklar-styrsystemet/

Denna ändring rapporterades inte i svensk media, trots att minsta viskning om att reporäntan ska ändras normalt sett analyseras in i minsta detalj.

Och inget hände när räntan ändrades. Riksbanken skriver själva detta:

"Förändringarna får inte några penningpolitiska effekter eftersom Riksbanken även framöver kan se till att dagslåneräntan hamnar nära reporäntan."

Det ger en indikation på vilken minimal inverkan repo har på penningsystemet.

Ett alternativ till reporäntan vore att införa en bankskatt på golvytan i bankernas huvudkontor som riksbanken kan ändra. En miljard eller så per kvadratmeter vore lagom att börja med.
Om man vill höja privatpersoners låneränta för huslån så höjer man helt enkelt skatten för bankernas golvyta. Bankerna får då högre kostnader, och måste kompensera detta genom att ta ut högre ränta från sina kunder.

(Obs ironi)

[Cash Is King]

Riksbankens åtgärder i samband med Corona pandemin är katastrofal för landets valuta och ekonomi, att hålla liv i nuvarande banksystem anser de uppenbarligen vara viktigare än befolkningens tillgångar samtidigt som de missgynnar företag med konkurrenskraftig och sund ekonomi för att istället främja bidragsberoende och korruption. Bankväsende, Riksbank och Regering går hand i hand för att kunna lägga beslag på och kontrollera så mycket som möjligt av landets tillgångar samt föra över allt mer kostnader i form av skatter på befolkningen och se till att maximera skuldsättningen hos både befolkning och företag eftersom de då blir enklare att styra.

Riksbankens åtgärder berör svindlande belopp enligt nedan.

Program för företagsutlåning via bankerna, upp till 500 miljarder kronor.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/lan-till-bankerna-for-vidareutlaning-till-foretag/

Fler banker och kreditinstitut får möjlighet att låna pengar hos Riksbanken.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-motparter/tillfalliga-penningpolitiska-motparter/

Lättat på kraven för säkerheter för att låna hos Riksbanken.
https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/betalningssystemet-rix/sakerheter/

Sänkt utlåningsräntan över natten för bankerna.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/

Lånar ut obegränsat med kronor mot säkerhet till 0,20 procents ränta.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/veckovisa-extraordinara-marknadsoperationer/

Lånar ut upp till 60 miljarder amerikanska dollar.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/lan-i-amerikanska-dollar/

Köper statsobligationer, kommunobligationer, bostadsobligationer, företagsobligationer och företagscertifikat, upp till 300 miljarder kronor.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/kop-av-statsobligationer/
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/kop-av-kommunobligationer/
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/kop-av-sakerstallda-obligationer/
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/kop-av-foretagscertifikat/

https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/aktuellt-om-riksbanken-och-coronapandemin/riksbankens-atgarder-i-samband-med-coronapandemin/


Riksbanken beslutade den 21 april 2020 att köpa obligationer utgivna av svenska kommuner och regioner samt Kommuninvest i Sverige AB till ett nominellt belopp om 15 miljarder svenska kronor mellan den 27 april och den 30 juni 2020. Riksbanken har nu beslutat att det första anbudstillfället blir den 28 april 2020 och ska omfatta köp av obligationer utgivna av Kommuninvest i Sverige AB om ett belopp om högst 5 miljarder svenska kronor.

https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/2020/villkor-for-riksbankens-kop-av-obligationer-utgivna-av-kommuner-regioner-och-kommuninvest/

[Cash Is King]

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad vid 0%.

Riksbankschefen Stefan Ingves har vaknat och ser paralleller mellan 1930-talets ekonomiska depression och dagens ekonomiskt utsatta läge.

Penningpolitiskt beslut april 2020.
https://www.youtube.com/watch?v=q1z7w6__VQ4

Stefan Ingves om det penningpolitiska beslutet i april 2020.
https://www.youtube.com/watch?v=hXuN0GRo1mA

Penningpolitik april 2020: Riksbanken stöttar en ekonomi i kris.
https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2020/penningpolitik-april-2020--riksbanken-stottar-en-ekonomi-i-kris/

[haberdasher]

Sänka styrräntan? Efterfrågan på lån blir humongous - i hela världen. Räntan kommer att gå upp.

[cyber]

Sänka styrräntan? Efterfrågan på lån blir humongous - i hela världen. Räntan kommer att gå upp.

Jag tror du blandar ihop marknadsräntor och styrräntor. Styrräntan sätts av riksbanken, utan att påverkas av efterfrågan på lån.

Och ofta så sjunker faktiskt efterfrågan på lån vid kriser (företagen stoppar investeringar i produktutveckling, framtida produktionskapacitet etc. detsamma gäller även privatpersoner som kanske låter bli att buda de där sista 100kkr på en sommarstuga eller något annat de strikt sett inte behöver). Det är inte nödvändigtvis den starkaste påverkan på efterfrågan av lån, men relationen är inte så enkel som man annars kan tänka sig.

[haberdasher]

Jag tror du blandar ihop marknadsräntor och styrräntor. Styrräntan sätts av riksbanken, utan att påverkas av efterfrågan på lån.

Ja, det kan vara. Inte precis min spetskompetens. 

Och ofta så sjunker faktiskt efterfrågan på lån vid kriser (företagen stoppar investeringar i produktutveckling, framtida produktionskapacitet etc. detsamma gäller även privatpersoner som kanske låter bli att buda de där sista 100kkr på en sommarstuga eller något annat de strikt sett inte behöver). Det är inte nödvändigtvis den starkaste påverkan på efterfrågan av lån, men relationen är inte så enkel som man annars kan tänka sig.

Jag förstår det, men stater måste finansiera de stora paketen de utfärdar, och några av dessa kommer att finansieras med obligationer. Även länder som inte har någon skuld i utlandet kommer att tvingas att emittera dessa obligationer och öppna för utländskt kapital. Eftersom nästan alla länder kommer att emittera dessa obligationer kommer efterfrågan på kapital och räntorna att öka, och därmed tömma marknaden för likviditet. I stället för att bankerna placerar sitt överskottskapital i nationella banker kommer bankerna att investera sina kunder kapital i statsobligationer.

Överser jag nånting?

[cyber]

Och ofta så sjunker faktiskt efterfrågan på lån vid kriser (företagen stoppar investeringar i produktutveckling, framtida produktionskapacitet etc. detsamma gäller även privatpersoner som kanske låter bli att buda de där sista 100kkr på en sommarstuga eller något annat de strikt sett inte behöver). Det är inte nödvändigtvis den starkaste påverkan på efterfrågan av lån, men relationen är inte så enkel som man annars kan tänka sig.

Jag förstår det, men stater måste finansiera de stora paketen de utfärdar, och några av dessa kommer att finansieras med obligationer. Även länder som inte har någon skuld i utlandet kommer att tvingas att emittera dessa obligationer och öppna för utländskt kapital. Eftersom nästan alla länder kommer att emittera dessa obligationer kommer efterfrågan på kapital och räntorna att öka, och därmed tömma marknaden för likviditet. I stället för att banken placerar sitt överskottskapital i nationella banker kommer bankerna att investera sina kunder kapital i statsobligationer.

Överser jag nånting?
[/quote]

Hmm.. Delar av ditt resonemang stämmer säkert på det stora hela, men centralbankerna ställer det lite på ända.

De kan nämligen köpa i princip oändligt mycket statsobligationer (definitivt i länder med egen valuta som Sverige och USA, men även i rätt stor utsträckning i eurozonen) och därmed tvinga ner statslåneräntan så långt de vill. Implicit innebär det att man finansierar staten via sedelpressen, även om man låtsas som att staten nån gång ska betala tillbaka till centralbanken.

I princip är det vad man gör redan nu, och det enda som kan sätta stopp för det är om inflationen tar fart (och/eller valutan kraschar) och staten därför tvingas/väljer att höja skatter/skära i utgifterna. Min tro är att våra makthavare kan acceptera rätt hög inflation innan man går den vägen - det är för politiskt känsligt...

[haberdasher]

Hmm.. Delar av ditt resonemang stämmer säkert på det stora hela, men centralbankerna ställer det lite på ända.

De kan nämligen köpa i princip oändligt mycket statsobligationer (definitivt i länder med egen valuta som Sverige och USA, men även i rätt stor utsträckning i eurozonen) och därmed tvinga ner statslåneräntan så långt de vill. Implicit innebär det att man finansierar staten via sedelpressen, även om man låtsas som att staten nån gång ska betala tillbaka till centralbanken.

Ja, men trycket blir enormt, för alla måste låna. Det kommer bli default någonstans, så räntan för de som inte är i riskzonen för default blir högre än vanligt. De låtsas ju inte de betalar pengerna tillbaka. De avslutar lån och tar nye till högre ränta, så det går att kliva av för några långivare - om de vill.

I princip är det vad man gör redan nu, och det enda som kan sätta stopp för det är om inflationen tar fart (och/eller valutan kraschar) och staten därför tvingas/väljer att höja skatter/skära i utgifterna. Min tro är att våra makthavare kan acceptera rätt hög inflation innan man går den vägen - det är för politiskt känsligt...

Högre inflation, definitivt... men också högre ränta.

PS. "finansierar staten via sedelpressen" - är ju bara när den faktiska likviditeten upphör. Det finns likviditet i marknaden, bara inte alltid hos varje stat.

[I_am_mine]

Hmm.. Delar av ditt resonemang stämmer säkert på det stora hela, men centralbankerna ställer det lite på ända.

De kan nämligen köpa i princip oändligt mycket statsobligationer (definitivt i länder med egen valuta som Sverige och USA, men även i rätt stor utsträckning i eurozonen) och därmed tvinga ner statslåneräntan så långt de vill. Implicit innebär det att man finansierar staten via sedelpressen, även om man låtsas som att staten nån gång ska betala tillbaka till centralbanken.

Ja, men trycket blir enormt, för alla måste låna. Det kommer bli default någonstans, så räntan för de som inte är i riskzonen för default blir högre än vanligt. De låtsas ju inte de betalar pengerna tillbaka. De avslutar lån och tar nye till högre ränta, så det går att kliva av för några långivare - om de vill.

I princip är det vad man gör redan nu, och det enda som kan sätta stopp för det är om inflationen tar fart (och/eller valutan kraschar) och staten därför tvingas/väljer att höja skatter/skära i utgifterna. Min tro är att våra makthavare kan acceptera rätt hög inflation innan man går den vägen - det är för politiskt känsligt...

Högre inflation, definitivt... men också högre ränta.

PS. "finansierar staten via sedelpressen" - är ju bara när den faktiska likviditeten upphör. Det finns likviditet i marknaden, bara inte alltid hos varje stat.

Så länge centralbanker köper upp obligationerna så stiger ju inte räntan och det är där skon klämmer, marknadsekonomin får inte råda.

Som exempel upptäckte man nyligen att Svenska räntefonder i princip var lika volatila som aktiemarknaden för de bestod nästan uteslutande av företagsobligationer istället för statsobligationer.

När räntan på dessa då steg som resultat av de fallande obligationspriserna och det uppstod en enorm spread mellan vad folk var beredda att betala och vad folk var villiga att sälja för så såg det ut som om korthuset var på väg att fallera (en stor del av våra pensioner ligger i just detta korthus). Då gick riksbanken in och stödköpte i företagsobligationer så att marknaden kunde "normaliseras" igen

[haberdasher]

Så länge centralbanker köper upp obligationerna så stiger ju inte räntan och det är där skon klämmer, marknadsekonomin får inte råda.

Som exempel upptäckte man nyligen att Svenska räntefonder i princip var lika volatila som aktiemarknaden för de bestod nästan uteslutande av företagsobligationer istället för statsobligationer.

När räntan på dessa då steg som resultat av de fallande obligationspriserna och det uppstod en enorm spread mellan vad folk var beredda att betala och vad folk var villiga att sälja för så såg det ut som om korthuset var på väg att fallera (en stor del av våra pensioner ligger i just detta korthus). Då gick riksbanken in och stödköpte i företagsobligationer så att marknaden kunde "normaliseras" igen

Okej, det är företagsobligationer du skriver om.

När länder - stater - lånar pengar emitterar de obligationer, så kallade statsobligationer. Det är vanligtvis centralbanken i ett land som ansvarar för auktioneringen av dessa obligationer. När centralbanken köper tillbaka en statsobligation löper denna ut. I vissa länder kan vem som helst köpa  statsobligationer, även privatpersoner.

Det kommer att emitteras en hel del statsobligationer inom den närmaste framtid, och jag tror att räntenivån kommer att stiga på grund av den stora volymen statsobligationer. Det kommer att vara långivares marknad så att säga.

[cyber]

När länder - stater - lånar pengar emitterar de obligationer, så kallade statsobligationer. Det är vanligtvis centralbanken i ett land som ansvarar för auktioneringen av dessa obligationer.

Jag tror det är ovanligt att centralbanken ansvarar för det, i Sverige är det Riksgälden som gör det och i USA är det Treasury.

När centralbanken köper tillbaka en statsobligation löper denna ut.

Nja... När centralbanken köper en statsobligation (en form av kvantitativa lättnader/QE) så äger de den, antingen tills de säljer den igen eller tills den löper ut och staten betalar ut beloppet.

I vissa länder kan vem som helst köpa statsobligationer, även privatpersoner.

Jag vågar påstå att vem som helst får köpa statsobligationer nästan varsomhelst. Varje obligation tenderar dock att vara väldigt stor, och de handlas inte på en vanlig börs med köp och sälj-kurser, så det är inte så vanligt att privatpersoner köper dem. Det finns dock inga särskilda restriktioner för vem som får köpa dem (däremot kanske de inte kan delta i auktionen när de först ges ut, om det var det du menade)

Det kommer att emitteras en hel del statsobligationer inom den närmaste framtid, och jag tror att räntenivån kommer att stiga på grund av den stora volymen statsobligationer. Det kommer att vara långivares marknad så att säga.

Inte om centralbankerna köper upp dem allihop. Vanlig logik/marknadsekonomi applicerar inte på statliga aktörer. Centralbankerna kan köpa sitt eget lands statsobligationer oavsett ränta, risken för att de inte får tillbaka pengarna, förväntad inflation, etc, eftersom de inte drivs av vinstintresse.

[haberdasher]

Jag vågar påstå att vem som helst får köpa statsobligationer nästan varsomhelst. Varje obligation tenderar dock att vara väldigt stor, och de handlas inte på en vanlig börs med köp och sälj-kurser, så det är inte så vanligt att privatpersoner köper dem. Det finns dock inga särskilda restriktioner för vem som får köpa dem (däremot kanske de inte kan delta i auktionen när de först ges ut, om det var det du menade)

Som jag skrev, inte min spetskompetens. 

Men tack för förklaringarna. Jag har försökt hitta något online som ger ett globalt perspektiv på denna fråga, men har bara hittat bitar.

När det gäller privatpersoner som köper statsobligationer, kommer min enda personliga erfarenhet från många år sedan när jag ägde några få danska statsobligationer som ingick i en affär.

Jag kanske borde lägga till att jag vanligtvis inte investerar i papper. Jag får väl läsa upp på statsobligationer. 

[cyber]

Men tack för förklaringarna.
...
Jag får väl läsa upp på statsobligationer.

Hoppas jag inte lät alltför dryg

Statsobligationer är dött som investeringsform så länge centralbankerna tvingar ner räntorna till artificiellt låga nivåer.. Ärligt talat vet jag inte vad de fyller för syfte (utom för att lura folk att staterna inte finansierar sig genom att bara skapa pengar ur tomma intet). De enda som köper dem är de som absolut måste.

[haberdasher]

Hoppas jag inte lät alltför dryg

Nej, det är okej.  Jag insåg precis att jag slutade på argument eftersom min kunskap bara är baserad på personlig erfarenhet.

[Cash Is King]

Stefan Ingves beredd att återstarta sin krisapparat enligt artikel i DN. Med andra ord det gäller att säkra eventuella tillgångar i SEK innan de tappar än mer köpkraft, kanske läge att se över sitt "prepping" förråd innan butikshyllorna börjar gapa tomma, det kan bli en kall vinter vilket också är något att fundera över om bostaden är beroende av extern el för uppvärmning, vanliga bostäder är det första som kopplas bort vid eventuell el-brist.

https://www.dn.se/ekonomi/stefan-ingves-krisbekampningens-fortsattning-hanger-pa-finanspolitiken/