En svensk översättning av vad som framkommit genom kommunikationschefen för Finlands Bank.
"Under alla dessa år har mer än hälften av guldet investerats. Guld har investerats i exempelvis inlåning som liknar penningmarknadsdepositioner och guld ränteswapavtal.”
Det är precis det som GATA (The Gold Anti-Trust Action Committee) länge har hävdat, nämligen att hälften eller mer av västerländska centralbankers guld har leasats ut till den globala marknaden.
Nu undrar man, som i posten ovan, ifall Sveriges riksbank kan svara på samma fråga och ifall Sverige utgör ett undantag i denna ”gold fractional banking” cirkusen. Om inte så hur stora är chanserna att det utlånade guldet kommer att fås tillbaka i fysisk form, och inte som någon utfästelse på ett papper.
Alasdair MacLeod avslutar sin artikel med:
"Detta förklarar delvis hur den glupska aptiten på guld från Kina, Indien och Sydostasien har tillfredsställts, utan att guldpriset stigit för att återspegla denna efterfrågan. Det är också förenligt med mitt avslöjande tidigare i år om skillnaden på upp till 1.300 ton mellan guldet ”in custody” som redovisats i Bank of Englands årsredovisning, daterad februari 28, 2013 och beloppet på bankens webbplats efter juni i år."