Guld! Ett skydd mot inflation

[zodiac]

Hej!

Jag tänkte presentera i den här tråden en liten amatör studie jag har gjort i hur bra guld har fungerat som skydd för köpkraften mot inflationen. Kommer ta senaste 10 åren som exempel.



2015-06-30 kostade 1  OZ guldtacka 10 526 kr hos LibertySilver

2025-06-30 hade 1 OZ guldtacka då kostat 32 607 kr att köpa.

10 526kr är 14 007kr i dagens penningvärde.

10 526kr har tappat ca 24,85 % av sin köpkraft pga 33.08% inflation.

Har man då investerat sina 10 526kr i guld så har nominella värdet ökat med 209,84 %

Justerar man det på 33.08% inflationen så har köpkraften på dina 10 526kr ökat med 132,85 %.


___________________________________________________________________________________

Prisjämförelse juni 2015 vs juni 2025 (justerat för inflation):



1 liter mjölk: 9,50 kr (2015), 15,00 kr (2025), justerat pris 2025: 14,93 kr, prisökning 57%

1 limpa bröd: 20,00 kr (2015), 30,00 kr (2025), justerat pris 2025: 29,86 kr, prisökning 50%

12-pack ägg: 25,00 kr (2015), 40,00 kr (2025), justerat pris 2025: 39,83 kr, prisökning 60%

1 kg nötkött: 120,00 kr (2015), 180,00 kr (2025), justerat pris 2025: 179,75 kr, prisökning 50%

1 kg lax: 130,00 kr (2015), 200,00 kr (2025), justerat pris 2025: 199,72 kr, prisökning 53%

1 liter läsk: 10,00 kr (2015), 15,00 kr (2025), justerat pris 2025: 14,97 kr, prisökning 50%

1 t-shirt: 150,00 kr (2015), 250,00 kr (2025), justerat pris 2025: 249,67 kr, prisökning 67%

1 par jeans: 500,00 kr (2015), 800,00 kr (2025), justerat pris 2025: 799,00 kr, prisökning 60%

1 par skor: 600,00 kr (2015), 1 000,00 kr (2025), justerat pris 2025: 998,80 kr, prisökning 67%

Standard bilservice: 2 500,00 kr (2015), 3 500,00 kr (2025), justerat pris 2025: 3 497,00 kr, prisökning 40%

Däckbyte (arbetskostnad): 200,00 kr (2015), 300,00 kr (2025), justerat pris 2025: 299,20 kr, prisökning 50%


Priserna ovan är uppskattningar baserade på tillgänglig statistik, indexvärden och exempelpriser från marknaden. De är inte exakta eller officiella priser, utan syftar till att ge en ungefärlig bild av prisutvecklingen för olika varor och tjänster mellan juni 2015 och juni 2025, justerat för inflation.

[sff123]

Lyfter på hatten för en mycket trevlig "Amatör"studie

[Au]

Tycker det hela verkar rimligt.

En annan fråga jag ställer mig själv hela tiden är varför kom inflationen, vad var det som helt plötsligt gjorde att den kom? Jag gör en kvalificerad gissning att det är följden av pengartryckandet och de insatser stater globalt gjorde under pandemin. Vad tror ni?

[AndrewJackson72]

Det är simpelt, statskassan är i minus eftersom mer pengar går ut än in, och för att fortsätta finansiera vad staten skickar pengar till behöver dem gå i mer skuld, och det resulterar i inflation.

[zodiac]

Tycker det hela verkar rimligt.

En annan fråga jag ställer mig själv hela tiden är varför kom inflationen, vad var det som helt plötsligt gjorde att den kom? Jag gör en kvalificerad gissning att det är följden av pengartryckandet och de insatser stater globalt gjorde under pandemin. Vad tror ni?

Min gissning är att flockbeteende delvis ligger bakom situationen.

Till exempel höjer giriga mathandlare priserna kraftigt, och sedan följer andra aktörer efter med egna prishöjningar. Det skylls på olika orsaker, men ofta saknas rimliga förklaringar som kan rättfärdiga hela prisökningen.

Men vad gör vi som konsumenter? Slutar vi konsumera eller drar ner kraftigt? Nej, det gör vi inte. Visar vi protester eller demonstrationer? Inte heller det. Istället fortsätter vi att handla som vanligt, vilket i praktiken stödjer prisökningarna.

[zodiac]

Under den ekonomiska krisen i Argentina runt 2001–2002 ledde höga priser på basvaror som ägg till att konsumenter organiserade bojkottkampanjer för att pressa ner priserna. Många vägrade köpa ägg till de höga priserna i ett försök att få handlarna att sänka prisnivån. Initialt skapade bojkotten viss kortsiktig press på priset, och efter ett tag sjönk äggpriserna faktiskt till nivåer lägre än innan krisen.

Samtidigt påverkades utbudet då vissa handlare minskade leveranser eller gömde varor för att motverka prispressen. Trots dessa utmaningar visade bojkotten att konsumenterna kunde agera kollektivt, även om den inte löste de underliggande ekonomiska problemen eller den höga inflationen i stort.

[Stacker]

Tycker det hela verkar rimligt.

En annan fråga jag ställer mig själv hela tiden är varför kom inflationen, vad var det som helt plötsligt gjorde att den kom? Jag gör en kvalificerad gissning att det är följden av pengartryckandet och de insatser stater globalt gjorde under pandemin. Vad tror ni?

Ja, såvitt jag förstår är det den enormt ökade mängden USD (och i viss mån EUR) sedan 2020 som driver upp priserna på i stort sett allt i hela världen. Detta eftersom de flesta råvaror prissätts i USD. Det hade inte varit ett problem om USD försvagats i motsvarande mån för att balansera prisökningar men det har inte skett utan istället har USA exporterat sina egna prishöjningar världen över.

När Ukrainakriget startade blev det också en prischock på naturgas (som är råvara till plast) vilket ledde till att plast blev väldigt mycket dyrare. Och som bekant är det mesta vi köper tillverkat av plast och förpackat i plast. Det drev upp priserna på det mesta. Nu har gaspriset sedan länge normaliserats men de höga plastpriserna förefaller hänga kvar.  Det är ett välkänt faktum att prishöjningar är "sticky", dvs det är lätt att höja priset men sedan sänks de inte igen när orsaken till höjningen ( t ex höga energipriser) är eliminerad.

Många amerikanska skribenter och makroekonomer jag följer menar att vi pga den massiva ökningen av penningmängden (USD/EUR) de senaste fem åren ännu bara sett början på kraftiga prisökningar, främst i USA men även i resten av världen. Effekterna släpar efter eftersom ekonomierna som påverkas är så stora. Tycker du det är dyrt att gå och handla mat idag? Vänta bara....
 
Jag tycker också det är konstigt att svensken bara shoppar vidare som vanligt, oavsett hur dyrt allting blivit. Jag äter helt annorlunda numera, kött och annan kvalitetsmat har blivit så dyrt att jag lever på mer kolhydrater istället vilket såklart är helt förkastligt för hälsan på längre sikt. Häromveckan såg jag på Ica Maxi ett godispaket med 10(tio) kolor. Pris 110 kr. Visserligen lokal, småskalig produktion och säkert bra kvalitet men ändå. Det är ju fullständigt absurt. Hur kan man få för sig att starta det företaget och tro att det ska flyga att sälja en handfull kolabitar för 110 kr?

   

[Västjämten]

Tack, och särskilt till Zodiac för exempel! Allt rör sig, men inte I takt. Brexit, Covid och Ukraina har varit dom stora om jag inte missminner mig? Guld som värdebevarare har varit, och är en höjdare. -Guldet går bra! Säger någon bekant glatt som vet att jag tycker om metall. Vemodigt när man vet varför...

[gbz]

Våra politiker köper vapen och obligationer för våra pengar medans Kina,Ryssland mfl smarta länder roffar åt sig guldet

Detta gör det extra viktigt för oss att själva ta ansvar när våra folkvalda inte gör det.

[august]

Våra politiker köper vapen och obligationer för våra pengar medans Kina,Ryssland mfl smarta länder roffar åt sig guldet

Detta gör det extra viktigt för oss att själva ta ansvar när våra folkvalda inte gör det.

Det är oklart för mig vilka obligationer du menar att ”politikerna” köper. Sedan januari 2023 är Riksbanken såvitt jag vet säljare av statsobligationer och Riksgälden ger bara ut obligationer som andra köper. Detta bortsett från att Riksbanken både via regeringsformen och riksbankslagen är opolitisk och självständig.

Vad sedan gäller Ryssland så finns det två huvudsakliga ställen som den ryska staten har guld. Den första är givetvis centralbanken, vilken absolut har köpt en massa guld under senare år… men verkar ha övergått till att sälja med start i januari detta år (!). Den andra är den ryska s.k. ”National Wealth Fund” som också haft en massa guld. Men NWF verkar ha övergått till att vara central finansiär av merkostnader pga kriget i Ukraina (delvis pga låga oljepriser, vilket försämrat den ryska budgeten). Lite googlande tyder på att 2/3 av NWF redan förbrukats och därav ca 50% av den guldreserv som fanns i NWF. Nuvarande prognos verkar vara att NWF kommer att vara helt tömd nästa år om Putin inte slutar att ta pengar därifrån.

Det sagt så håller jag med dig i stort, även om du sannolikt har fel om Ryssland.

[gbz]

Våra politiker köper vapen och obligationer för våra pengar medans Kina,Ryssland mfl smarta länder roffar åt sig guldet

Detta gör det extra viktigt för oss att själva ta ansvar när våra folkvalda inte gör det.

Det är oklart för mig vilka obligationer du menar att ”politikerna” köper. Sedan januari 2023 är Riksbanken såvitt jag vet säljare av statsobligationer och Riksgälden ger bara ut obligationer som andra köper. Detta bortsett från att Riksbanken både via regeringsformen och riksbankslagen är opolitisk och självständig.

Vad sedan gäller Ryssland så finns det två huvudsakliga ställen som den ryska staten har guld. Den första är givetvis centralbanken, vilken absolut har köpt en massa guld under senare år… men verkar ha övergått till att sälja med start i januari detta år (!). Den andra är den ryska s.k. ”National Wealth Fund” som också haft en massa guld. Men NWF verkar ha övergått till att vara central finansiär av merkostnader pga kriget i Ukraina (delvis pga låga oljepriser, vilket försämrat den ryska budgeten). Lite googlande tyder på att 2/3 av NWF redan förbrukats och därav ca 50% av den guldreserv som fanns i NWF. Nuvarande prognos verkar vara att NWF kommer att vara helt tömd nästa år om Putin inte slutar att ta pengar därifrån.

Det sagt så håller jag med dig i stort, även om du sannolikt har fel om Ryssland.

Det är bra om vi inte köper obligationer tyvärr är det på det sättet man finansierar onödig konsumtion t.ex 300 miljarder för att berika saabs aktieägare.

Jag har inte Ryssfobi som många av er andra men jag litar inte helt på de siffror de går ut med, samma sak med Kina med.

[pennypacker]

Problemet med uträkningar som dessa är att det inte pålitligt går att mäta "verklig" inflation. Första problemet är verklig för vem? Finns massvis med faktorer som drastiskt påverkar personers köpmönster (välstånd, inkomst, personlig preferens/prioritering osv). Din personliga anekdot med att äta mindre kött är ett bra exempel. Det andra problemet är att saker (som du också visat) ökar olika mycket i olika takt och med olika fördröjning - vilket betyder att alla dessa prisförändringar godtyckligt måste viktas emot varandra. Denna viktning (KPI/CPI, eller Clown Price Index som jag kallar det) blir extremt kompex i en modern ekonomi med miljarders miljarder parametrar, och säger således nästan ingenting om den underliggande ekonomin. Det hela blir lika futilt som att på sikt med tillförlitlighet försöka förespå väder = omöjligt, varför man idag i min mening mer använder KPI som ett propaganda-verktyg för att manipulera marknaden.

När massmedia gör uträkningar som denna för pöbeln baseras de på Riksbankens KPI som ständigt (och helt öppet) omviktas och omformuleras varteviga år för att passa den bild Riksbankens önskar förmedla om ekonomin. Varför? Finns massvis med forskning som visar att konsumenters tro/känsla för vad inflationen är samt framtida inflationsförväntningar faktiskt påverkar vad inflationen i slutändan blir (vilket de ofta påpekar), och eftersom det ingenstans i Riksbankens stadgar eller mål står det att de måste vara sanningsenliga i sin kommunikation så blir kontentan att de anser sig "skyldiga" att ljuga för konsumenter/marknaden för att bättre uppnå sitt _verkliga_ mål, vilket är att hålla en "låg och stabil inflationstakt". Ta tankeexemplet ifall de rakt ut skulle medge att de medvetet manipulerar sin rapportering, då skulle de givetvis minska effekten av sitt siffertrolleri och därmed aktivt motarbeta sitt av Riksdagen tillskrivna och huvudsakliga mål.
Kan man läsa mellan raderna och har en grundförståelse för ekonomi blir allt detta uppenbart. Detta sker för övrigt i alla riksbankers kommunikation och anses mer eller mindre vara ett standardverktyg de använder sig av och startade någon gång i början på 80-talet när CPI började frångå sin ursprungliga viktning. David Jensen har nyligen publicerat en artikel om just detta på substack.

Det närmaste man kan komma en långsiktigt pålitlig mätning av inflation är penningmängdsökning (varför det i århundraden var definitionen av inflation), men även detta är problematiskt i en modern ekonomi, då förutom markanta eftersläpseffekter så finns idag även flertalet lager av penningmängden (M0, M1, M2, M3), samt en mängd ytterligare ovanpåliggande lager med derivat som helt eller delvis ligger utanför Riksbankens kontroll och i många fall ens möjlighet att tillförlitligt mäta. Alla dessa lager kan tillfälligt svälja likviditet (minskar inflationstryck) och likaså expandera/kontrahera i fiktivt värde och följdaktligen senare överflöda marknaden med likviditet som driver på prisökningar.

Guld gör många saker och förenklat kan man säga skydd mot inflation är en (ökar egentligen något mer än inflation sålänge befolkningsmängd och ekonomier fortsätter växa), men eftersom alla råvaror har ett visst mått av denna funktion (utjämnat över tid) så är det enligt mig inte den intressantaste. Det verkligt unika med guld är att det till skillnad från t.ex. silver och de flesta andra råvaror är en kontra-cyklisk tillgång (finns inte många sådana), vilket innabär att det över kort och medellång sikt rör sig tvärtemot ekonomiska cykler. Dvs marknaden går in och ut ur guldet för att öka/minska sin exponering mot risk och detta kan förstås - förutsatt man håller ett getöga på när saker vänder - utnyttjas för att swinga sin egen exponering mellan guld och andra ekonomiska tillgångar.