Aktier efter death of money?

[norddal]

En Tanke!! Om Jim Rickard i hans bok "The death of money" blir sann, hur skulle värdet av Aktier beräknas? Skulle de ändå hålla sitt egenvärde eller vara värdelösa eftersom de var köpta med nu värdelösa dollar, kronor eller annan valuta?

[august]

Skulle de ändå hålla sitt egenvärde eller vara värdelösa eftersom de var köpta med nu värdelösa dollar, kronor eller annan valuta?

En aktie är ett bevis på att du äger en andel i ett företag. Om papperspengar plötsligt skulle bli värdelösa så skulle aktien fortfarande vara ett bevis på att du äger en andel i företaget, det enda som ändras är att dess värde inte lika enkelt kan representeras i fiat.

Skulle detta inträffa så kommer något alternativ för handel att uppkomma och då kan man säkert handla både aktier och annat uttryckt i denna nya enhet. Not to worry, eller snarare, det är ok att oroa sig, men att aktierna skulle bli värdelösa är inte problemet.

august

[norddal]

Okey så om bara företaget där man har Aktier överlever en valuta krasch så kan man vara lugn, jag förstår ditt resonemang August. Tack för svaret.

[Strokur]

Problemet med aktier är inte helt rätlinjigt. En aktie i ett företag med substans kan naturligtvis behålla ett värde. Vattenfall t ex som kan producera el för mindre än 5 öre/kilowatt med egen produktion (vattenkraft) är sannolikt stabilt även i en kris. Å andra sidan, som dess företagsledning har fått hållas, kan även den typen av företag råka på obestånd om kostnaderna, enkelt uttryckt, överstiger intäkterna. Nu äger ju staten Vattenfall så här haltar jämförelsen men om ett annat företag  på motsvarande sätt hamnar på obestånd så går det sannolikt i konkurs och då äger du plötsligt ingenting, möjligen en lågt prioriterad fordran.
I dagens läge är många av de högt värderade företagen i världen helt utan substans; Facebook, Google med flera exempel. Jag skulle inte vilja ha mitt kapital i ett sådant i ett krisläge.
Hela finanssektorn, som i grunden bygger på förtroende, är också i ett besvärligt läge vid en kris (som för några år sen). Staten utfärdar ju påbud om att bankerna måste öka sina ”lager” (kapitaliseringen). Men om vi har en ekonomisk kris och pengarna blir mindre värda så minskar ju bankernas lager/buffert. Dvs substansen i en bank blir mindre och därmed förtroendet, folk börjar ta ut pengar och bankerna måste driva in krediter som skapar problem för näringslivet osv.
Spiralen är igång och vi har sett det gång på gång under modern tid.
De finanskriser vi hittills sett är säkert inte de värsta som många av oss kommer att få uppleva under sin levnad.
 

[Asrael]

Det är också skillnad på att äga och att äga.

Har man till exempel aktier i en KF äger man inte aktierna utan en andel i kapitalförsäkringen och den registrerade ägaren till aktierna är försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget går i konkurs står man där med lång näsa. Mer troligt är att de nya G20-reglerna ställer till det. Det beslutades att insolventa finansiella institutioner företrädesvis skulle räddas med så kallad bail in. Det betyder att kontoinnehavare, aktieinnehavare, pensionssparare och fonddelsägare får betala för institutets dåliga affärer.

En annan tänkbar situation kan vara om de aktier du äger lånats ut till någon part som går i konkurs. Många som blankar aktier godkänner att deras aktier också lånas ut. När man lånar ut sina aktier gör man det till banken som i sin tur lånar ut dem till någon annan. Det är alltså banken som måste gå i konkurs eller liknande men då ska de ändå ha separerat kundernas och sitt eget innehav.

En brottslig situation kan vara att ett finansiellt institut inte håller isär det egna kapitalet och kundernas, eller lånar ut dina aktier utan din vetskap.

Finns säkert fler situationer. "If you don't hold it you don't own it" Lite överdrivet kanske för det är inte många som har aktiebreven hemma i byrålådan.

[Goldfinger]

Jim Rickards själv överdramatiserar ju inte vad som händer vid en valutakrasch utan pratar ju mer i termerna att de "stora" sätter sig ner och skriver om spelreglerna.

Ingen kan ju med säkerhet veta vad som händer och hur stora svallvågorna blir men grundregeln måste ändå vara att reala tillgångar såsom fastigheter, PM, sunda företag (utanför finansmarknaden) etc har ett värde även efter en valutakrasch.

[Asrael]

Så är det absolut!

Värt att ta i beaktande är att även reala tillgångar pendlar mellan över- och undervärderade. Dessutom visar historien att reala tillgångar konfiskeras av staten om fiatvalutan riskerar att krascha. Det kan vara riskabelt att enbart äga guld, men också enbart mark. Världen har dock förändrats och det borde vara möjligt att ta båten till Finland/Ryssland/Baltländerna och göra sig av med sitt guld om det blev olagligt i Sverige. En långsökt tanke som slagit mig efter att ha funderat över Karen Hudes http://kahudes.net/ är att guld kanske helt plötsligt en dag får ett bestämt värde i hela världen vid ett samma tillfälle. Vad det skulle betyda är svårt att sia om, men det är svårt att tro att det skulle värderas lägre än idag i förhållande till övriga reala tillgångar.

Man kan också fråga sig vad som verkligen är en real tillgång?

Om man åker bil 90 min från Stockholm får man idag en gård som räcker för att försörja en storfamilj med två boningshus, lada, smedja, åker, betesmark, skog m.m. för halva priset av 23 kvm bostadsrätt i fallfärdigt hus i Stockholms innerstad. Vid en valutakrasch kommer inte bostadsrätten behålla sitt värde i förhållande till bondgården. Bostadsrätten är heller inte något man äger, utan man äger tillträde och nyttjanderätt till lägenheten samt innehar ett medlemskap i bostadsrättföreningen. Därför är det i egentlig mening inte en real tillgång.

Andra tillgångar såsom antikviteter, konst o.s.v. vilka periodvis går i mode är inte heller stabila tillgångar sett till reellt värde även om man först kan tycka det. Vi har sett många kulturrevolutioner och konfiskerade tillgångar genom historiens gång, men också kraftigt överprissatta och under långa perioder extremt underskattade sådana. Ett exempel kan vara vissa sorters antikviteter och inte minst möbler. Jag har ett otroligt välbevarat skåp som är extremt otympligt men ändå flyttats med häst och vagn och gått i arv i flera generationer sedan 1700-talet och idag är det värderat till ett betydligt lägre pris i kronor än det var på 80-talet. Priset i silver är ännu lägre och då tycker vi att silver är undervärderat. Nu är det IKEA, köp, slit och släng som är modernt - ingen vill ha ett riktigt hantverk - och frågan är om någon under min livstid är villig att betala ett pris som motsvarar antalet mantimmar som skåpet tog att tillverka? Jag tror inte det och speciellt inte om vi får en valutakrasch då den typen av tillgångar normalt är övervärderade när fiatvalutan är som mest uppblåst.

[Åbama]

Det är oerhört svårt att förutse hur en valutakris skulle ske. Likaså när den skulle komma och vad som slutligen skulle kunna trigga den att starta?

Kommer den att ske över lång tid eller som ett långsamt race mot noll? Kommer den att komma som en snabb krasch? Vilka spridningseffekter kommer den att få? Kommer det finnas någon eller några vinnare i ett sådant scenario? Kommer det att finnas någon eller några valutor som kommer klara sig bättre än andra eller klara sig helt? När kommer kraschen att ske? Vilka tillgångsslag ska man sitta på i ett sådant scenario.

Frågorna är många och svaren är få. Ett som är säkert är att dagens system bygger upp allt större obalanser. Att det är ohållbart i längden. Att det vi idag kallar för pengar, enbart bygger på ett skenbart förtroende utan underliggande värden.

Vad det gäller boende är det helt klart en poäng med vad man får för pengarna om man reser lite utanför storstaden. Det finns även en annan aspekt.

Jag tänker på en av mina vänner som är kriminalkommissarie. Han berättade för ett antal år sedan om när det var ett större strömavbrott i Alby/Kista. Han beskrev det som om råttorna kröp upp ur kloakerna och där inbrott och annan brottslighet plötsligt skedde överallt. Han beskrev det som om ”ifall vi hade haft en larmpanel, hade alla lampor blinkat ilsket rött överallt samtidigt”. Detta då de brottslingarna visste att de kunde agera mer eller minde ostört och riskfritt i skydd av mörkret.

Idag är det ingen som behöver använda våld för att få mat på bordet. Det är ingen som med våld behöver ta någon annans boende, för att få tak över huvudet. Ändå har vi en brottsutveckling i samhället som går i allt annat än i en önskvärd riktning. Det är då lätt att tänka sig vad som händer den dagen våra sociala skyddsnät havererat helt. Den dagen socialen eller a-kassan inte längre betalar några räkningar. Den dagen då allt färre arbeten finns kvar, då allt fler företag gått i konkurs.

När jag frågade samme polis, om han i ett framtidsscenario visserligen hade haft kvar ditt jobb, men att han praktiskt ändå inte skulle kunnat köpa något av större värde för lönen han fått. Ifall han samtidigt visste, att åkte han till jobbet, så var risken stor att hemmet var rånat och plundrat när han kom hem från jobbet. Vad han i så fall skulle göra?

-   ”Stanna hemma och försvara mitt hem och mina nära” blev det helt väntade svaret.

Låter kanske som om man målar upp ett Mad-Max-scenario men faktum är att i vart fall jag är uppriktigt orolig för framtiden. Exempelvis Sverige har haft extrem fattigdom tidigare utan att vi för den skull haft ens i närheten av den brottslighet vi ser idag. Alltså en brottslighet vi ser och som dessutom ökar trots ett relativt välstånd. Vad detta beror på kan vi lämna därhän, då det lätt blir en fråga om kulturer, politik och politiska värderingar. Vad alla däremot borde kunna enas om är att utvecklingen inte är önskvärd och rentav farlig.



Vad som också är rätt självklart! Valutan och pengarna är själva fundamentet och grundstommen i en ekonomi. Vad som även är rätt uppenbart är att de styrande för länge sedan svängde in i en riktning som ekonomiskt är en smal återvändsgränd. En riktning i återvändsgränd utan praktisk eller politisk möjlighet att vända.

Om då denna grundstomme blivit eller är på god väg att bli förstörd. Där alla möjligheter att ”hantera krisen” genom ekonomiska åtgärder från de styrande är borta. Där det inte längre går att vända utvecklingen. Där rättssamhället är bortom all räddning (och vad det gäller rättssamhället är på god väg redan idag). Vad händer då?

Hur framtiden blir återstår därför att se. Jag vet vad jag tror men samtidigt hoppas att jag har fel om.

God Fortsättning allesammans.

[sebari]

 Åbama, jag har nog alltid sett upp till dina argument och inlägg men så är inte fallet den här gången.. Att påstå att vi har högre brottslighet idag än när Sverige upplevde fattigdom är vågat att påstå... Tror att dagens samhälle är mycket bättre på att anmäla och registrera brott med tanke på att man kan läsa om skolbarn  som polisanmäls för misshandel för bråk på skolgården, något man säkert inte gjorde för 100 år sedan i Sverige. Statistiken ser annorlunda ut kanske men det har sin förklaring, människor har alltid varit människor. Ska jag höfta som du gjorde skulle jag påstå att vi har mindre brottslighet idag då respekt för medmänniskor och kvinnosyn är något förbättrad idag...

[Åbama]

Orkar inte skriva en avhandling med statistik för att motsäga, så ord får stå mot ord. Bifogar däremot ett par bilder från BRÅ´s Brott och straff i Sverige : Historisk kriminalstatistik 1750-2010. Diagram, tabeller och kommentarer

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A440005&dswid=2259

Visst har också viss brottslighet varit oförändrad eller till och med minskat, medan annan bokstavligt talat samtidigt exploderat. Går man också längre tillbaka i statistiken blir samhällsutvecklingen ännu mer tydlig.

Tycker dessutom antalet skjutningar, sprängningar anlagda bränder med mera talar sitt tydliga språk. Jag är också gammal nog att komma ihåg ett samhälle där rån var förstasidesstoff. Där guldsmedsaffären där vi växte upp inte behövde sluss för att släppa in kunderna. Guldsmeden kunde till och med ha smyckena framme i enkla trälådor med vanligt glas över. Jag minns den pensionerade polisen som berättade att uppklaringsprocenten för tillgreppsbrott (läs vanligen cykelstölder) på den lilla orten där han började som polis då var 98% procent men där motsvarande siffra idag är mindre än två procent. Jag minns bankjuristen som för ett par veckor sedan berättade om att han anmält hundratals försök till bedrägerier, där enbart en enstaka av dessa många anmälningar lett till något annat än "brott kan inte styrkas". En slentrianmässig nedläggning som dessutom statistiskt räknas som något positivt.

Sedan kan man välja att leva i förnekelse eller inse att samhället har problem och utmaningar. Det är lite med samhällsproblem som med alkoholism. Så länge man förnekar är man inte ens i närheten av en lösning.

[erland82]

Tror det är svårt att enbart gå på siffror och statistik då det hänt väldigt mycket under det senaste århundradet. Inte alls omöjligt att det faktiskt har ökat. Men den extrema ökningen tror jag inte heller på.

Några bidragande faktorer till ökad brottslighet samt rapportering av brottslighet lär vara centralisering av samhället/befolkningen, teknologin och en sådan sak som att bilar blev allt mer vanliga under 1950- talet och framåt. Och inte minst som Sebari skrev med en annan syn på brott i allmänhet så som misshandel eller alkohol relaterade brott.

[Åbama]

Vad det gäller alkoholmissbruk skulle jag gissa (utan att veta) att brottsligheten relaterat till det faktiskt minskat. I synnerhet om vi går riktigt långt tillbaka. Det söps mycket förr.

Vad det gäller vålds- och tillgreppsbrott är sanningen däremot troligen en annan. Vad det gäller anmälningsbenägenheten är jag däremot tveksam. Har ju själv i stort sett slutat anmäla brott till polisen. Det lönar sig ju inte hur uppklarningsbart brottet än må vara. När polisen också avskriver allt med ett ”brott kan inte styrkas”. Statistiskt sedan klappar sig själva på axeln med ett nedlagt fall = uppklarat fall. Då speglar knappast statistiken verkligheten i samhället.

Jag har personligen aldrig heller sett polisen klara upp ett brott hur bra bevisning som än funnits i fallet. I fallen man läst om eller hört talas om, där någon blivit dömd, har straffet å andra sidan ofta varit så löjeväckande låga att det knappast ändå inte spelar någon roll. Undantaget från detta är givetvis s.k. skattebrott.

Mitt förhållande till synen på rättsväsendet har i dag gått så långt, att när jag ser en polisbil med blåljus undrar jag ofta om de är utkommenderade för att köra runt och blinka. Detta så det ska se ut som de trots allt arbetar. Alternativt att de bara vill skynda sig tillbaka med inköpt lunch till stationen så den inte hinner bli kall. Rent moraliskt förstår jag inte heller skillnaden mellan en brottsling som tar pengar denne inte har rätt till, eller ett rättsväsende som genom skatten tar betalt för ett jobb som samma rättsväsende ändå inte utför. Stöld är stöld även om vissa kan gömma sig bakom lagar, inkompetens och byråkrati.

Risken är samtidigt att man låter som en gammal tjurig gubbe men de moraliska värderingarna har förändrats i samhället. I några avseenden positivt, men i många andra avseenden på ett negativt sätt.

När mormor och morfar växte upp, var lån något man in i det längsta drog sig för. Lånade man trots allt pengar skulle lånet betalas av. Köpte man något, var det för att man verkligen behövde det. Man låste inte ytterdörren för man helt enkelt inte behövde och för att det fanns en tilltro till de ärliga grannarna.

Ställ detta mot dagens vansinniga konsumtion, där tros-shoppande kärringar svimmar i trängsel-rean under mellandagarna. Där lån är en naturlig del av vardagen för Svensson och knappast något som betalas av. Där en olåst dörr (och ibland även en låst) innebär att inbrottet är ett faktum.

[erland82]

Allt det kan jag däremot hålla med om

Kan inte vara roligt att vara polis idag när man måste jobba mot en åklagare som är på brottslingarnas och vrida och vända på lagbokens sida. Jobbar själv i butik och jag tror faktiskt inte en enda anmälan om varken snatteri, stöld eller inbrott blivit uppklarad en enda gång hos oss. Om vi inte tagit dem på bar gärning själva. Fast det har inte gjort något för vår del förutom att vi vet vilka det är.

[Åbama]

Allt det kan jag däremot hålla med om

Kan inte vara roligt att vara polis idag när man måste jobba mot en åklagare som är på brottslingarnas och vrida och vända på lagbokens sida. Jobbar själv i butik och jag tror faktiskt inte en enda anmälan om varken snatteri, stöld eller inbrott blivit uppklarad en enda gång hos oss. Om vi inte tagit dem på bar gärning själva. Fast det har inte gjort något för vår del förutom att vi vet vilka det är.

Tänk då vad otroligt enkelt detta hade varit att lösa både praktiskt och juridiskt. Om det politiska modet hade funnits, insikten hos lagstiftarna samt inte minst viljan och intelligensen funnits hos väljarna.

Skulle säga att samhället blir allt mer depraverat oavsett vilka ”sanningar” som vi matas med från media och myndighetshåll. Det är också därför jag är så övertygad om att vi är på väg käpprätt åt helvete.

[sebari]

Välkommen tillbaka Åbama, håller med dig i det mesta när det kommer till de 2 senaste inläggen. Särskilt det sista, teknologin och hela samhället utvecklas otroligt fort idag... Tyvärr utvecklas inte rättsväsendet i samma takt.