Hur bankverksamhet fungerar i praktiken

[toblov]

Det sker med några knapptryckningar. Svårare än så är det inte.

[cyber]

Unmanipulatable, jag tror jag fattar lite bättre vad du menar nu. Jag håller med om mycket av det du skriver, jag försöker bara bena ut det här med att "banker lånar inte ut pengar".

Jag tror jag förstår bättre vad du menar nu.. Skulle man kunna säga att banken lånar ut, men inte sina "egna" pengar utan depositörernas (utan att depositören ser det)? För en låntagaren är det ju egentligen skit samma, men för depositören (eller vad det nu kallas) så är det förstås en jäkla skillnad.. Edit: Nu har jag läst på lite mer om depositionsbevis & dyl, och i viss mån kan man väl se det som att banken också har möjlighet att låna ut penar som de faktiskt aldrig fått insatta på ett konto. Jäkla spejsigt... Är det det som är kärnan i ditt resonemang?

Jag förstår absolut att banken skapar min skuld till banken och mitt tillgodohavande på kontot samtidigt, men målet med att ta ett lån är ju att göra något med pengarna, så den situationen förändras ju snabbt (antag t ex att man tar ut tillgodohavandet i cash - är det fortfarande inget lån i din mening?).

Ursäkta att jag snävar av mitt deltagande i diskussionen till bara en fråga, men diskussioner på forum blir så sjukt spretiga annars

[cyber]

Gurty, jag misstänker att du blir förvirrad av allt prat om att "skapa" pengar. när banken lägger upp ett lån så skapar de egentligen inte pengar, utan i första steget bara ett tillgodohavande.

Här finns en bra sammanfattning: https://www.flashback.org/sp44813537

Det enda som inte riktigt tas upp där är vad som händer när tillgodohavandet används för att köpa nåt (t ex genom banköverföring till en annan bank). Jag tror (men jag är lite osäker) att banken då löser det genom att låna av andra banker eller av riksbanken.

[Gurty]

Gurty, jag misstänker att du blir förvirrad av allt prat om att "skapa" pengar. när banken lägger upp ett lån så skapar de egentligen inte pengar, utan i första steget bara ett tillgodohavande.

Här finns en bra sammanfattning: https://www.flashback.org/sp44813537

Det enda som inte riktigt tas upp där är vad som händer när tillgodohavandet används för att köpa nåt (t ex genom banköverföring till en annan bank). Jag tror (men jag är lite osäker) att banken då löser det genom att låna av andra banker eller av riksbanken.

Det är definitivt förvirrande och därför vill jag gå till botten med det. Pengar eller tillgodohavanden, så skapar de medel som låntagaren kan konsumera och köpa saker för. Det kan man till och med se på filmen från Riksbanken som en tidigare länkade till.

Precis. Vad händer när pengarna/tillgodohavandet/valutan ska användas för att köpa något, som t.ex. bostadsrätt, bil eller någonting annat?

Jag undrar som sagt hur först pengarna/tillgodohavandet skapas, en del säger med några knapptryckningar. Men detta måste väl följa någon slags procedur? Som man kan läsa mer om? För om jag startar en bank imorgon, och en person kommer in och lånar 1 miljon kronor, så kan jag ju inte bara skriva på en lapp "du har 1 miljon kronor på ditt konto /mvh banken" som låntagaren sedan kan gå och köpa en bostadsrätt för hur som helst. Detta är för mig förvirrande.

Uppskattar svar från alla som bidrar i tråden.

[Silverräven]

Lite mer förklaring om bankerna från Mike Maloney och Stefan Molyneux. Lärorikt och intressant, kan ge lite extra förståelse.

https://youtu.be/zPb_ThaPE_0

[cyber]

Jag undrar som sagt hur först pengarna/tillgodohavandet skapas, en del säger med några knapptryckningar. Men detta måste väl följa någon slags procedur? Som man kan läsa mer om? För om jag startar en bank imorgon, och en person kommer in och lånar 1 miljon kronor, så kan jag ju inte bara skriva på en lapp "du har 1 miljon kronor på ditt konto /mvh banken" som låntagaren sedan kan gå och köpa en bostadsrätt för hur som helst. Detta är för mig förvirrande.

Uppskattar svar från alla som bidrar i tråden.

Jag förstår att det är förvirrande. Men det är ganska exakt så det funkar! Bara banken har tillräcklig kapitaltäckningsgrad så får de skapa ett tillgodohavande utan att be någon om lov (jag hade inte själv tänkt igenom det här fullt ut från början - jag trodde att pengarna nån gång var tvungna att gå flera varv i systemet för att kunna föröka sig)

Om du sedan tar ut ditt tillgodohavande så får de ta pengar från sin pengahög (som består främst av eget kapital och insättningar från andra), och om den inte räcker så lånar de i sin tur av andra banker eller riksbanken. Oftast kan de låna lätt från andra eftersom de har panten på din bostad som säkerhet (i fallet bostadslån...)

[glimbert]

Eftersom du efterfrågar förklaring på själva pengaskapandet specifikt så skulle jag rekommendera denna svenska förklaring samt även del 2 av den:
https://www.youtube.com/watch?v=1WG0ii2VTjA

[Unmanipulatable]

Parastistopp berättar att Jakbanken inte har konto hos riksbanken. Därför är Jakbanken inte en konkurrent till storbankerna.




Här är Glimberts länk igen:

[Gurty]

Hej igen allihopa!

Stort tack för all information och källor. Jag har läst på så mycket som möjligt och tror att jag har fått lite förståelse för hur det hela fungerar. Jag har gjort en sammanfattning med ett exempel nedan som jag hoppas någon kan hjälpa mig att rätta. Har jag förstått det hela korrekt?

Som exempel startar jag idag en bank som heter "Skoj-banken". För att starta banken behöver jag ett eget kapital på 50 miljoner kronor samt betala för diverse ansökningar hos Finansinspektionen. Eftersom jag tidigare varit bankir så har jag strålande kontakter på Riksbanken och lyckas på någon vänster öppna ett konto där och får tillgång till RIX och centralbankspengar.

När jag äntligen öppnar "Skoj-banken" så rusar kunderna till den nya banken. Eftersom jag har 50 miljoner kronor i eget kapital beräknar jag att jag kan låna ut cirka 714 miljoner kronor till nya kunder i banken. Jag har räknat ut detta med Basel III där bankerna kommer behöva hålla 7 procent i kärnprimärkapital. Eftersom kärnprimärkapital består av eget kapital, dvs. aktiekapital så har jag möjlighet att låna ut ovannämnda belopp.

En dag kommer en ny kund som heter Olle som väljer att öppna ett konto hos oss på "Skoj-banken". Några veckor senare kommer Olle tillbaka med ett intressant prospekt. Olle har sneglat lite på ett intressant investeringsprojekt. Olle önskar köpare lite fastigheter i Norrland för 100 miljoner kronor av en säljare som heter Sven. Vi på "Skoj-banken" tycker att investeringen låter intressant och efter diverse kalkyler erbjuder vi 100% belåning mot en ränta på 3%, amorteringsfritt. (vi kanske bryter mot någon regel här, men låt säga för enkelhetens skull att vi inte gör det).

Vi på "Skoj-banken" beviljar härmed ett lån till Olle på 100 miljoner kronor. När vi beviljar lånet så ökar beloppet på Olles konto med 100 miljoner kronor i utbyte mot att Olle försätter sig i skuld till oss på "Skoj-banken" och lovar att återbetala skulden till oss mot ränta. Som säkerhet för lånet kräver vi på banken pantbrevssäkerhet i fastigheterna Olle ska förvärva. Detta innebär att vi i och med en ny kredit har skapat pengar och "Skoj-bankens" balansräkning har ökat.

När väl dagen kommer och Olle ska förvärva fastigheten så ska transaktionen genomföras. Olle ska köpa fastigheten av Sven, vilket innebär en transaktion från Olles konto på "Skoj-banken" till Svens konto på Swedbank. Beloppet på Olles konto minskar (Skoj-bankens skuld till Olle minskar) samtidigt som beloppet på Svens konto ökar (Swedbanks skuld till Sven ökar). Som kompensation för detta görs parallellt en motsvarande överföring av centralbankspengar från "Skoj-banken" till Swedbank. Det vill säga centralbankspengar används för förflyttning av dessa bankpengar.

Vilket leder till ett problem! Eftersom "Skoj-banken" kan skapa krediter till cirka 714 miljoner kronor men har endast 50 miljoner kronor på sitt konto på Riksbanken. Det måste väl betyda i det här fallet att transaktionen inte är möjlig? Men om både köpare och säljare hade varit på "Skoj-banken" så hade transaktionen varit möjlig.

Är det såhär det fungerar? Har jag tänkt rätt eller fungerar det på något annat sätt?

Stort tack återigen.

[Robs]

Till att börja med måste vi definiera begreppet Bankkrediter och skilja detta från pengar.
Om vi bortser från jämkningen i Riksbanken så hanterar bankerna enbart Bankkrediter.

Vid ett lån så erhåller låntagaren en liten del av bankens kreditvärde. Vad som egentligen händer är att banken skriver +1 miljoner som tillgång, dvs din skuld till banken, och -1 miljon som skuld till dig, dvs det du får in på kontot. Bokföringsmässigt för banken har ingenting hänt, därav har det "skapats ur luft".

Att låna ut 714 miljoner bankkrediter och ha 50 miljoner kronor på Riksbanken är helt skilda saker i bankvärlden. För att låna ut bankkrediter behöver du bara ha typ 3% i Kärnprimärkapital.

Om du försöker hitta en definition av Kärnprimärkapital så ser du vad ekonomi egentligen går ut på, att hemlighålla hur det egentligen fungerar.

Hur pengar får skapas eller förstöras finns det väl definierade lagar för men för bankkrediter finns det inga lagar alls vad jag har hittat. Det skulle vara alldeles för enkelt att påpeka fel då.

[Hans Augustsson]

Jag tror att "Skoj-banken" kan låna 714 MSEK av andra banker genom att ställa ut en säkerställd obligation i form av säkerheten i fastigheternas pantbrev.
Räntan blir då för "Skoj-banken" STIBOR-räntan.
Om jag fattat det rätt.

[Unmanipulatable]

Enligt riksbankschefen är 2800kr i kärnprimärkapital tillräckligt för en utlåning på 1 mkr.
0,28% då ?
Själv är jag inte så intresserad av de exakta detaljerna. Det som är väldigt intressant för mig är hur det fungerar i stora drag samt att systemet som det nu ligger i vart fall  är väldigt långt ifrån att INTE vara predestinerat att kollapsa samt att det är uformat för att gynna den lilla eliten snarare än att vara transparent rättvist och kompatibelt med någon allmän upppfattning om rättvisa och moral samt uppbyggade för den produktiva ekonomin som gör att mänskligheten med deras individer utvecklas och mår bra.
Bankerna har överföringar på många miljarder om dagen mellan varandra i det slutna systemet via riksbanken.  Där kvittas först bankskulderna mot varandra.   Bankernas skulder till oss är det som vi kallar pengar men som inte är pengar.  Det mesta kvittas. Endast för mellanskillnaden behöver riksbankspengar användas. De behöver bara användas över tex em bankdag. Sen flyger de tillbaka eller till en annan bank i systemet.   Bankerna kan även låna av varandra.

*Då har vi STIBOR räntan..

Över tid så jämnar det hela tiden ut sig. Då handlar det om kanske någon bankdag.  Det är mer eller mindre ett nollsummespel. Jag diskuterar i stora drag hur det fungerar. Vid utlandsbetalning börjar det göra ont för bankerna. Precis som det ont när de får in en kontantkramare som kund.
Kontantanvändare är lite som en finne i röven för bankerna. Vi får se till att denna finnen blir  till en väldigt svår plåga för bankerna.  Själv gör jag allt för att vara en riktigt elak och infekterad hemmorojd mot bankerna.  Hahah Frihet är inte gratis så det är det värt.


Bankerna behöver inte ha pengar för att "låna" ut "pengar".   De kan i efterhand reglera att de följer de krav som finns.


Deltagare i RIX

http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Betalningssystemet-RIX/Deltagare/Vilka-ar-RIX-deltagare/

Jakbanken verkar vara med på ett hörn....?

ca 13 tusen miljarder hanterades i RIX under förra månaden .
http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Betalningssystemet-RIX/Statistik-over-betalningar-i-RIX/2016/
Hur många bankdagar 21? så ca 635 miljarder om dagen .....




NEJ INTE KREDITER..   en kredit är att man överlåter eller lånar ut något. Banker lånar inte ut. Banker ger inte krediter. Det är inte kreditpengar .Det är fordringar / bankskulder.




Wikipedia

STIBOR, eller Stockholm Interbank Offered Rate är en daglig referensränta som beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av de räntor som bankerna SEB, Nordea, Svenska Handelsbanken, Swedbank och Danske Bank ställer till varandra för utlåning i svenska kronor. STIBOR används som referens för räntesättning eller prissättning av derivatinstrument. En ränta på ett lån kan exempelvis uttryckas som STIBOR T/N + 1 % och kommer då följa STIBOR T/N-räntan med ett tillägg om en procentenhet. Noteringarna för STIBOR publiceras varje vardag kl 11:00.

De viktigaste löptiderna för STIBOR är:

    T/N som står för Tomorrow/Next (nästa bankdag till efterföljande bankdag)
    3 månader

Fram till Lehmankraschen 2008 som allvarligt skakade om systemen för utlåning mellan bankerna motsvarade de ställda räntorna en kurs som bankerna var villiga att avsluta affärer med varandra till. Vid och efter kraschen övergick den ränta som rapporterades till att bli en teoretisk ränta medan affärerna gjordes upp enskilt genom förhandlingar varför Stibor frikopplades från verkliga transaktioner.[1] I februari 2015 blev Stibor-räntorna negativa i samband med att Riksbanken införde negativ reporänta. Sparkonton har normalt en lägre ränta än Stibor men bankerna har valt att inte ha negativ ränta på dem för att undvika kontantuttag.



ps...   de kan ge sig f-n på att denna hemorrojd tar ut kontanter ändå. . Idag tog jag bara ut 4k.   jobbigt att bara kunna ta ut 400kr per uttag om man vill ha nya sedlarna. 


Gammal bild på över deltagre Rix och en variant på ICAs helikopterpengar .  Skulderna ökar och det gynnar av em händelse finanseliten....