Om vi tar forumets bebis SWEA som typfall så är egentligen 750 mynt alldeles för liten upplaga för att det nånsin skall få en spridning och ett samlarvärde utanför den här relativt lilla gruppen som forumet utgör.
Nja, här är det nog på plats med en liten rättelse. Swea 2013 har en upplaga på 850 st exemplar, vilket är 100 fler än Canadas vanligaste 1 Kg mynt
För att återgå till ämnet, så skulle jag inte ha alltför stora förhoppningar på en brant värdestegring på just detta Australienska mynt. Det är en märkligt ointressant motivserie. 10 mynt med Sydneys nyårsfirande!? Det känns inte som en alltför stor internationell grupp köpare skulle ställa sig i kö för detta. Men det är givetvis endast min personliga åsikt.
- Att det är färgat gör att en stor del av den "seriösa" delen av världens myntsamlare rynkar lite på näsan. Det finns en del som gillar sådant, men man begränsar mängden framtida potentiella köpare i onödan. Det har s.a.s. gått lite inflation i denna typ av mynt just nu.
- 15 000 är bra om det skulle slå, men betyder samtidigt "back off" om de inte lyckas att nå dit.
- Det är aldrig fel att köpa första myntet i en upplaga. Det blir ytterst sällan en dålig affär, men det är vid #2 och #3 det oftast visar sig om serien har framtiden för sig.
- Australian Royal Mint är en känd tillverkare, men känslan jag har fått kring dessa är att de ofta uppfattas som lite tråkiga (vilket jag faktiskt tycker att detta myntet befäster).
Ett fördjupat svar hänger till stor del ihop med din egen ambition med investeringen. I likhet med de flesta andra investeringar, så ökar din förmåga att hitta rätt objekt med att du besitter nödvändig kunskap. Där är det ingen större skillnad mot tex. vin, konst, antikviteter eller fastigheter.
Jag brukar hävda att man blir bra på det man tycker är roligt, så gillar du ett mynt, - köp det om du har råd. Det kommer förmodligen att stimulera till ytterligare kunskapsinhämtning. Sedan kan du sejfa nästa gång du handlar.
Om du är ute efter maximal ökning i SEK på ditt insatta kapital, så är det nog så att det är de små och exklusiva serierna du skall fokusera på. Det är i denna kategori du hittar samlare som gladeligen öppnar sin plånbok på vid gavel om du erbjuder rätt exemplar.
Dessa serier behöver ingen massiv promotion, utan initierade köpare vet när mynten släpps. Här gäller det dock att veta lite vad man pysslar med, då premierna oftast är höga. Köper man dock direkt vid släppet, så blir det oftast vinst på andrahandsmarknaden.
En serie som jag har lite personlig erfarenhet av är
denna serie från Mongoliet (jmfr. sedan med
denna så ser du hur nyskapande RAM är).
Upplagan är på 2500 ex. och köpte du en Järv 2007, så har du tjänat ca. 10 000 SEK/mynt idag.
Men så är det också en serie som påverkat mängder av andra tillverkare, och man ser kopior av formspråket på många håll.
Nu är ju inte Ädelmetallforum ett numismatiskt forum i första hand, utan här läggs oftast större fokus på metallen i sig. Det är därför oftast bullions och seminumismatiska mynt vi diskuterar här, och då blir förutsättningarna något annorlunda.
I praktiken är det inte så många serier som avhandlas, och Kookaburror och Pandor har ju redan nämnts. Dessa upplagor har dock drastiskt ökats, och det diskuteras nu livligt om hur den framtida prisutvecklingen kommer att te sig.
En serie som verkar hålla ställningarna är Perth Mints Lunarserie (även om det var lite trassel med senaste draken).
Djur är f.ö. populära samlarobjekt hos många, liksom fartyg, krigshistoria, sportevenemang etc.
Sedan så finns det en del Europeiska serier som inte rönt så stor uppmärksamhet här i Sverige, men de facto har en mångdubbelt större marknad än vår egna lilla ankdamm
Ryssland är ett annat exempel som kanske Fantom vet något om. Där har det givits ut mängder med silvermynt.
Lyfter man blicken något så tror jag att det finns en del okända godbitar att hämta för den ambitiösa och nyfikna samlaren/investeraren.
Avslutningsvis så anser jag nog inte att man skall göra alltför långtgående jämförelser mellan vår nuvarande Swea och Kina/Australian mints produktion.
Det må vara samma råvara, men själen är sannerligen sprungen ur vitt skilda ambitioner. Swea är (förmodligen) ett världsunikt projekt, och som sådant oerhört svårt att bedöma rent ekonomiskt.
Hur framtiden blir återstår fortfarande att se, men vid en eventuell präglingsökning av framtida utgåvor, så kommer givetvis nya köpare att vilja ha första årgången. Om det då endast finns 850 st. så kan man möjligen fundera över vad som då händer med priset.
Ur ett seminumismatiskt perspektiv är det förmodligen mer relevant att gå in på Canadian/Royal/Perth Mints (eller varför inte Monnaie de Paris) hemsida och välja random samlarserie att jämföra med.
Min gissning är faktiskt att de större serierna tyvärr kommer att vattnas ur av tillverkarna, och mer anta formen av bullion. Premieökningarna kommer man att hitta i kortare och semiexklusiva serier, där man kan erbjuda kunderna nya, fräscha motiv efter några år.
Det är bl.a. därför som så många präglare satsar på Lunar. Det är olika djur varje gång, och efter 12 år så känns en ny Tiger efterlängtad.
