Prisinflation

[Truthster]

Detta är ett gammalt trätoämne. Det finns de som mäter inflation i expansion av M1, det finns de som mäter i prishöjningar, etc. Egentligen så tror jag att ni är rätt nära varandra, det är bara att exemplen inte riktigt matchar.

Penningmängden är ett sätt att mäta det totala ekonomiska värdet av en marknad. Även utan en penningmängd att mäta skulle det bli inflation, som utan pengar skulle behöva mätas annorlunda. Inflation kommer med andra ord alltid att uppstå när marknaden förändras oavsett hur den mäts.

[august]

Detta är ett gammalt trätoämne. Det finns de som mäter inflation i expansion av M1, det finns de som mäter i prishöjningar, etc. Egentligen så tror jag att ni är rätt nära varandra, det är bara att exemplen inte riktigt matchar.

Penningmängden är ett sätt att mäta det totala ekonomiska värdet av en marknad. Även utan en penningmängd att mäta skulle det bli inflation, som utan pengar skulle behöva mätas annorlunda. Inflation kommer med andra ord alltid att uppstå när marknaden förändras oavsett hur den mäts.

Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar, men vi är givetvis överens om att nyckeln inte är vad man mäter prisutvecklingen i för enhet.

Men man måste mäta prisutvecklingen relativt någon form av referens, oavsett om det är SEK, guld, jordnötter eller pokemonkort. Med pokemonkort som referens och antalet pokemonkort i systemet konstant så kommer det inte att uppstå någon generell inflation, oavsett hur ”marknaden förändras”.

Du skrev ju själv tidigare ”inflation uppstår när det är gott om pengar, men brist på produkter”. Dvs det räcker inte med det senare.

[Truthster]

Vad jag menar är att inflationen existerar oavsett vilket betalningsmedel som används. Det är såklart ett tänkt scenario, men tänk dig en värld där pengar inte finns, där ekonomin består av t.ex. byteshandel. Även med byteshandel kommer inflationen att vara en naturlig faktor betingad av utbud och efterfrågan. Inflationen är alltså inte betingad av penningmängden.

Det jag skrev i citatet du syftar på var att exemplifiera hur inflationen som vi är vana vid fungerar.

[august]

Vad jag menar är att inflationen existerar oavsett vilket betalningsmedel som används. Det är såklart ett tänkt scenario, men tänk dig en värld där pengar inte finns, där ekonomin består av t.ex. byteshandel. Även med byteshandel kommer inflationen att vara en naturlig faktor betingad av utbud och efterfrågan. Inflationen är alltså inte betingad av penningmängden.

Det jag skrev i citatet du syftar på var att exemplifiera hur inflationen som vi är vana vid fungerar.

Vi är helt överens om att existens eller icke-existens är oberoende av betalningsmedel och fungerar på exakt samma sätt i en ekonomi som består av byteshandel. Men jag menar fortfarande att du har fel (när du säger att ”inflationen är en naturlig faktor av utbud och efterfrågan”). I avsaknad av extern påverkan i form av ökning av penningmängden, kommer förändringar i utbud och efterfrågan att leda till exakt lika mycket prishöjningar som prissänkningar, lika mycket prisinflation på vissa varor som prisdeflation på andra.

Tänk dig ett system där du, jag, gbz och Sarek alla producerar 100 enheter av var sin vara. Du producerar tomater, gbz gurkor, Sarek småkakor och jag apelsiner. Vi behöver alla lika mycket av allting, så allting handlas till par, dvs 1 tomat = 1 apelsin = 1 gurka, osv. Tio år senare med noll externa ändringar så kommer allting fortfarande att handlas till par, dvs noll förändring, noll inflation. Ett ganska ointressant fall.

Så byt scenario: en av gbz’s två gurkfabriker brinner ner och hans produktion sjunker till 50 gurkor. Alla behöver fortfarande lika mycket av allting och om vi agerar rationellt så kommer den nya ekvivalensen att bli 1T = 1A = 1S = 0.5G.

”Inflation” ropar någon, ”priset på gurkor har fördubblats”. ”Inte alls” svarar jag. ”Priset på tomater, apelsiner och småkakor har ju gått ner”. Och totalt i systemet är det noll inflation: vissa saker har blivit ”dyrare” eftersom utbudet minskat, och andra har blivit billigare. Så jag hävdar fortfarande att för att det skall kunna uppstå allmän, generell inflation så måste penningmängden öka. Så länge den inte gör det är det ett nollsummespel där vissa saker går upp och andra går ner. Existensen av ett ”betalningsmedel” är irrelevant.

Tänk nu scenariot att du istället ökar tomatproduktionen till 200. Förändrar det något? Naturligtvis inte, det blir en annan ombalansering där vissa varor blir dyrare (allt utom tomater) och andra billigare (tomater). Priset på tomater går ner när tillgången ökar.

”Men”, säger vän av ordning, ”det är ju ingen skillnad på om mängden tomater i systemet ökar eller om mängden pengar gör det. Varför ser du (august) en ökning av penningmängd som en extern förändring, medan en ökning av mängden tomater inte är det?”

Det är en bra fråga. Svaret är att om vi ser ”pengar” som en vara som skvalpar runt i systemet ihop med andra varor, då är det ingen skillnad (och inte heller någon generell inflation). Om alla varor går upp i pris, mätt i pengar, så innebär det bara att priset på pengar har gått ner. Precis samma situation som i de andra fallen. Om vi däremot ser ”pengar” som en absolut referens då möjliggör en ökning av penningmängden en generell inflation (eftersom vi väljer att bortse från att pengar blivit billigare).

Så likaväl som att se inflation som en konsekvens av att penningmängden ökat kan man se inflation som att priset på pengar gått ner. Det är exakt samma sak. ”Varan SEK är värd färre tomater.”

[Birka]

Tur att jag satsade på potatis. 

[august]

Tur att jag satsade på potatis. 

Du hade kanske läst ”The Martian”.

[Birka]

Ungefär så gick det till fast jag slapp näspluggarna   

https://www.youtube.com/watch?v=uJCMgwcJNOk

[Sarek]

”Inflation” ropar någon, ”priset på gurkor har fördubblats”. ”Inte alls” svarar jag. ”Priset på tomater, apelsiner och småkakor har ju gått ner”.

Jag anser nog ändå att man får betrakta "gurkexemplet" som "gurkinflation" när alla andra får ge en enhet av sitt mot en halv tillbaka, gentemot tidigare en mot en. En partiell inflation.

Inflationsfrågan är komplex med flera faktorer som orsak.

En av de största faktorerna är nog ändå stora löneökningar i ett samhälle utan motsvarande produktivitetstillväxt.
I mitten på 1970-talet fick vi stora löneökningar, med efterföljande hög inflation. Jag hade precis tagit min examen 1974 och börjat arbeta, och löneökningarna låg de åren runt 10 procent. För mig var det bra tajming, för efter bara några år kunde jag betala tillbaka hela min studieskuld, som var tagen i ett låginflations samhälle. Där och då hade inte ändring i penningmängden någon betydelse i sammanhanget.

[Stacker]

Där och då hade inte ändring i penningmängden någon betydelse i sammanhanget.

Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på? Oljekrisen? Jag var så liten då och visste inget om vare sig M2 eller centralbanker.

Om penningmängden var någorlunda konstant under 70-/80-talen så betyder det väl att det kan bli skenande inflation även utan sådant som dagens massiva stödåtgärder och QE (som pågått sedan förra finanskrisen)? Inte för att det spelar någon större roll iofs, idag är det som det är och politiker och banksters har för länge sedan tappat kontrollen över ekonomin.
 

[Truthster]

Vi är helt överens om att existens eller icke-existens är oberoende av betalningsmedel och fungerar på exakt samma sätt i en ekonomi som består av byteshandel. Men jag menar fortfarande att du har fel (när du säger att ”inflationen är en naturlig faktor av utbud och efterfrågan”). I avsaknad av extern påverkan i form av ökning av penningmängden, kommer förändringar i utbud och efterfrågan att leda till exakt lika mycket prishöjningar som prissänkningar, lika mycket prisinflation på vissa varor som prisdeflation på andra.

Mycket trevlig recension. Man får nästan intrycket att inget kan gå fel i en bytesekonomi. 

Det finns dock yttre påverkan i en bytesekonomi, framför allt politisk, eftersom det annars inte går att finansiera offentliga arbetsplatser som t.ex. polis och militär. Det är trots allt fortfarande inflation, och inflationen i en bytesekonomi gör att någon måste gå och lägga sig hungrig, speciellt om skörden misslyckas.

Och då vill jag bara påpeka, för god ordnings skull, att jag inte har något önske att vara en förespråkare för bytesekonomi.

[Truthster]

Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på? Oljekrisen? Jag var så liten då och visste inget om vare sig M2 eller centralbanker.

På den tiden och innan dess var det vanligt att kvinnor var hemmafruar och skötte barn och hem. Samhället förändrades så att kvinnor kunde sköta liknande arbete utanför hemmet och få betalt för det. Det kräver pengar som inte fanns tidigare.

[Sarek]

Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på?

Det berodde på de stora löneökningar i ett samhälle utan motsvarande produktivitetstillväxt. Med höga lönehöjningar steg produktionskostnaderna och på det följde ökade priser på produkter och tjänster.

I bilden nedan ser du att penningmängden under de åren SJÖNK!

[Truthster]

Det berodde på de stora löneökningar i ett samhälle utan motsvarande produktivitetstillväxt. Med höga lönehöjningar steg produktionskostnaderna och på det följde ökade priser på produkter och tjänster.

Sedan kan man undra att Sverige trots allt klarat sig i den industriella konkurrensen på exportmarknaderna, vilket till stor del beror på den svenska kronans nedgång i värde sedan början av 1990-talet.

[august]

Vi är helt överens om att existens eller icke-existens är oberoende av betalningsmedel och fungerar på exakt samma sätt i en ekonomi som består av byteshandel. Men jag menar fortfarande att du har fel (när du säger att ”inflationen är en naturlig faktor av utbud och efterfrågan”). I avsaknad av extern påverkan i form av ökning av penningmängden, kommer förändringar i utbud och efterfrågan att leda till exakt lika mycket prishöjningar som prissänkningar, lika mycket prisinflation på vissa varor som prisdeflation på andra.

Mycket trevlig recension. Man får nästan intrycket att inget kan gå fel i en bytesekonomi. 

Det finns dock yttre påverkan i en bytesekonomi, framför allt politisk, eftersom det annars inte går att finansiera offentliga arbetsplatser som t.ex. polis och militär. Det är trots allt fortfarande inflation, och inflationen i en bytesekonomi gör att någon måste gå och lägga sig hungrig, speciellt om skörden misslyckas.

Och då vill jag bara påpeka, för god ordnings skull, att jag inte har något önske att vara en förespråkare för bytesekonomi.

Inte jag heller, en av människans största uppfinningar är själva konceptet ”pengar”.

Och, också för ordningens skull, så påpekar jag att mina exempel givetvis är teoretiska exempel. Det existerar självklart inte något helt isolerat ekonomiskt system, inte heller Sverige på 70-talet. Yttre påverkan, både i form av handel med omvärlden och politiska krav på finansiering av gemensam infrastruktur är ett faktum och det finns ytterligare former.

En sista kommentar apropos detta med finansiering av gemensam infrastruktur (vilket du har helt rätt i, och är en viktig poäng) är att allt annat detsamma så skulle en sådan kostnad (vilket ju både till effekt och i praktiken är en beskattning av systemet) verka inflationsdrivande. Att stoppa in pengar i systemet är inflationsdrivande och likaså att extrahera varor.

Varför går det då inte överstyr mycket snabbare, givet att vi har massor med gemensam infrastruktur?

Min förklaring på detta mysterium är ”produktivitetsökningar”. Återigen allting detsamma (dvs det förenklade teoretiska systemet med konstant penningmängd alternativt byteshandel)… i detta system så driver produktivitetsökning deflation eftersom en fix penningmängd skall jaga en allt större volym varor.

Men detta är ingen absolut sanning utan bara ett konstaterande av att beskattning av och produktivitetshöjning i ett i övrigt slutet system verkar åt motsatta håll.

[Philip]

Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på?

Det berodde på de stora löneökningar i ett samhälle utan motsvarande produktivitetstillväxt. Med höga lönehöjningar steg produktionskostnaderna och på det följde ökade priser på produkter och tjänster.

I bilden nedan ser du att penningmängden under de åren SJÖNK!

Om penningmängden sjönk under den perioden och lönerna gick upp så får jag för mig att det påverkar arbetslösheten mer än priset på varor för den som har en anställning eller?