Artiklar i Realtid.se och di.se visar på att Nordea snarare är en belastning än en tillgång för Sverige varför det vore önskvärt att banken lämnar Sverige.
Nordea överlåter gigantiska finansiella risker på svenska folket, enligt Mats Lönnerblad och ekonomen Ulf Sandmark i debattartikel Realtid.se 2017-05-29.
"De som minns vad som hände under den hemmagjorda svenska bankkrisen 1987-1993, den största ekonomiska bankkrisen i Sveriges historia, kommer ihåg att Nordeas föregångare Nordbanken var en av de banker som räddades av staten. Nu kan en ännu större bankkris stunda, vars storlek och konsekvenser ingen riktigt vill förstå omfattningen av. Det skriver finansrättsexperten Mats Lönnerblad och ekonomen Ulf Sandmark
Nordea var redan mycket stort innan banken vid årsskiftet 2017, utan någon som helst förvarning, slog ihop alla sina dotterbanker i våra grannländer med den svenska moderbanken. Det innebar att banken överlät riskerna förknippade med bankverksamheten till Sverige. Skulle det krisa kommer de svenska skattebetalarna att stå med Svarte Petter i handen, ännu en gång, och få betala hela notan för insättargarantin för dessa länders Nordeabanker, när kollapsen på nytt eventuellt drabbar Nordea med full kraft.
Nordea är en så kallad systemviktig bank så Sveriges betalansvar begränsar sig inte enbart till att ta på sig risken att betala insättargarantin; utan till hela bankens tillgångsmassa, som uppgår till 161 procent av sveriges BNP.
Till detta kommer Nordeas derivataffärer som vid årsskiftet uppgick till svindlande 72 000 miljarder kronor. Derivaten tillsammans med de 1,61 gånger BNP som tillgångarna utgör, gör att Nordeas affärer sammanlagt är 18 gånger Sveriges BNP.
Det behövs inte mer än att 0,1 procent av dessa affärer går fel för att svenska staten (det vill säga ytterst skattebetalarna) och framförallt bankens företagskunder måste punga ut med närmare hundra miljarder kronor för att på nytt rädda Nordea.
Banken tar upp mindre än en procent av sina nominella derivatvärden i balansräkningen.
Om inte regeringen redan nu vidtar ordentliga åtgärder för att undvika att behöva betala för Nordeas svindlande affärer, riskerar hela Sverige, när nästa bankkris kommer, att råka ut för vad som bäst kan beskrivas som en fullständig ekonomisk kollaps som i värsta fall kan sluta med vad som bäst kan beskrivas som en statskonkurs."
Läs vidare via nedanstående länk.
http://www.realtid.se/debatt/nordea-overlater-gigantiska-finansiella-risker-pa-svenska-folketEnligt ekonomiforskare Christian Jansson är det bra om Nordea lämnar Sverige enligt debattartikel i di.se 2017-05-31.
"Sverige är för litet för att klara en akut finanskris som drabbar banksektorn. De fyra storbankerna har skulder som är tre gånger högre än Sveriges BNP. Om Nordea flyttar förlorar vi arbetstillfällen men kan på sikt ändå vara bra, skriver Christian Jansson, ekonomie doktor.
Sverige har i dag ett av de största banksystemen i världen i relation till storleken på ekonomin. Under de senaste decennierna när räntorna sjunkit till historiskt låga nivåer har bankernas balansräkningar växt oproportionerligt mycket. Det gör att det globala banksystemet i dag är betydligt större än det tidigare var.
Att ha ett stort finansiellt system är positivt utifrån ett sysselsättningsperspektiv eftersom det skapar många välbetalda jobb. Däremot är det inte lika positivt att ha ett stort banksystem när kriser uppstår i det finansiella systemet. Historiskt har detta visat sig vara mycket dyrt, då stater oftast behöver gå in och ta över privata banker för att upprätthålla den finansiella stabiliteten.
I Storbritannien hände detta under finanskrisen 2008. Den brittiska regeringen tvingades att ta över både Royal Bank of Scotland och Lloyds och detta kostade skattebetalarna stora summor. Storbritanniens statsskuld ökade från 40 procent till 80 procent av BNP mellan 2007 och 2011 som en konsekvens av finanskrisen (där övertagandet av banker och konsekvenserna av detta väsentligt bidrog).
På Irland upplevde man liknande problem, men problemet för Irland var att den irländska staten var för liten för att klara av att rädda de banker den tog över ansvaret för. Efter övertagandet tog det därför inte lång tid innan Irland tvingades söka hjälp hos EU för att inte landets ekonomi skulle haverera.
Med detta som bakgrund vet vi att i tider av finansiella kriser så är det oftast mycket dyrt för stater att rädda privata banker. När det finansiella systemet växer, bland annat på grund av historiskt låga räntor under de senaste decennierna, ökar också risken för att fler länder ska hamna i samma situation som Irland hamnade i efter finanskrisen 2008.
Problemet för Sverige är dock att vi inte har euro, vilket gör att vi inte kan räkna med att EU går in och stöttar oss på samma sätt som man gjorde med Irland. För att göra problematiken mer tydlig kan det svenska banksystemet beskrivas i några få, mycket illustrativa siffror.
De fyra svenska storbankerna (Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank) har tillsammans tillgångar på cirka 13.300 miljarder kronor. Tillväxten sedan år 2000 har varit enorm då motsvarande siffra detta år var cirka 5.000 miljarder kronor. Dessa 13.300 miljarder i tillgångar har finansierats av cirka 12.600 miljarder skulder och endast cirka 700 miljarder eget kapital.
Summorna är oerhört stora och det är svårt att hitta siffror som dessa kan jämföras med. I svensk kontext finns det egentligen bara två relevanta jämförelsetal och det är statsskulden och BNP. Sveriges statsskuld var i slutet av 2016 drygt 1.300 miljarder kronor och Sveriges BNP under 2016 var cirka 4.400 miljarder kronor.
Att landet Sverige genom historien tagit på sig lån på cirka 1.300 miljarder kronor kan ses som blygsamt i jämförelse med den skuldsättning som de fyra svenska storbankerna har på cirka 12.600 miljarder.
Det stora problemet är dock att Sveriges BNP är så mycket mindre än tillgångarna i de fyra svenska storbankerna. Om det vid en finansiell kris skulle krävas att svenska staten går in och tar över en eller ett par av dessa banker kommer Sverige att få stora ekonomiska problem som kanske är av en vidd vi inte klarar av att hantera på egen hand.
Den största risken i det svenska finansiella systemet stavas Nordea. Nordea står för nästan hälften av de svenska storbankernas tillgångar och skulder, vilket gör att en flytt av Nordea på sikt kan vara något positivt för Sverige. För när nästa finansiella kris kommer skulle den svenska regeringen i så fall ha betydligt större chanser att hantera den om ansvaret för Nordea låg någon annanstans."
http://www.di.se/opinion/ekonomiforskare-bra-om-nordea-lamnar/ 
