Statligt förtryck

[Åbama]

De enda som förlorar på att ni bränner skattepengar i onödan är andra skattebetalare.

Att bränna mycket pengar är snarast en fördel för en statlig verksamhet, då får de mer eller lika mycket pengar i nästa budget. Att spara pengar vill man inte, då får man mindre pengar i nästa budget.

Det är din åsikt och du har givetvis rätt att ha den. Däremot delar i vart fall jag den inte.

Jag skulle aldrig drömma om att jävlas med en parkarbetare, sjuksköterska, busschaufför eller motsvarande. Det är vanliga människor som gör sitt arbete som är till gagn för andra. Det är knappast heller denna typ av yrkesgrupper som är problemet. Visst, det kan tyckas, att ju fler som motarbetar systemet, ju mer pengar slösas det bort i detsamma. Ju dyrare blir det därför för alla som betalar skatt.

Du kanske också är av åsikten, att ju mer pengar som staten får lägga på administration och onödig byråkrati, för att medborgare jävlas med dem. Desto mindre pengar blir det kvar till vettiga saker. Att det är barnsligt, naivt eller rättshaveristsikt att motverka ett system. Prova i så fall att vända på resonemanget.

Ser du på samhällets utveckling sedan 50-talet. Myndigheterna har ökat i antal. Andelen anställda inom offentlig förvaltning har tillsammans med antalet myndigheter ökat i motsvarande mån. För att finansiera eländet har skatterna successivt höjts i motsvarande omfattning. De pengar som en löntagare eller företagare arbetat ihop och sedan fått behålla, har därför minskat i samma takt som tillväxten av byråkrati har ökat.

Sjukvården har visserligen blivit bättre genom medicinska landvinningar, men inte genom en ökad tillgänglighet eller ökad effektivitet inom det offentliga. Samhället har dessutom blivit betydligt farligare med mer brottslighet. Sverige toppar exempelvis statistiken över våldtäkter i Europa. Varför det är så behöver vi inte diskutera här, men att det har sitt ursprung i politiska beslut, råder det inget tvivel om. Jag talade för en tid sedan med en pensionerad polis. Han hade i ungdomen av sin karriär varit stationerad på en mindre ort. Där berättade han att de klarade upp 96%-98% av de cyklar som stals på orten, idag är den siffran mindre än 2%.

Det finns därför inget sammanhang med att staten använder de pengar man får in speciellt förnuftigt. Att ju mer pengar staten får in eller kan behålla, att dessa används till bra saker. Att skatterna ökar stämmer visserligen, men det gör de ändå. Snarare har det varit så, att av de alla miljoner jag själv bidragit med genom åren, har en stor del använts på ett sätt som jag skulle kalla för rent samhällsomstörtande. Kan jag därför genom att förhindra att jag blir bestulen. Vem vet, jag kanske förhindrar en genuskonferens för batikhäxor i förorten, bidrar till något mindre bistånd som kan slösas bort på korruption, bidrar till valet av ett något billigare vin på kommunpampskonferensen.

Sett ur ett moraliskt perspektiv,
En rånare är en person som tar pengar som han inte har förtjänat eller har rätt till. Samhället tar pengar för att utföra tjänster vilket man inte ens det gör längre. På vilket sätt skiljer sig då samhället rent moraliskt mot brottsligheten? Jag ser därför civil olydnad mer som ett slags självförsvar, en tydlig missnöjesyttring och en protest. Det är också ett sätt att motarbeta ett allt sjukare system. Socialismen är ingen folkrörelse, det är en folksjukdom.

[mfm]

De enda som förlorar på att ni bränner skattepengar i onödan är andra skattebetalare.

Att bränna mycket pengar är snarast en fördel för en statlig verksamhet, då får de mer eller lika mycket pengar i nästa budget. Att spara pengar vill man inte, då får man mindre pengar i nästa budget.

Det är lite det som är tanken bakom det hela, vad som eftersträvas är en snöbollseffekt där skattetrycket ökar på den den ännu sovande massan, fler säger "Nu får det vara nog!", skattetrycket ökar ännu mer på de som fortfarande betalar osv. Om dessutom myndigheters budgetar tillåts svälla kommer det bara påskynda processen.

För långsökt, ni bara skor er personligen på andra privatpersoners bekostad. Svensken knyter bara näven i fickan, och gör någon inte bara det finns det polis.

För staten är skattepengar en oändlig källa att ösa ur. Ni skadar mer genom att ta det billigaste alternativet istället.

[alang]

Civil olydnad är väldigt viktigt och förhoppningsvis desto fler personer som börjar motarbeta systemet, desto snabbare föds ideérna hos ännu fler iom ökat skattetryck där gränsen blir nådd. Tror dock inte vi har långt kvar förrän gemene svensk föraktar staten lika mycket som Italienarna, då får staten bekymmer eftersom marknaden flyttas över till den svarta marknaden istället och folk vägrar betala skatt till våra korrupta politiker. 

[Silverräven]

Jag kan inte påstå att jag är en rättshaverist, däremot uppmuntrar jag att man protesterar mot systemet på sina egna små sätt. Hellre det än att göra som Medelsvensson och knyta näven i fickan. Det är inte alla som tycker att demonstrationer på gatorna gör någon skillnad. Att då genomföra mer subtila protester kanske inte syns lika tydligt, men känns åtminstone bättre i hjärtat

[Åbama]

De enda som förlorar på att ni bränner skattepengar i onödan är andra skattebetalare.

Att bränna mycket pengar är snarast en fördel för en statlig verksamhet, då får de mer eller lika mycket pengar i nästa budget. Att spara pengar vill man inte, då får man mindre pengar i nästa budget.

Det är lite det som är tanken bakom det hela, vad som eftersträvas är en snöbollseffekt där skattetrycket ökar på den den ännu sovande massan, fler säger "Nu får det vara nog!", skattetrycket ökar ännu mer på de som fortfarande betalar osv. Om dessutom myndigheters budgetar tillåts svälla kommer det bara påskynda processen.

För långsökt, ni bara skor er personligen på andra privatpersoners bekostad. Svensken knyter bara näven i fickan, och gör någon inte bara det finns det polis.

För staten är skattepengar en oändlig källa att ösa ur. Ni skadar mer genom att ta det billigaste alternativet istället.

Beror väl på vad man gör av sitt motstånd och hur man gör det.

Visst, skatten ses som en oändligt aldrig sinande källa för staten, men gör man det då svårare för samma stat att komma åt pengarna. Ädelmetall är ju exempelvis ett långsiktigt skydd mot den dolda skatten inflation. Det är också ett sätt att skaffa oberoende. Att minska statens andra möjligheter till att få in dessa förtryckande skatter är också minst lika viktigt. Man behöver dessutom inte ens vara brottslig i utövandet av sitt motstånd.

Att frigöra sig från staten handlar dessutom om mycket mer. Det handlar om rätten till ditt liv. Rätten till frukterna av ditt arbete. Rättigheten att själv välja vad du eller jag vill, att det kapital vi fått lägga ned så mycket tid och arbete på att skaffa, också skall användas till. Socialismen och kommunismen är här på samma ideologiska planhalva. Då jag har rest en del i kommunistiska länder slås man också alltid av en sak. Är det någon del av ekonomin som fungerar just i dessa länder, är det den svarta. Där blomstrar både arbetsviljan, handeln och kreativiteten hos människor. Jag skulle kunna skriva en bok bara om mina upplevelser och kreativiteten hos människor där för att undgå statens förtryck. Hur statens förtryck i dessa länder också möjliggör korruption i samarbete med just statsrepresentanter.

Att därför lägga sig platt för förtrycket, med tanken att ”det bara blir värre om jag gör motstånd” lär inte göra det bättre. Med detta resonemang hade vi fortfarande haft Sovjetunionen och DDR. För mig är det också ett ideologiskt ställningstagande, ett sätt att göra mig fri. Detta är dessutom extra viktigt, då vi har ett precis lika socialistiskt styre som tidigare, men som nu hävdar och gör anspråk på att de skulle vara borgliga, liberala och företagarvänliga.

Skatten är också den enskilt största kostnaden för svenska företagare. Svenska politiker talar gärna om att gynna småföretagare. Att det är där framtiden finns. Att det är hos småföretagen dynamiken och tillväxtpotentialen finns. Samtidigt som man säger detta, är det storföretagen som gynnas i exempelvis avseendet kapitalskatter. Det är också småföretagaren som drabbas hårdast av krångliga regelverk, luddig skattelagstiftning och inte minst inkompetenta medarbetare hos Skatteverket. Medarbetare hos Skatteverket som inte sällan har personliga karriärambitioner bakom sina ageranden. Med en egen politisk agenda som de letar skitfel utan ekonomiska fördelar för den enskilde företagaren. Allt för att exempelvis kunna utdöma skattetillägg.

Jag vet mer än en företagare som satsat både sparkapital, tid och hårt arbete, för att det tagit slut med personlig ekonomisk ruin. Orsakerna har undantagslöst varit, skattetrycket, byråkrati, ett odugligt rättsväsende och skatteverkets letande efter skitfel. På samma sätt vet jag företagare som haft valet arbetslöshet eller att skattefuska. Skulle därför avslutningsvis säga, motstånd är viktigare nu än någonsin.

God Jul

[kristensson]

Vill minnas att revisorskravet för i vart fall mindre företag är ändrat

[Åbama]

Vill minnas att revisorskravet för i vart fall mindre företag är ändrat

Stämmer, mindre aktiebolag kan slippa revisorskravet. Bolaget får dock ha högst tre anställda, omsättningen måste ligga under tre miljoner. Balansomslutningen, alltså tillgångarna måste också vara under 1,5 miljoner. Risken för att bolaget får en revision från Skatteverket ökar samtidigt påtagligt. Du är också exkluderad från offentliga upphandlingar. Många leverantörer drar sig också för att leverera till ett bolag utan revisor.

Bolagsskatten för aktiebolag har också sänkts marginellt, men samtidigt har det införts ränta till staten, på pengar sittande i företags periodiseringsfonder. Det går med andra ord inte längre att lägga undan pengar för dåliga tider, eller framtida investeringar, utan att staten också skall ha ränta på dem.

Du har också ett antal andra försämringar och problem som man inte gör något åt. De fullständigt sinnessjuka biltullarna har gjort att det blivit mer kostnader och administration. Varför skall man betala skatt för vägar man redan betalat flera gånger om? Gör du affärer inom EU måste du som företagare löpande redovisa statistik till staten (annars väntar böter), mer byråkrati och administration alltså.

Har du som privatperson ett företag registrerat (oavsett om det är en liten vilande enskild firma), blir de pengar som du väntar i skatteåterbäring utlånade till staten utan ränta mer än ett halvår extra jämfört med en vanlig löntagare. Om det däremot är du och inte staten som skall betala, då är plötsligt inte räntan noll procent längre. Då skall pengarna också fram direkt.

Bluffbolagen har också fantastiska tider. Detta då de upptäckt kan utöva utpressning. De har nämligen upptäckt att de kan hota med att ansöka om betalningsföreläggande vilket per automatik innebär att en seriös företagare får en betalningsanmärkning. Detta utan att det vare sig finns någon fordran som har affärsmässig grund, någon fordran avgjorts rättsligt eller att det finns någon verklig affärstransaktion bakom beloppet. Något som gör att många företagare betalar utav rädsla. Staten vet om detta, har fått mängder med påtryckningar från företagarorganisationer, men gör inte ett dyft åt saken.

Karensen för företagare förlängs till sju dagar och jag skulle kunna fortsätta med mer skatter, mer försämringar, men har inte tid.

En par sista reflektioner,
Två klassiska branscher inom den svarta ekonomin, städ och bygg. Dessa branscher har varit dominerade av svart arbetskraft. Dessa branscher har belönats av regeringen Reinfeldt/Borg med skattelättnader som RUT och ROT. En annan traditionell svartbransch, restaurangbranschen, föreslås också  belönas med skattelättnader. Fusk kan löna sig med andra ord, bara det är tillräckligt utbrett, tillräckligt omfattande och pågår tillräckligt länge. RUT medges också exempelvis för  rengöring av en swimmingpool innomhus, men inte för att få hjälp av en lärare med specialistkunskaper med extraundervisning i hemmet för en unge med problem i skolan. Regelverket inom svensk skattelagstiftning blir inte bara allt sjukare. Det är också ett lappverk av luddiga regler, undantag, regler för undantagen och undantag för reglerna.

Vad det gäller PIIGS har Anders Borg öppnat både för mer lån och nedskrivningar. Riksbankschefen, tycker Sverige skall vara präktigast av alla och låna ut 100 miljarder till stöd för dessa skräpekonomier. Fusk och slarv skall med andra ord belönas ännu en gång.

Avslutningsvis,
Socialism är liktydigt med att tvingas betala, eller (för att använda ett bättre ordval), fråntas pengar, för något man inte får del av eller har möjlighet att välja bort. Det är också att betala för (fråntas) pengar för samma sak om och om igen. I Sverige kvarstår de höga skatterna. Ett antal saker har däremot givit de som fortfarande bidrar till statskassan allt mindre valuta för pengarna. Som skattebetalare fick jag exempelvis fortfarande betala till bidrag för individer i förorten, som ofta själva aldrig bidragit med ett öre till den svenska statskassan. Som gjort sig mer eller mindre oanställningsbara genom dålig utbildning, dålig attityd, dåliga språkkunskaper eller för all del, andra självvalda orsaker.

Min bekant som däremot är verkligt sjuk. Som utbildade sig, arbetade så länge han var arbetsför, fram tills en olycka för ett antal år sedan. Har en sjukdomshistorik tjock som en telefonkatalog. Har mängder med läkarintyg efter grundliga undersökningar, långa rehabiliteringar, vilka alla intygar att han totalt saknar arbetsförmåga. Han får numera leva på 160 kr om dagen (+ eventuella allmosor från bekanta, däribland mina). Detta då en tjänsteman på försäkringskassan (utan någon sjukvårdsutbildning) ifrågasatt om han inte ändå borde utredas för att kunna klara en arbetsträning.

Fortfarande kallar sig Alliansen för borgliga, liberala och företagarvänliga. Är det bara jag som ser att kejsaren är naken?

[Baltikinkasso]

Skatteverket går till motattack och vill att fler unga ska ta kvitto. Inte så lite "Anslagstavlan"-känsla över detta grepp.

[kristensson]

Skatteverket går till motattack och vill att fler unga ska ta kvitto. Inte så lite "Anslagstavlan"-känsla över detta grepp.

Oja, kvitton blir man ju mätt och go av

[Åbama]

Känns inte detta DDR då?

"Skatteverket hoppas att fler blir angivare"

http://di.se/Default.aspx?pid=250750__ArticlePageProvider&epslanguage=sv&referrer=

[Arkivet]

Underbart med angivare... Läste för ett par veckor sedan om en 15-åring som hade åkt dit för fildelning, rektorn på skolan hade fått nys om fildelningen och gjort en anmälan. Undrar vad som driver Sverige till att vara bror duktig och sätta lagar och anmäla till storebror när det gäller fildelning. Vad är vinsten att de stora filmbolagen i USA ska få väl tilltagna ersättningar.

[Åbama]

Kunde inte sova så jag skriver några rader.

Ingen har undgått historien om fartygskatastrofen i Italien. Kaptenen på det kapsejsade kryssningsfartyget hade avvikit 53 gånger från planerad rutt. Ett inspelat samtal mellan befälhavaren och kustbevakningen, visade också att han själv lämnade fartyget mitt under pågående evakueringsarbete. Något som senare förklarats med att han ”halkat ned i livbåten” och därför inte kunnat ta sig tillbaka.

Som befälhavare i ett stort passagerarfartyg med en mängd passagerare ombord så bör man vara erfaren, erkänt ansvarsfull och med ett mycket gott omdöme. Minsta avvikelse från planerad rutt, felaktig fart osv. visar på den raka motsatsen och borde lett till åtgärder.

I fallet med Costa Concordia börjar bilden av en solbränd italiensk playboy, med stekarfrisyr, som körde ”lite som han själv ville” framträda. Det är å andra sidan inte första gången det händer. Många minns nog både Exxon Valdes, f.d Birka Princess (Sea Diamond), som alla vållade svåra haverier på grund av dåligt omdöme.

För mig är det uppenbart. Fel man på fel plats kan få ödesdigra konsekvenser. Pågår det tillräckligt länge slutar det i katastrof. Det hela påminner mig om en bok jag läste för en tid sedan. Boken var både läsvärd och tänkvärd på flera sätt. I ett avsnitt ber kvinnan till en framstående industriman denne att anställa hennes bror. Industrimannen frågar varför han skall anställa brodern. Hustrun förklarar att brodern både är snäll och kommer vara lojal. Industrimannen förklarar att det inte kommer på fråga. Att han i så fall skulle beröva någon som är mer lämplig, mer duglig och bättre att utföra arbetet dennes försörjning.

På ett sätt är det tänkvärt. I fallet med det havererade kryssningsfartyget Costa Concordia kommer det säkerligen komma information om att kaptenen även tidigare brustit i omdöme. Bara att han avvikit så många gånger och så ofta från den planerade rutten pekar entydigt på att så är fallet. Vart vill jag då komma med resonemanget? Jag kommer strax till det!

Se nu på de senaste exemplen med Juholt. När Socialdemokraterna skulle utse ny partiordförande, var jag en av de som uttryckte ”oavsett vem de väljer får de en idiot”. Juholt har nagelfarits i media. Detta både för sitt bristande och ytterst osmakliga omdöme, där han låtit skattebetalarna betala sambons boendekostnad. Andra saker som varit på tapeten var sambon bjudits med på en studieresa som är en förtäckt semester. Inlämnade reseräkningar för egen bil, trots att regeringskansliet stått för hyrbil. Allt där skattebetalarna fått stå för slutnotan.

Att Juholt uppvisar extremt dåligt omdöme är knappast en överdrift. Att han efter detta även gjort andra klavertramp i form av yttrande av rena sakfel i debatter, korkade uttalanden, snabba oförankrade kovändningar i politiken har nu gjort honom till en belastning för partiet.

Observera här, att det inte är felaktigheterna som gjort honom olämplig, utan att hans dumheter inneburit ett sviktande väljarunderlag. Detta är kanske det mest skrämmande av allt. Det är lite samma sak, som att ha en ansvarslös kapten vid rodret, som får styra tills båten går på grund. Först när båten börjar sjunka, ifrågasätts kaptenen.

I Juholts fall kommer han säkerligen slutligen tvingas avgå. Från officiellt håll kommer det heta att hans situation blivit ohållbar. Att fokus hamnat på hans person och affärer istället för den politik som socialdemokraterna givetvis tycker är så viktig att föra fram. Den politiska verkligheten är att du kan vara hur dum och olämplig som helst, så länge det inte är uppenbart för gemene man. Fel man på fel plats, någon?

Jag ser också detta varje dag i kontakter med myndigheter. Det jag har sett och upplevt skulle säkerligen kunna bli en bok i sig. Jag tillhör dem som faktiskt anmält myndighetspersoner för uppenbara tjänstefel. Inte för att jag är rättshaverist, eller trott att anmälan skulle leda någonstans. Mer som ett experiment, för att bevisa min teori. Det intressanta i sammanhanget är att de anmälningar jag gjort ledde precis dit jag trodde. Dvs. ingenstans.

Oavsett hur uppenbart inkompetent en myndighetsutövare är. Hur uppenbart tjänstefelet än är, skyddas denne av kollegial kåranda, alternativt av byråkrati och kollegial inkompetens.

Vad är då slutsatsen? Jo, ett samhälle som bygger på maktstrukturer, som skyddar inkompetens kommer sluta med ett resultat liknande det havererande kryssningsfartyget. Slutligen slutar det i en ineffektiv byråkrati, följt av att det sakta sjunker ned i avgrunden.

[sisu]

Åbama:
Jag instämmer helt i din observation att "det är något ruttet i staten Sverige". Jag tror att väldigt mycket stagnation och förfall i det här landet hänger på tre centrala kulturella drag som starkt återfinns i det här landet. Dragen är kritiska i att de omöjliggör problemlösning och främjar korruption och förfall.

1. Tabu mot att påvisa negativ fakta ("Att våga se och påtala allvarliga problem")
I Sverige är det mycket viktigt att "vara positiv" och "se framåt". Det har på senare tid mer eller mindre blivit socialt inkorrekt att vara allt för negativ, dvs våga se allvaret i problem. Denna dumhet gör att problem rent av kan negligeras samt att många nog hjärntvättar sig själva till att "trolla bort" problem i sin egen svenska mentala värld.

2. Panisk rädsla för konflikt(Att tycka det är ytterst jobbigt när olika åsikter möts i  laddad diskussion)
Svenskar är extremt konflikträdda och drar sig i det längsta för att hamna i en laddad diskussion där någon kanske till och med höjer rösten. En släktmiddag kan rent av upplevas som förstörd om delar av den börjar föra en allt för laddad diskussion, att på ren svenska"bråkar". Detta gör att tabu 1. någon gång bryts så är det långt ifrån säkert att detta kommer att undersökas och diskutera av andra.

3. Skillnaden mellan offentlig och privat åsikt(Tex, Offentligt: "Jag älskar mångkulturen, den är fantastisk" Privat: "Mångkulturen är fruktansvärd", 
Om nu mot förmodan tabu ett och två faktiskt skulle brytas, dvs ett allvarligt samhällsproblem har påvisats och en laddad diskussion har inletts så leder sällan detta till något produktivt. Detta då svenskar alltid två uppsättningar av åsikter. En uppsättning som torgförs offentligt och en som bara yppas i väldigt privata sammanhang. Detta gör att laddade samtal om allvarliga problem oftast bara blir en boxningsmatch av klyschor.

Detta ska främst appliceras på samhällsnivå när det gäller politiska och samhälleliga frågor. Men denna form av timid självcensur har döda konsekvenser för det offentliga samtalet. Dessa kulturella drag förstärks dagligen i den svenska massmedian och i svenska skolor.

[kristensson]

Angående Juholt så tror jag att partiet har den ledare de förtjänar.

Ett nytt Statligt Förtryck har börjat komma till ytan.

När du dör efter att ha blivit brandskattad i hela livet så är din döda kropp statens, fri att skära och karva i och plocka ut det man för tillfället anser sig behöva, om man inte mot förmodan har skriftligt motsagt sig detta.
Jag var tidigare donator anmäld pga att jag själv valt det, men inte nu längre.
Vad ska mer komma att tillfalla staten när jag dör, mina tillgångar för de lär jag ju behöva lika lite som min kropp när jag dött.

Inte ens efter döden går man fri från Statens klåfingrar.

[alang]

Verkar som att vad som gäller är ett väldigt utförligt testamente där man inte får glömma minsta lilla detalj annars verkar man ligga illa till...