Staten Konfiskerar ditt GULD?

[Åbama]

Eller kanske mer troligt som "ÅBAMA" skriver att det blir höga skatter på försäljningar för de som har tillgångar som guld & silver mm, men jag vet inte om man kan kalla skatter för konfiskation?

Skatter av egendomar är en slags successiv konfiskation av tillgången. Du äger visserligen tillgången på pappret, men du måste samtidigt betala en andel av tillgångens värde till staten. Detta för att staten inte ska ta tillgången helt ifrån dig.

Min gamla mamma har exempelvis ett hus där hon genom åren fått betala mer än 100% av fastighetens köpeskilling i fastighetsskatt. Jag skulle då knappast säga att hon "äger" huset mer än på pappret.

Sedan är vissa skatter självklart nödvändiga för de grundläggande funktionerna i ett samhälle ska fungera. För att inte fullständig anarki ska råda.

Med guld har du fördelen att du kan ta tillgången med dig och lämna platsen/landet vid behov. Att du med guldet då bevarat din köpkraft och förmögenhet. Skulle scenariot du också oroar dig för inträffa, skulle vi rätt nära totalitär kommunism. Sedan behöver något som blir förbjudet eller som staten därför vill konfiskera, inte vara negativt att äga, tvärtom! I ett sådant scenario är guld (även om det skulle varit förbjudet av staten) trots allt det bästa du kunde äga. Detta då du guldet hade bevarat din förmögenhet och köpkraft.

I öst när jag reste där precis innan kommunismens sammanfall, var västerländsk valuta hårdvaluta, trots att den var totalt förbjuden för medborgarna. De som hade den, var också de som kunde leva drägligt och köpa nödvändiga varor för sin och sina familjers överlevnad.

[Asrael]

Skatter av egendomar är en slags successiv konfiskation av tillgången. Du äger visserligen tillgången på pappret, men du måste samtidigt betala en andel av tillgångens värde till staten. Detta för att staten inte ska ta tillgången helt ifrån dig.

Jag tycker man ska skilja på konfiskering och skatt. Det blir visserligen lite ordklyveri, men jag ser på konfiskering som beslagtagande av egendom. D.v.s. att om vi betalar 0,2 gram guld i skatt per gram guld  som innehas så är det konfiskation. Men om vi betalar skatt i form av valuta men samtidigt får behålla allt guld så är det inte konfiskerat utan beskattat. Egendomen är ju kvar. Ett motsatt exempel kan vara den "straffbeskattning" av Cypriotiska bankkonton som var aktuell för drygt ett år sedan. Den kan inte kallas annat än konfiskering.

Men, jag kan hålla med om att vissa skatter eller kanske t.o.m. all skatt kan upplevas som konfiskering. Varför ska man betala skatt på någons hus baserat på värdet överhuvudtaget? Skatten kan innebära att man inte kan bo kvar trots att man till fullo äger huset och är självförsörjande på alla sätt. Beskattning av egendom kan ju också ses som konfiskering av kontanta medel.

När det gäller beskattning verkar alla stater strula till det. Någon part försöker föra över medel från de rika till de fattiga och en annan försöker motverka detta och göra tvärt om. Allt blir en sörja och skattelagstiftningarna blir lätt klumpiga och är stundtals orättfärdigade. Pomperipossaskatten (Pomperipossa in Monismania) är ett bra exempel på en sådan skatt då näringsidkare kunde hamna i en situation då de betalade mer än 100 % skatt på sin inkomst.

Det är inte omöjligt att vi kommer se ädelmetallerna beskattas hårdare än idag (moms och reavinstbeskattning) men det kan också bli lättnader p.g.a. kravställningar utifrån. Man ska nog inte försöka ligga för långt före i tankarna där och vara rädd för beskattning eller konfiskation. Lagar och regler ändras hela tiden och människor hittar ständigt på sätt att kringgå dessa. (Obs! Det var ingen uppmaning att ej redovisa reavinst. Däremot uppmanar jag momsfritt köp av silver utomlands) Den dagen den sorgen. Man har oftast också tid på sig att reagera.

[Åbama]

Skatter av egendomar är en slags successiv konfiskation av tillgången. Du äger visserligen tillgången på pappret, men du måste samtidigt betala en andel av tillgångens värde till staten. Detta för att staten inte ska ta tillgången helt ifrån dig.

Jag tycker man ska skilja på konfiskering och skatt. Det blir visserligen lite ordklyveri, men jag ser på konfiskering som beslagtagande av egendom. D.v.s. att om vi betalar 0,2 gram guld i skatt per gram guld  som innehas så är det konfiskation. Men om vi betalar skatt i form av valuta men samtidigt får behålla allt guld så är det inte konfiskerat utan beskattat. Egendomen är ju kvar. Ett motsatt exempel kan vara den "straffbeskattning" av Cypriotiska bankkonton som var aktuell för drygt ett år sedan. Den kan inte kallas annat än konfiskering.

Blir lätt en filosofisk  diskussion av det hela. Jag tycker det är exakt samma sak, fast i succesiv form. Jag känner människor som bokstavligen blev av med allt när kommunisterna tog deras egendomar i Tjeckien. De fick under vapenhot två timmar på sig, att lämna sina egendomar. Vägrade de, så skulle de skjutas eller lynchas var hotet.

Alltså egendomar som den socialistiska tjeckiska staten fortfarande förfogar över. Som de använder och än idag vägrar lämna ifrån sig. Att sedan socialisten Fredrik Reinfeldt, då i egenskap av EU´s ordförande beviljade samma tjeckiska stat ett undantag från deklarationen om mänskliga rättigheter. Detta befäste övergreppet permanent mer än ett halvsekel senare.

Detta var ett typexempel på en direkt konfiskation. I den succesiva tar man inte egendomen direkt. Du får istället äga ditt hus (på pappret), men samtidigt betala en skatt (likt en hyra) för ägandet. Betalar du inte, tar de (staten) däremot huset och pengarna du betalat för det av dig. Hur kan du i så fall vara ägare till huset?

Vad är dessutom skillnaden? Om du tvingas betala tjugo gram guld av dina hundra gram guld, eller tvingas sälja tjugo gram guld, för att kunna betala skatten för samma guld? Det är exakt samma sak, men du växlar en valuta XAU mot SEK för att betala för samma sak.

Socialism är också bara en långsammare variant av kommunism, men de syftar till samma sak, statens överlägsenhet över individens (tänk bolsjeviker och mensjeviker). Makten över individens arbete och pengar. Bistånd är ett typexempel på detta. Varför ska exempelvis inte en individ själv få avgöra hur han vill att välgörenhet ska tillämpas med hans pengar? Varför är en politiker bättre att avgöra hur pengarna andra arbetat ihop, ska skänkas till främmande? Jag tror till skillnad mot socialisten att du och alla andra är fullständigt kapabla att avgöra detta själva. Det är dessutom era pengar att besluta över.

Sedan är givetvis alltid en viss skattefinansierad stat nödvändig, för att inte total anarki ska råda. Det lite komiska där, är att vi trots bland världens hösta skatter, har allt annat än ett fungerande rättsväsende som skyddar individen och dennes tillgångar.

[Asrael]

Blir lätt en filosofisk  diskussion av det hela. Jag tycker det är exakt samma sak, fast i succesiv form. Jag känner människor som bokstavligen blev av med allt när kommunisterna tog deras egendomar i Tjeckien. De fick under vapenhot två timmar på sig, att lämna sina egendomar. Vägrade de, så skulle de skjutas eller lynchas var hotet.

Alltså egendomar som den socialistiska tjeckiska staten fortfarande förfogar över. Som de använder och än idag vägrar lämna ifrån sig. Att sedan socialisten Fredrik Reinfeldt, då i egenskap av EU´s ordförande beviljade samma tjeckiska stat ett undantag från deklarationen om mänskliga rättigheter. Detta befäste övergreppet permanent mer än ett halvsekel senare.

Detta var ett typexempel på en direkt konfiskation. I den succesiva tar man inte egendomen direkt. Du får istället äga ditt hus (på pappret), men samtidigt betala en skatt (likt en hyra) för ägandet. Betalar du inte, tar de (staten) däremot huset och pengarna du betalat för det av dig. Hur kan du i så fall vara ägare till huset?

Vad är dessutom skillnaden? Om du tvingas betala tjugo gram guld av dina hundra gram guld, eller tvingas sälja tjugo gram guld, för att kunna betala skatten för samma guld? Det är exakt samma sak, men du växlar en valuta XAU mot SEK för att betala för samma sak.

Socialism är också bara en långsammare variant av kommunism, men de syftar till samma sak, statens överlägsenhet över individens (tänk bolsjeviker och mensjeviker). Makten över individens arbete och pengar. Bistånd är ett typexempel på detta. Varför ska exempelvis inte en individ själv få avgöra hur han vill att välgörenhet ska tillämpas med hans pengar? Varför är en politiker bättre att avgöra hur pengarna andra arbetat ihop, ska skänkas till främmande? Jag tror till skillnad mot socialisten att du och alla andra är fullständigt kapabla att avgöra detta själva. Det är dessutom era pengar att besluta över.

Sedan är givetvis alltid en viss skattefinansierad stat nödvändig, för att inte total anarki ska råda. Det lite komiska där, är att vi trots bland världens hösta skatter, har allt annat än ett fungerande rättsväsende som skyddar individen och dennes tillgångar.

Du uttrycker det bra!

Jag var tvungen att fundera på detta ett par dagar. Det jag kom fram till var att jag inte riktigt vet vad jag tycker, annat än att jag:

* ryser vid tanken på att staten plötsligt kan slänga fram ett dekret eller i hemligthet skriva en lag som plötsligt och utan förvarning illegaliserar någon eller något från medborgare som är och tidigare varit deras rättmätiga enskilda egendom.

* anser det vara nödvändigt med ett beskattningssystem för samhällstjänster, välfärd och dyl.

* inget har emot att staten i samband med beskattning omfördelar resurser från de mest bemedlade till de fattigaste (som ej av dårskap satt sig själva i skuld).

* inte anser det vara rätt att de individer som skött sina finanser skall straffskattas (t.ex. genom konfiskation) för att staten och andra medborgare satt sig i för stor skuld och lever på framtida medel.

De två sista punkterna kan ses vara motstridiga men jag är inte ute efter annat än att högre kapital- och förvärvsinkomst genererar högre skattesats. Grundkapitalet eller värdet av egendomar tycker jag inte man ska beskatta. Jag tycker heller inte man ska få skatte-/räntelättnader för att man lånar pengar. Det är helt vansinnigt och går ut över dem som har en sundare syn och inte gör det. Det är denna lånekarusell som gjort att världens ledande ekonomier mer eller mindre är bankrupt.