Jag fick min första bankbok i ganska unga år. Jag tror jag var åtta år gammal. Fick en femhundring instoppad, det var mycket pengar.
Eftersom jag var frågvis redan som liten och ville förstå hur saker fungerade frågade jag min morfar vad banken egentligen gör, och vad som händer med mina pengar. Morfar förklarade att mina pengar används för att låna ut pengar till andra som vill låna pengar. Efter en del fundering frågade jag morfar vad som händer om banken lånat ut alla pengar, och de som äger pengarna vill ha tillbaka dem. På detta kunde morfar inte svara. Likaså undrade jag (och antog) att det måste hända att folk vill långa pengar, men att det inte finns några mer pengar att låna ut. Jag tänkte att det var snällt att sätta in pengar på banken, så de som behövde dem fick låna, och sedan skulle betala mig ränta för det.
Detta var tidiga funderingar från min sida. Många år senare började jag intressera mig för pengar kontra valuta, federal reserve och hela den biten. Idag, några år senare, och 20 år efter att jag fick min första bankbok, har jag insett att jag inte vill ha några pengar på banken. Nu har jag börjat investera i guld och silver. På sikt (jag studerar fortfarande och har därför ingen stor inkomst) är även tanken att investera i t.ex. fastigheter och andra saker som ger avkastning och som har någon form av inneboende värde.