Författare Ämne: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner  (läst 2911 gånger)

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« skrivet: söndag 29, december 2024, 16:16:57 »
Tänkte göra en serie av inlägg som intermitent kommer att postas under ca en månad, då det är mycket information som behöver samanställas.
 
Ganska mycket personlig information och erfarenheter kommer det även att skrivas om, för att försöka sätta den kraftigt ökade handeln av dessa i en kontext under perioden 1980-2000 när den tidigare mycket slutna handeln av dessa betydligt accelererade och blev mer offentlig och inte endast skedde nästan i hemlighet mellan hardcore myntsamlare och kommersiella aktörer som t.ex. myntbutiker.

De flesta som aktivt har handlat med guld under några årtionden har oundvikligen förr eller senare konfronterats med de svenska 10- och 20-kronors guldmynten som präglades främst under tiden av Oscar II under åren 1873–1881, 1884–1887, 1889–1890, 1895, 1898–1902.
 
Det sista året 1925 var dock under Gustaf den V regeringstid.  Av de sistnämnda (1925) påstår många än idag felaktigt att de flesta befinner sig i riksbankens valv som valutareserv, vilket är felaktigt men som det finns orsaker till som jag kommer att återkomma till.
 
Dock lär det ha sålts ut en stor del av guldreserven av dessa mynt (Oscar II samt 1925) till utvalda mynthandlare, på auktioner och till andra investerare som fick lägga slutna bud på dem när den skulle minskas under slutet av 80- och 90-talet. Denna något osäkra uppgift får mycket gärna kommenteras om ni vet mer än mig om detta, förutom den säkra uppgiften nedan om årtalet 1925.

Uppgiften om en flera stundande stora utförsäljningar, som snarare i grunden mycket väl i flera fall endast skulle kunna vara ett rykte då, gjorde i vart fall att jag sålde ut en ganska stor del av mina samlarmynt i början av 2000-talet. Bl.a. en 20 krona från 1925 med antydan till spegelglans, då det blev lite nervöst att spara på den. Det sades bestämt i vissa kretsar att mängder av i stort sett ocirkulerade (de hade förvarats i myntpåsar sedan präglingen, så de ansågs inte vara helt och äkta ocirkulerade av den anledningen) sådana snart skulle säljas i mängder av Riksbanken.

Att Riksbanken sålde flera ton guld på slutet av 90-talet och början av 2000-talet är uppenbart, då de kritiserades hårt för det några år senare då guldpriset nästan fördubblades under de efterföljande åren. Om det specifikt var guldmynt de sålde då kan jag tyvärr inte hitta någon säker källa på. Endast rykten.

Det elaka ryktet gjorde dock att mynthandlare och samlare var säkra på att det var så och att det hade pågått en längre tid, vilket uppenbart delvis förstörde stora delar av branschen mellan 1980-2000-talet och att många tycktes sig tvingade att sälja med förlust.

Till slut uttalade sig Riksbanken genom ett pressmeddelande mer än två decennier senare i maj 2018, dock endast angående 20 kronorna från 1925 enligt följande:

”Det har kommit till Riksbankens kännedom att det förekommer obekräftade uppgifter i myntguider om att Riksbanken har ett stort lager av 20-kronorsmynt i guld från 1925 med Gustav V som motiv. Riksbanken har endast 47 stycken sådana mynt kvar. Resterande mynt har smälts ner eller sålts på auktioner runt om i världen. Detta skedde under 1980- och 1990-talen.”

https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018/information-om-guldmynt-fran-1925/

Uppgiften är uppenbart en kommentar till skrivningen i bl.a. Tonkins myntbok fram till just detta år där de med ett frågetecken efter värderingen av dessa anger att de flesta finns som guldreserv.

Det han angav i sin bok var: ”OBS. – Huvudparten av dessa mynt kvarligger i Riksbankens valv i form av svensk guldreserv?” Foto på detta bifogat.

I vart fall gjorde det allmänt accepterade försäljningsryktet att priserna på nästan samtliga guldmynt från den perioden (främst Oskar II) även i hyffsad kvalitet sjönk under början 90-talet och att de allt mer närmade sig det aktuella världsmarknadspriset, samtidigt som det gjorde samlarna mer benägna att sälja sina lite bättre mynt nära eller t.o.m. under guldvärdet.

Bifogar f.ö. bilder på ett mycket ovanligt mynt inköpt våren 1985 som fortfarande finns i samlingen.

Fortsättning följer:

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #1 skrivet: söndag 29, december 2024, 16:39:34 »
De svenska guldmynten från perioden var ett giltigt betalningsmedel fram till 1931. Vilket är, för historien jag kommer att berätta, kanske bra att komma ihåg.

Inte minst här har mynten återkommande varit till salu här åtminstone några gånger om året. Säljarna vill gärna ha och får oftast 95 % av spot och ibland över. Den mycket sällsynta 20-kronan från 1925 har jag dock inte sett till salu under de ca 10 åren jag varit medlem.

I många år har jag förundrats över mina guldmynt och undrat över dels vem det är som sparat på dem från början och alltid misstrott att det skulle ha varit en god affär, då lönerna under slutet på 1800-talet och början på 1900-talet rimligtvis var mycket lägre och att 20 kronor då var värt avsevärt mycket mer än vad man kunde få i guldvärde för dem fram till början av 2000-talet.
 
Tänkte att det var dags att undersöka den saken och samt försöka få reda på värdet de representerade samt vem det kunde vara som hade råd att spara på dem. Det visade sig det sig vara mycket mer komplicerat och komplext än vad som förutsetts.

Efterforskningarna har lett till bl.a. men inte endast, till upplösningen av unionen med Norge 1904–5, finanskrisen i USA 1907, första världskriget, finanskraschen 1929, Kreugerkraschen 1931 och Riksbankens upplösande av guldmyntfoten och införande av prisstabilitetsmålet 1931.

Ni får ta min ”undersökning” med en nypa salt, då det är ganska svårt att försöka återberätta det kortfattat, samtidigt som det mycket väl kan ha missuppfattats viss information. Ni får gärna rätta eller förtydliga.

Dessutom, löneskillnaderna var med dagens mått mätt mycket större. Inte minst mellan könen, samt att skattesatsen var mycket lägre. Ett egentligt ganska omöjligt uppdrag, men kommer att försöka ändå, så gott det går. Ni får mycket gärna kommentera med informativa tillägg, vilket skulle uppskattas.
 
Undersökningen har bl.a. lett mig till läsning av avhandlingar och forskarrapporter, B och C uppsatser i bl.a. ekonomi och folklivsforskning och flertalet historiska tidskrifter.
 
Det finns tyvärr inte publicerat något enhetligt underlag om detta, utan blir därför snarare en sammanfattning av många små skärvor och stycken av information som finns i ett ganska stort antal källor.

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #2 skrivet: söndag 29, december 2024, 17:03:08 »
Det är mycket enkelt att med riksbankens valutaräknare räkna om värdet på 20 kronor genom den årliga inflationen till dagens värde som är ca 1400: -

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/

Men, flera andra frågor uppstår oundvikligen:

Vad var det verkliga värdet av 20 kronor beräknat i levnadsstandard under den tidsperioden för de olika samhällsklasserna?
 
Är det beräknade värdet genom genomsnittlig inflationen verkligen vad det betydde för den genomsnittliga befolkningen i köpkraft för 125 år sedan jämfört med idag? Eller t.o.m, fanns det ens en genomsnittlig befolkning.

Speglar den förenklade beräkningen det sanna samhällsekonomiska värdet av 20 kronor under den tiden?
 
Vad innebar det ursprungliga nominella värdet för invånarna i sak?

Vem kunde ”spara” ett guldmynt på 20 kronor runt sekelskiftet, eller gjorde dem ens det då, eller kanske långt senare?

Hur såg det dagliga livet och samhällsklimatet ut under Oscar II regeringstid när de använde dessa guldmynten för att handla mat och kläder?

Var guldmynten det normala sättet att betala med?

Ja, det är ganska många frågor man kan ställa sig.

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #3 skrivet: söndag 29, december 2024, 17:53:35 »
Mitt eget intresse för guldmynt inleddes några månader in på mitt första riktiga arbete början-mitten av 80-talet. 2-skift, låg grundlön och usel ersättning för obekväma arbetstider på kvällar och helger.

Det var som tur var bara ett tillfälligt arbete från tidig höst fram till sommaren året efter, då det var i väntan på militärtjänst och ämneskomplettering för vidare studier.

Av en tillfällighet hade en arbetskamrat en liten samling av ca 30 st. guldmynt som han ville sälja för att renovera och behövde därför lite extrapengar. Visste inte särskilt mycket om guld på den tiden. Än mindre om guldmynt men ville gärna se dem och kanske köpa några.

Samlingen, berättade han, bestod mest av cirkulerade och slitna nordiska 10- och 20-kronorsmynt och han ville endast ha guldvärdet, då dem inte kunde räknas som numismatiska samlarmynt.

Visste inte riktigt vad han menade med det, så några dagar efter besöktes en välkänd mynthandlare för att få reda på lite mer.
 
Den gamla farbrorn med grått välansat skägg med en uppenbart välanvänd röd-brun glesstickad kofta i 70-tals stil, drev butiken ensam och var välkänt ärlig och tydligen bra att göra affärer med enligt ryktet. Han berättade att de normalt sett betalade ca 70 % av världsmarknadspriset som varje dag fanns publicerat på ekonomisidorna i den välkända och lokala dagstidningen.

Han ursäktade betalningen med att han ju behövde betala moms när han sålde dem. Momsfri försäljning av investeringsguld är ett senare påfund som trädde ikraft först den 1: e januari 2000.

Jag förevisades mer än hundra olika guldmynt som han hade på lager och jag ställde flera frågor för att försöka lära mig mer. Han förklarade även att det fanns sällsynta årtal och varianter som var värda mer trots att de var ganska slitna. Många myntsamlare ville ha en komplett samling och kunde tänka sig att börja med ett slitet sällsynt sådant för att senare försöka byta upp sig.
 
Han berättade om samlare som ivrigt väntat i flera år på att en speciell variant I hög kvalitet skulle bli till salu.

När det blev affärer med dem, skulle de först kvalitetsbestämmas och sedan konsulterades den senaste upplagan av Tonkens Myntbok fick jag förklarat.
 
Mina egna kvalitetsbestämningar åren efter skulle visa sig vara mycket bristfälliga. Det var lite av en vetenskap med, som uppfattades i början, av allt för många subjektiva tyckanden och ganska svårt att lära sig att göra på ett säkert sätt. Det visade sig att det blev många glädjebedömningar under flera inköp på 80-talet efter usla försök att analysera skicket på skägg och hårsvall.

Han trodde nog att jag var en eventuellt blivande nybörjarsamlare och var mycket trevlig och hoppades nog på framtida försäljningar.

Att samla på guldmynt i så pass ung ålder var ganska ovanligt menade han, då det var en relativt dyr och exklusiv hobby.

Veckan efter hade arbetskamraten med sig mynten och på lunchrasten var det dags för förevisning.

I fyra för ändamålet speciella plastfickor med små fack som jag bara sett en gång tidigare, veckan innan hos mynthandlaren, hade han sorterat mynten efter årtal och land.
Trodde att dem äldsta mynten var värdefullast och fick titta närmre på dem och hålla dem I handen.

En sorts magisk känsla infann sig, då tyngden I förhållande till storleken var något som inte upplevts tidigare. Hos mynthandlaren veckan före fick man inte ta ut mynten och hålla I dem. Bara titta på dem.

Vid prisdiskussionerna framkom det att han var medveten om den usla betalningen hos mynthandlarna, men menade att de som hade radannonser om inköp I dagspressen gav mer. Till och med upp till 90 % så det kunde han till slut tänka sig som pris. Efter förhandlingar blev det bara ett enda inköp av en sliten 20-krona från 1895. Kontant betalt efter uttag på ett bankkontor.

Lite mer än 80 % av guldpriset blev slutsumman.

I samma stund blev jag för alltid allvarligt smittad av “guldfeber” vilket innebar många inköp under de fyra efterföljande årtiondena och kom 30 år senare genom tillfälligheter att bli min huvudsakliga försörjning att arbeta med den metallen. Att tillverka och reparera smycken samt att handla med tackor och skrot i både guld och silver.

Beloppet som betalades, om minnet nu inte sviker var 520: - och nära 10 % av den disponibla inkomsten per månad efter skatt, samt mer än hälften av lägenhetshyran på 2-rum och kök centralt i staden. Hyran för lägenheten var f.ö. 870: -/månad.

Under våren året efter såddes ett litet frö...

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #4 skrivet: måndag 30, december 2024, 20:32:48 »
Det hade såtts ett litet frö...
 
...att det kanske var möjligt att radannonsera i dagspressen och ge uselt betalt, men lite mer än vad mynthandlarna gav och att sedan försöka sälja dem till samlare för kanske 10 % mer.

En radannons på den tiden kostade 30 eller 40:-/st. för både lördag och söndag, beroende på antalet rader. Två rader för 30 och upp till fyra för 40. Betalades kontant i tidningens reception och inlämnades tillsammans med det handskrivna annonsunderlaget. Minst tre dagar innan den skulle publiceras.

På onsdagseftermiddagen var det lång kö vid inlämningen med bilskojare, oseriösa uppköpare och andra lurendrejare som ville tjäna extrapengar på mindre vetande. Tyvärr får det nog erkännas numera, att dem var i gott sällskap genom min närvaro, även om jag alltid var ärlig och gav det utlovade beloppet baserat på världsmarknadspriset vilket var 80 % av det.

Marknaden för skrotguld och silver undersöktes innan och det visade sig att det mycket välkända företaget Göta Ädelmetall med den mycket illa omtyckta ägaren ,som även om han inte var så gammal ändå alltid använde käpp, var den största och mycket kända uppköparen av guld och silver från privatpersoner och gav ungefär det samma som tänktes göras.
 
Det var t.o.m. så att jag i början av 90-talet blev uppringd av en ädelmetalluppköpare på Malmö Ädelmetall då de såg att jag annonserade så ofta. Nästan varje helg i flera år. Blev erbjuden 92-95% för guld, men då behövde det vara lite större mängder än vad som i förstone kunde finansieras.

De köpte även in silvertackor och gav ungefär det samma även om det var ett mindre antal. Han förtydligade att affärerna kunde ske kontant utan kvitto och legitimation.

Ja, det var helt enkelt andra tider. Vet dock inte om alla erbjöds den specialbehandlingen.
 
Redan efter den första annonsen 1984 blev jag erbjuden både guldmynt, silvermynt samt guld- och silvertackor i sådan mängd att det inte var möjligt för min privatekonomi att ens tillsnärmelsevis finansiera det, vilket det dock ändrades på i slutet av 80- och början på 90-talet.

De glädjebedömningar av kvaliteten på guldmynten som gjordes i början, blev cyniskt och obarmhärtigt torpederade av den ärliga mynthandlaren, som nog tyckte lite synd om mig och inköpte några enstaka guldmynt och betalade lite mer än jag gett för dem.

Så här lite i efterhand känns det ganska dumt att under början-mitten av 90-talet ha sålt bl.a. ett hundratal enkilos Bolidentackor, varav flera av dem med certifikat med röd- eller guldfolierad äkthetsstämpel i relief och blå sammetsask för 1200-1850:-/st. Men tyvärr var det så som skedde, men det är en helt annan historia.

Nog om mig. Dags att förflytta sig till den Oskarianska eran och hur folk hade det då, med fickorna fulla av guldmynt.
 
Eller kanske ändå inte så särdeles många?

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #5 skrivet: tisdag 31, december 2024, 14:50:08 »
Den samhällsekonomiska utvecklingen under den Oskarianska eran under Oscar den II regeringstid var mycket omfattande.
Samhällsomdaningen gick mycket snabbt från ett lantbrukssamhälle till ett industrisamhälle, där Sverige jämfört med övriga Europa och USA var nästan 100 år efter vid inledningen av hans regenttid, men under den korta perioden upphämtades deras försprång snabbt under en mycket omvälvande tid.

Under slutdelen var det ett helt annat ekonomiskt landskap och samhälle som överlämnades till Gustav V.

Då historien främst handlar om guldmynten under hans regentperiod kan det vara lämpligt att försöka förklara hur pass vanligt det var att använda dessa av genomsnittsbefolkningen, samt varför det i många samhällslager fanns en mycket stark aversion och misstro mot papperssedlar och varför det var så.

Historien börjar därför så tidigt som 1792.

Det utgavs vid den tiden två olika typer av sedlar av två olika finansinstitut, varför man anser att vi hade två olika typer av valuta samtidigt.

Riksdaler riksgälds, som gavs ut av Riksgäldskontoret och riksdaler banco, som gavs ut av Riksbanken, där de sistnämnda gick att lösa in mot silver. Därför hade de ett någorlunda garanterat värde genom det utlovade metallutbytet.

Tyvärr innebar avsaknaden av utväxlingsmöjligheten för Riksdaler riksgälds att det monetära värdet sjönk till ca 50 % av värdet jämfört med den andra valutan, bl.a.på grund av den samhällsekonomiska oron, men främst avsaknaden av den garanterade utväxlingsgarantin.

Det kungliga dekretet 1792 innebar att alla Riksdaler banco skulle övergå till att vara Riksdaler riksgäld och därmed inte skulle kunna utväxlas mot silver. I samma stund sjönk givetvis analogt värdet av alla Riksdaler Banko med 50 %
 
Den försupna före detta militärkaptenen Ankarström försörjde sig på låneaffärer och utlånade kapital främst i Riksdaler banco då han var fullt medveten om säkerheten i dessa, men ruinerades fullständigt av det kungligt dekretet, vilket ledde fram till mordet av Gustav III på kungliga operan några veckor senare.

Adeln och många många andra större finansinnehavare blev inte särdeles ledsna över mordet, då även de allvarligt hade drabbats av hans ”sedelreform”

Ett kungamord som handlar om sedlar glöms inte särdeles lättvindigt bort.
 
Nej, det traderades muntligt vidare till generation efter generation om den hemska historien som utspelade sig i slutet av 1700-talet.

Att sedlar plötsligt kunde bli värdelösa eller mista större delen av sitt värde och leda fram till kungamord.
 
Inte nog med kungamord. Det skulle bli än värre med förtroendet för sedlar i början av 1800-talet när silvermyntfoten havererade.

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #6 skrivet: tisdag 31, december 2024, 18:37:19 »
Redan 1789, några år innan kungamordet när sedelreformen slutligen infördes, kunde inte Bancosedlarna längre utväxslas mot silver.

Dock blev det möjligt att göra detta mellan 1803 och fram tills 1809. Formellt beslutades det om ett avskaffande i mars 1810 och man kan säga att silvermyntfoten slutgiltigt havererade då, även om den i praktiken gjorde det redan 1809.

Man kan med makroekonomiska termer kortfattat beskriva att det skedde på grund av den svenska valutans depreciering och att agio mellan Bancosedlarna och silver ökade kraftigt och att de utlänska valutorna befann sig vid den övre silverpunkten och i vissa peroder t.o.m. över den.
 
Silverkonvertibiliteten var med andra ord varken realistiskt eller ekonomiskt försvarbart längre att fortsätta med, samt att det uppenbart riskerade att urholka hela den svenska ekonomin.

Därför ansåg man sig vara tvingade att avsluta silvermyntfoten.

Deprecieringen av den svenska valutan ökade till ett extremt högt värde och 1812 och var uppe i otroliga 65 % då den slutligen blev någorlunda stabiliserad.

Man ansåg allmänt att den svenska ”staten” som den såg ut då genom det formella beslutet i mars 1810 var bankrutt, då de uppenbart inte kunde säkra värdet på utgivna sedlar.
Vi övergick därmed till en s.k. Pappersstandard utan underbackning av ädelmetall, vilket blev en av de viktigaste politiska frågorna att lösa under första halvan av 1800-talet, där tilliten för sedlar i många hänseenden totalt var undergrävd.

Ett i flera hänseenden något motsvarande händelseförlopp medförde att man avskaffade guldmyntfoten 1931, vilket det kommer att återvändas till i senare inlägg.

Vad som nu menas med denna ovanstående relativt ovanliga terminologi behöver kanske klädsamt förklaras, då det annars finns risk att många läsare missar kärnpunkten i det mycket allvarliga som inträffade med de svenska sedlarnas förtroende och värde som dessutom medförde flera efterföljande generationers starka misstro mot detta betalningsmedel.

Det finns dessutom en någorlunda stark analogi med haveriet av silvermyntfoten då och modern tid, förutom statens ekonomiska undergrävande:
 
Nedsmältningen av de svenska ädelmetallmynten, främst silvermynt och specifikt enkronor under 60–70-talet som det mer eller mindre paniklagstiftades mot 1975, genom SFS 1975:171, men blev redan 1968 förbjudet att göra i en kommersiell verksamhet genom en kunglig kungörelse 1968.15. Lagen upphävdes genom godkännande av proposition 1979/80:163 den 20 mars 1980.

Fortsättning (och bl.a. en förenklad förklaring av vad de makroekonomiska begreppen innebär) följer…
« Senast ändrad: onsdag 01, januari 2025, 14:04:16 av RemusTh »

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #7 skrivet: onsdag 01, januari 2025, 15:01:53 »
Hmm…

Märker nu att det kanske lite väl mycket handlar om silvermyntfoten, men vill ändå förtydliga följande i det sammanhanget.

Enkelt uttryckt fanns det en nedre och övre silverpunkt, där den nedre kan kallas importsilverpunkt och den övre exportsilverpunkten.

Riksbanken importerade silver något innan den svenska valutan var så pass stark att den nådde den nedre punkten, då det var lönsamt att fylla på lagret samt att valutan därigenom försvagades. Vid den övre punkten, eller snarare lite innan, exporterades silver och förstärkte den.

Genom detta agerande kunde valutan på den tiden någorlunda  ”säkras” internationellt sett. Några andra möjligheter att göra det fanns inte.
 
Det vill säga att åren innan haveriet av silvermyntfoten 1810 var det mycket lönsamt att lösa in sedlar mot silver och sedan sälja det utomlands. Agiot för sedlarna var därmed högt. De var värda mer i silver än det nominella sedelvärdet. Detta innebar att det var mycket stor förlustaffär för ”staten” då de tillslut skulle bli tvingade importera mycket dyrt silver för att täcka upp.

Att den svenska valutan var låg, kraftigt hade deprecierats, var främst beroende på de tidigare kostsamma och förlorade krigen i Europa som dessutom hade urholkat både den svenska ekonomin och förtroendet i stort för Sverige internationellt sett.

Riksbanken hade inte ekonomi nog att som tidigare försöka motverka detta genom egen silverförsäljning då det hade utställts ett stort antal sedlar under krigen som hade mycket låg, eller t.o.m. ingen alls substantiell täckning med underliggande metall.

Förtroendet utomlands för den svenska valutan var mycket låg. Faktiskt nästan obefintlig under stora delar av 1800-talet, trots nyinförande av silvermyntfoten 1834.

Detta förändrades betydligt några år efter att guldmyntfoten infördes 1873 och man kan knappt nog uttrycka skillnaden mot tidigare och den stora betydelse det fick för Sverige och den fundamentalt förändrade ekonomiska stabiliteten för vår valuta därefter. Både inhemskt och gentemot utlandet.

Att införa den ledde till ett internationellt erkännande och högt förtroende för vår valuta och var ett värdefullt bidrag till den stora industriella och ekonomiska utvecklingen som skedde i Sverige under de efterföljande decennierna.
« Senast ändrad: onsdag 01, januari 2025, 15:24:19 av RemusTh »

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #8 skrivet: fredag 03, januari 2025, 21:33:42 »
Nu äntligen till guldmyntfoten i en oerhört nedkortad version. Tyvärr anser jag att mina undersökningar måste nedkortas på ett sätt som inte riktigt känns bekvämt, men annars skulle nog ni helt enkelt tröttna på textmängden och lämna läsandet till några få efterföljande entusiaster. Ca 1/20 del av den ursprungliga textmängden blir avkortat enligt följande:

Diskussionerna om att införa en Guldmyntfot började redan på 1860-talet när Karl XV reser runt i Europa till länder som redan hade detta och försöker övertyga först Frankrike, men efter krigsförlusten 1871 (eg. Preussen) åkte dit istället samt England, för att få till en gemensam valutaunion, men lyckas inte. Han upplevdes prata en obegriplig Engelska och avfärdas fort. Men precis i början av Oscar II regenttid 1872 lyckades man utverka om att samarbeta med Danmark och förutsatte felaktigt att Norge genom Unionen då automatiskt skulle följa med, vilket de först nekade till men senare godtog 1875.
Kronologiskt kan förloppet kortfattat beskrivas enligt följande:

1873-05-27 Guldmyntfoten införs gemensamt med Danmark i inledningsskedet och Kronan blir ny valutaenhet. 1 kg guld = 2480 kronor. Norge går först med 1875. Länderna får en gemensam valutaenhet som heter krona samt att pariteten skall vara 1:1. 1 krona skall alltså gemensamt motsvara 0,403 gram guld och sedlarna skall gemensamt kunna växlas mot guld i alla de tre länderna beräknat på denna vikt.
 
1914-08-02 Bankofullmäktige upphäver skyldigheten att lösa in sedlar mot guld I samband med Första Världskriget, vilket man än idag ostridigt anser bröt mot konstitutionen och inte var lagligt genom det sätt som det skedde på.

1915 inskrivs den s.k. Nödparagrafen i regeringsformens § 72 som förklaras senare.

1920 ledde den första lilla krisen då den ekonomiska politiken (gällande främst diskontot) ledde till att sedelvärdet sjönk under guldvärdet. Agiot blev positivt.  Det skickades ett lagförslag för godkännande från regeringen till Riksdagen för beslut om avskaffande av växlingsmöjligheten som avslogs. Kommentarerna efteråt var bl.a. att “De visade känsla för grundlagens och att givna utfästelsers helgd icke vara död” Det man menade var att det uppenbart fanns ett tidigare missbruk av undantagsstadgandet och hänvisade bl.a. till Riksbankens självsvåldiga avskaffande 1914.
 
1922-11 Guldmyntfoten återinförs praktiskt sett. Det blir möjligt att växla ut guld igen.

1924-04-01 Guldmyntfoten återinförs juridiskt sett.

1931-09-27 Guldmyntfoten överges genom ett kungligt dekret och kronkursen flyter mot andra valutor för att 1933 knytas mot det Brittiska pundet och 1939 mot den Amerikanska dollarn. Samtliga Svenska guldmynt blir samtidigt ogiltiga betalningsmedel.

Det som sedan följer, bl.a. Bretton-Woodssystemet, Valutaormen, diverse devalveringar och kronans knytning mot ECU lämnas därhän, även om det är mycket intressanta händelser för den Svenska valutan.

Hade f.ö. en föreläsning om valutaormen 1991 där jag absolut inte förstod någonting överhuvudtaget, vilket innebar 0 poäng på den tentafrågan. Någon annan får gärna göra en inläggserie om detta. Jag kommer i vart fall inte att göra det.
 
1882 började svenska bankväxlar noteras även i många mycket prestigefyllda internationella marknadsplatser. Tidigare hade endast den fysisiska ädelmetallvalutan noterats (guld och silvermynt) och sedlar mycket undantagsvis på börserna i Köpenhamn och Hamburg. De svenska obligationerna som tidigare handlades utomlands var utställda i utländska valutaenheter men då blev även obligationer i svensk valuta accepterade. Förtroendet för den stabila, guldbaserade valutan och medlemskapet i den skandinaviska valutaunionen var det största bidraget till detta kraftigt ökade förtroende. Accepterandet innebar att export- och importaffärer var mycket lättare att utföra.

Det finns mycket mer att säga om det, men stannar där.

På goda grunder anser många, främst nationalekonomer och jurister än idag att Guldmyntfoten inte på ett korrekt sätt avskaffades.

Några argument för detta är:

Först 1987 blev samtliga sedlar, vissa av dem tryckta fram till 1963 ogiltiga som hade följande text på framsidan:

 “Sveriges Riksbank inlöser vid anfordran denna sedel Å” sedelns valör I text, samt vidare “med guldmynt enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873”

Bifogar bild på en 100 kronors sedel från 1963 med den texten.

Alternativt var året 1963 när den sista sedeln (100 kronor) hade den texten.

Några menar att det var efter författningsutredningens 1950 och utredningen 1965 vid det enligt många debattörer grundlagsvidriga ”friskrivandet” av avskaffandet.

Andra menar att det först var 1974, då regeringsformen, som ju är en av de Svenska grundlagarna, ändrades till den nuvarande skrivningen och att det de facto permanentade beslutet sedan 1931 var författningsstridigt och att man ända fram tills dess bröt mot den.

Den permanenta verkan som beslutet innebar 1931 stämde inte överrens med lagtexten i Regeringsformen och § 72 som var giltig ändra fram tills dess. Den ursprungliga skrivningen infördes vid 1850-1851 års riksdag och först vid 1914-15 års riksdag infördes undantagsparagrafen, vilket innebar att beslutet 1914 uppenbart och ostridigt var ogiltigt. Detta är i stort sett samtliga överrens om.

 “Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas av banken med guld efter deras lydelse; dock att undantag härifrån, där sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris prövas oundgängligen nödigt, må för viss tid medgivas av Konungen och riksdagen samfällt eller, om riksdagssession ej pågår, av Konungen på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret. Dylikt av Konungen då session ej pågår lämnat medgivande skall, därest detsamma icke varder vid nästföljande session inom tjugu dagar från dess början av riksdagen gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.”

Kritikerna anser att upphävningen av en grundlag endast kan ske genom två efterföljande majoritetsbeslut i Riksdagen med åtskiljande av ett val vilket inte hade skett.
Trots det finns det endast beslut om detta I riksdagen 1932 varefter det fortsatt utan förnyelse. Dock något osäker på om det finns fler dekret eller Riksdagsbeslut, men däremot säker på att grundlagen på ett korrekt sätt ändrades först 1974.

Den mustigaste och mest svavelosande kritiken mot den i praktiken avskaffade eller snarare bortmyglade Guldmyntfoten jag hittills hittat, skrevs 1965 av Halvar G F Sundberg, professor i stats- förvaltnings- och folkrätt med den mycket intressanta titeln  “EXIT ROBUR ET SECURITAS”

Observera att efterordet som är daterat till 1915 endast är ett citat från detta årtal uttalat av militieombudsmannen, förkortat M.O.

Mycket! läsvärt och finns på nedanstående länk:

www.svensktidskrift.se/arkiv100/1965/65%20Exit%20robur%20et%20securitas.pdf

Edit: stavfel och tillade ett förtydligande i kronologin ang. 1915.
« Senast ändrad: lördag 04, januari 2025, 14:19:05 av RemusTh »

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #9 skrivet: söndag 05, januari 2025, 13:55:37 »
Min egna anekdotiska berättelse om tidsperioden som kommer att kompletteras med information som finns att hitta i historiska dokument, börjar på 1850–70-talet, där historien muntligt har traderats i släkten. Inte minst från min mormors mormor Erna som levde tillsammans med sin man som var snickare och vagnsmakare i en kyrkby i Norra Skåne på den tiden.

Informationen fördes vidare till hennes dotter Ester som var född på 1880-talet, som jag själv f.ö. ställde frågor till om hur det var då, men där mycket av informationen tyvärr var lite svårförståelig för en ung pojke, men där en del av den senare förstods lite bättre i vuxen ålder några decennier efter hennes bortgång.

Hon påpekade ofta att man skulle visa vördnad för sina föräldrar och kungen. Det skildes tydligt på den gamla kungen (som var Oscar II) och den nya kungen Gustav V. Den gamla kungen var mycket bättre än den nya menade hon och hade fortfarande kvar ett inramat blekt kolorerat oljetryck på väggen i finrummet, med medaljer och ordnar på bröstet.  Bifogar bild på ett liknande.

Uttrycket ”På den gamla goda tiden” menar folklivsforskare myntades några år efter hans regeringstids slut.

Familjehistorien traderades i sin tur vidare till hennes dotter som ju var min mormor född på 1920-talet. Min morfar var lite äldre och född på 1910-talet och berättade många, långa och intressanta historier om hur det var att vara ung ogift man på 1920 och 1930-talet i Stockholm. Bl.a. om guldmynten som ju denna historia allt mer skall handla om.

Varje gång vi barnbarnsbarn träffade Ester skulle vi sätta oss i hennes knä och ffick då en silverenkrona var. I samband med detta utryckte hon bestämt att vi skulle försöka spara på den. När hon var liten flicka var det en hel veckas lön menade hon, vilket jag inte riktigt trodde på eller snarare inte kunde förstå. Det förklarades också med skarp ton att man inte skulle lita för mycket på sedlar eller växlar då man kunde bli lurade av dem.

Vad hon syftade på, hade jag ingen aning om, vilket hon tyvärr förutsatte att alla visste. Vet inte ens idag hon specifikt menade, men hon jämställde dem tydlig med, eller kanske menade sedlar?

Efter ytterligare förtydligande från min mormor, som även hon inte riktigt gillade varken sedlar eller växlar skulle anledningen vara att släkten vid några tillfällen hade förlorat mindre summor på sådana, men vid ett tillfälle en större summa någon gång mellan 1850–1880 ett antal år efter en försäljning av en av släktgårdarna. De skulle då antingen blivit ogiltiga, löpt ut? eller möjligen plötsligt värda mycket mindre av orsaker jag inte förstod och ännu inte riktigt gör. I vilket fall som helst förlorades så pass mycket, att i den förut någorlunda förmögna släkten så hade en gren av den till stor del blivit betydligt fattigare. Den släktgren som Ester tillhörde.

Jag tror, men är inte helt säker på att de med begreppet växel möjligen egentligen menade sedlar där ordet växel är en ganska ålderdomlig men korrekt synonym benämning på dem, eller om det snarare menade skuldebrev, (skuldväxlar?) Någon som kan tolka informationen eller vet mer får gärna skriva om det. Skulle verkligen uppskattas.

Esters familj med 3 barn (hon som var född på 1880-talet) drabbades av en tragedi i början av 1920-talet då hennes man plötsligt avled. Hon blev då tvungen att bli tvätterska i kyrkbyn för att kunna försörja sig. Hon visade sina förstörda leder och krumma händer som var en konsekvens av tvättbrädan och det kalla bäckvattnet.

Det var mycket fattigt, men hela den kvarvarande familjen blev försörjda. Alternativet hade varit fattigvård, vilket hon uttryckte skulle vara en oerhörd skam för hela släkten.

Trots att arbetet var ett lågstatusyrke, var hon stolt över det, då hon var lite som en egenföretagare och gick från hus till hus för att samla upp smutstvätt, tvätta dem i bäcken och sedan leverera nymanglade lakan och nystrukna rena kläder. Mangel och strykning gjorde hon hemma i tvättstugan utanför det egenbyggda huset, som hon sa att det var tur att det inte fanns några skulder på. Annars hade familjen inte kunnat överleva på den låga inkomsten.

Hon berättade också om den omtyckta konungens silver- och guldmynt som det betalades med, då betalningen skedde ungefär månadsvis. Hon nämnde att hon inte gärna ville bli betald med sedlar, men blev det ändå ibland. Sedlar var enligt henne ett allmänt illa omtyckt betalningsmedel och inte bara av henne. Uppfattade det som att det nog ändå mest gällde i dem lägre betalda samhällsskikten.

Hon berättade att hon vissa månader under 1920-talet kunde tjäna upp till 200 kronor i månaden, men att det normala var 100 och att det var mycket fattigt ibland.

På 1930-talet fick hon anställning som sömmerska och fick bättre betalt, men har tyvärr ingen vetskap om vad hon tjänade då.

På mitten av 1980-talet fram till 2000, under den intensivaste perioden av mina inköp av bl.a.20-kronorsguldmynt för 500–700 kronor, fanns orden kvar om att en krona var en veckas lön när hon var en liten flicka på 1880-talet samt lönen som tvätterska på 1920-talet.
 
Stämde verkligen det, så skulle det ju ha varit en mycket dålig affär att ha sparat på dem.

Det är inte förrän inför förarbetet med denna inläggsserie, när det grävts djupare om uppgifterna i hennes berättelser jag insåg att det faktiskt kunde stämma någorlunda, samt att jag numera delvis kan svara på när och varför man sparade på guldmynten.

Edit:lite stavfel och syftningsfel
« Senast ändrad: söndag 05, januari 2025, 15:38:49 av RemusTh »

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #10 skrivet: lördag 25, januari 2025, 16:51:53 »
Ja. Det har tagit tid för historien att fortsätta efter inköpsresor och en längre diskussion med en f.d. kurskamrat från -90-talet, som efter att ha läst lite ekonomi inledde en helt ny akademisk bana och slutligen disputerade i Kulturgeografi.

Han har läst igenom mina inlägg och gav mig en del råd.

Han menade att det inte med ett rimligt tidsperspektiv är möjligt att besvara alla de frågor jag önskade i förstone och har rekommenderat mig att det bästa istället är att försöka ge en översiktlig inblick i samhällsekonomin på den tiden. I annat fall, menade han, blir jag troligen aldrig färdig då det kväver mycket av efterforskning som till stora delar inte finns på nätet.

Men andra ord hade det krävts att besöka ett flertal forskningsbibliotek runt om i landet och läsa dammiga böcker fysiskt och personligen. Det har jag naturligtvis inte tid till.
Historien måste därför avgränsas avsevärt med en istället mycket grundläggande och ytlig inblick i vad mynten kunde betyda på den tiden, istället för som utlovat en något mer djupgående analys.

Under Oscar II. 1873-1907 gick Sverige från ett mycket, i många fall extremt fattigt lantbruksland till ett internationellt sett rikt industrisamhälle. Samtidigt ökade lönerna kraftigt för majoriteten av befolkningen från en av de lägsta i Europa till en av de högsta redan i början av 1900-talet och därför inleds det med löner i början av perioden 1870-75 för olika samhällsklasser:

Ca 80 % av befolkningen livnärde sig på jordbruk och ett vanligt yrke var att arbeta som dräng eller piga.  I sammanhanget ingår även de som hade bildat familj. Nästan uteslutande var boendet en löneförmån från arbetsgivaren.

I inledningen av perioden fick en manlig arbetare en kontantlön på ca 150: - om året och en kvinna runt 55: -.

Många uppgifter anger även vad löneförmånerna värderades till, så som bl.a. boende, ved, kläder och grundläggande matgrödor. Oftast ingick även en liten egen jordtäppa, omkring ett eller i sällsynta fall några flera tunnland stort. Ett tunnland var ca 5000 m2 och var avsett för odling av olika hushållsgrödor som inte ingick i anställningskontraktet eller som ett komplement till dessa. Ibland var det även inskrivet att ett hönshus och en vedbod skulle ingå. Dessa odlingslotter blev ofta en extrainkomst men då oftast genom byteshandel och i sällsynta fall mot kontanter.

Ett totalvärde av lön och förmåner kunde uppgå till ca 350-400:- om året, men då frågan ställdes om de hanterat dessa omtalade guldmynt, så är svaret att det uppenbart var ytterst tveksamt. Kontantlönen per år uppgick alltså i bästa fall till ca 3-8 20kr guldmynt.

Dock var de kontanta utbetalningarna oftast mycket lägre, då allt inte ingick i anställningsavtalet utan att specifika varuönskemål fick betalas separat (främst alkohol eller andra lyxvaror) genom avdrag på lönen. Det innebar att de kontanta utbetalningarna i de flesta fall var mycket lägre. Många blev t.o.m. skuldsatta efter uträkning när arbetsåret var slut. Många förnöjda bönder var glada över detta, då de anställda inte kunde byta arbetsgivare med en skuld till den nuvarande.

Dessutom, 1873 präglades det 115 000 20 kronor guldmynt och ett okänt antal 10 kronor, möjligen runt 200-300 000 st. Invånarantalet i Sverige var då 4,3 miljoner. Det fanns med andra ord bara guldmynt till en mycket liten andel av befolkningen. Sannolikheten var därför uppenbart mycket låg att de någonsin såg ett guldmynt.

Efter folkskolereformen 1842 kritiserades de mycket låga lönerna för speciellt småskolelärarna där den kontanta årslönen vid den tiden (1870-1880) var ca 55:- samt att det ingick boende, ofta i en avgränsad del av skolbyggnaden och i vissa fall i en fristående byggnad samt 8 tunnor spannmål. Det var även krav på att det skulle ingå en odlingslott på minst ett Tunnland. Ingick inte detta, vilket det inte alltid gjorde, skulle det ersättas med kontanter. Lönen och löneförmånerna innebar att det var under existensminimum.
 
Lönen för dessa debatterades flitigt och konstaterades att det inte gick att ensamt försörja sig på den ersättningen, vilket innebar att det oftast var gifta män och kvinnor som arbetade med detta. På 1870-talet var det främst män, vilket kom att ändra sig senare i början av 1900-talet. Med tanke på ovanstående torde åsynen av ett guldmynt även för dessa förbli endast en avlägsen dröm.

För läroverkslärarna, som nästan uteslutande arbetade i storstäderna, var lönerna mycket högre, då samtliga var universitetsutbildade. Ingångslönerna för en adjunkt på 1870–80-talet var ca 1100 och för en lektor 1300 kronor, vilket kom att öka i början av 1900-talet till 3000 resp. 4000 och en slutlön på 5000 resp. 8000-, vilket innebar att det var ett mycket högavlönat yrke.
Det är därför högst troligt att den arbetsgruppen ibland fick se eller t.o.m. använda de sällsynta nypräglade guldglänsande mynten med Oscar II porträtt.

Fortsättning följer...
« Senast ändrad: lördag 25, januari 2025, 17:22:29 av RemusTh »

Inloggad RemusTh

  • Global Moderator
  • Silvermedlem
  • *
  • Antal inlägg: 115
  • Affärsomdömen: 12
SV: Historien om Oscar II guldmynten, samt en del personliga reflektioner
« Svar #11 skrivet: lördag 01, februari 2025, 17:34:47 »
Runt sekelskiftet 1900 hade i stort sett hela det Svenska samhället förändrats och reallönerna ökade kraftig. Den stora inflyttningen till städerna innebar inte bara trångboddhet utan även extremt stigande hyror på grund av den akuta bostadsbristen. Det var inte ovanligt att en familj med flera barn bodde i en trång lägenhet, där de dessutom hyrde ut i andra hand till inneboende som fick sova där det fanns plats. Att upp till 8-10 personer delade en- eller tvårumslägenheter var inte ovanligt. Utetoalett på gården, centralvärme och varmvatten fanns inte. Inte ens indraget rinnande vatten i flera fall. Allt fick bäras upp och ned i de smala trappuppgångarna och vatten hämtas på innergårdarna. Ibland fanns toaletter i angränsande hus eller tvärs över gatan i andra byggnader. Isblock från den tidigare vintern köptes för några ören för att om möjligt kyla ned de känsligaste matvarorna.

Det fanns även en stor marknad att hyra ut rum med hel- eller halvpension för de många tillfälligt arbetande i städerna.

Kan varmt rekommendera Per Anders Fogelströms böcker ”Mina drömmars stad” och ”Barn av sin stad” som realismdokumentärt handlar om Stockholm ur ett arbetarperspektiv från 1860- 1893 och den oerhörda misär, smuts, trångboddhet och svåra ekonomiska problem som arbetare upplevde i en storstad på den tiden.

På grund av inflyttningen till städerna, men även den stora utvandringen avfolkades flera socknar helt i framför allt Småland, vilket innebar en starkt ökad personalbrist som tillsammans med mekaniseringen av jordbruket och sammanslagning till större jordbruksenheter, att lönerna inom den sektorn steg kraftigt. Daglönen för en manlig arbetate var under sekelskiftet 2.50:- och det årliga värdet av lön och stat steg för män från ca 300: - ca till 800: - och den kontanta delen från 150: - till 400: - samtidigt som konsumentprisindex för livsmedel inte ökade under perioden 1830-1905.

Utvandringen till Amerika, som fram till 1910 var 10 % av den Svenska befolkningen, innebar arbetskraftsbrist även i städerna och att lönerna för både industriarbetare, men främst för byggarbetare ökade kraftigt. De svenska lönerna var runt sekelskiftet var i flera arbetarkategorier de högsta i hela Europa, främst för outbildade byggarbetare som t.ex. var 30 % högre än i Paris, Amsterdam och Antwerpen, vilket innebar en stor inflyttning av invandrande arbetare från bl.a. Central- och Nordeuropa.

Att hitta pålitlig lönestatistik från den perioden, runt sekelskiftet, har visat sig vara mycket svårt men en indikation är en årslön för manliga arbetare på ca 1200-1400;. men kunde vara betydligt högre, upp till 2000: - och ibland mer för specialiserade byggnadsarbetare. Statistik från 1913 är dock betydligt lättare att finna, men tas upp i ett senare inlägg.

Som nämnts tidigare gav jag ca 70 % av min månadshyra för en tvårummare för en 20 krona 1985 och det kan därför vara intressant att jämföra köpkraften för densamma när den var i cirkulation i början av 1900-talet. Har dock blivit varnad av den doktorerade kulturvetaren för en direkt jämförelse, då jag givetvis hade både centralvärme, varm-och kallvatten i kranen, kök med alla bekvämligheter, toalett och tillgång till tvättstuga, så jämförelsen blir inte riktigt rättvis, men kan ändå vara en liten insikt av köpkraften.

Hyrorna för lägenheter i Stockholm utmärker sig markant och är i genomsnitt ungefär 3 gånger högre än för samtliga andra städer i Sverige. Genomsnittlig månadshyra beräknat för hela Sverige i städer (omräknat från årshyra) för ett rum och kök resp. 2 rum var år 1900 9,60: - resp. 16: - och i Stockholm 22: - resp. 35: -.  1910 var den genomsnittliga hyran i Sverige 12: - resp. 20: - I Stockholm var den 1910 28: - respektive 43: -. Generellt blev det hyressänkningar under de efterföljande åren i hela Sverige samt även i Stockholm, då byggandet gjorde att den extremt akuta bostadsbristen byggdes bort.

20 kronan som kostade mig 520: - och var 70 % av en månadshyra 1985 kunde 1900 resp. 1910 betala en genomsnittlig tvårummare i mer än två månader resp. 1,25 månadshyror 1910. I Stockholm skulle den endast räcka till knappt en månad för en enrummare och ca 2 veckor för en tvårummare.

Skulle man ”lyxa” till det riktigt kunde man hyra inackordering med helpension i ca 2 veckor, ofta i delat rum i Stockholm och 3 veckor i övriga Sverige 1900 men endast en och en halv vecka 1910 i huvudstaden och 2 veckor i övriga Sverige.

När det gäller livsmedelsvaror skulle 20 kronan, både 1900 resp. 1910 då livsmedelspriserna inte ökande nämnvärt under perioden räcka till (om man inhandlade enskilt för hela beloppet) 140 liter oskummad mjölk, 17 kilo lyxost, 208 ägg, 72 kilo potatis, 27 kilo bröd bakat av vete, 21 kilo grytbitar av nötkött, 16 kilo fläskkött och notera följande: 80 kilo sill eller 60kilo torsk. Sill som idag kostar närmre 100: -/kg, för att inte prata om torsk som numera tangerar priset för oxfilé, men det är nog konsekvenser främst av sentida fiskepolitik och är en helt annan hiostoria.

Ja, bedöm själva om det var en bra affär att spara på guldmyntet då. Kommer dock att försöka hjälpa till med det i kommande inlägg vilket innebär fler uträkningar och kommentarer, tillsammans med en bedömning om vad det faktiska monetära värdet var då…

 

Guld & Silverpriser

Senaste Inlägg

silvermynt köpes by Spade
Idag kl. 15:15

Varför så stora priskskillnad mellan köp o sälj? by Au
Idag kl. 14:20

Nygammal medlem by 9darter
torsdag 13, februari 2025, 23:30:38

[Säljes/byte] 23/22karat bladguld by lalle
torsdag 13, februari 2025, 21:01:25

Den STORA tråden för aktier i gruvbranschen by JL_GBG
torsdag 13, februari 2025, 12:14:29

Vilse i universum? by mega_n
onsdag 12, februari 2025, 15:00:43

Bytes: silver mot platina by Coltrane
tisdag 11, februari 2025, 17:53:38

PAUS : Säljes 1 oz Krugerrand BU guldmynt i fint skick. (bilder) by mega_n
tisdag 11, februari 2025, 10:51:13

Guldström söker investerare, processa krossad malm från 1800'tals guld gruva. by RuttenFisk
tisdag 11, februari 2025, 03:24:06

Den STORA (enda) tråden för kommentarer angående guldspot. by toblov
måndag 10, februari 2025, 18:22:32

SilverWars.org Kampen om det fysiska silvret! by gbz
måndag 10, februari 2025, 09:33:58

Hur stora guld mynt och tackor har ni i era stackar? by RemusTh
söndag 09, februari 2025, 14:50:48

Säljes Silver Somalia Elefanter, kilotacka Johnson Matthey + blandat by Coltrane
söndag 09, februari 2025, 06:27:51

[Sålt] 25st 5kr 1935 *pb* by JL_GBG
fredag 07, februari 2025, 09:29:12

[Säljes] 1kg silvertacka (modell chokladkaka*) pb by Grimi
fredag 07, februari 2025, 07:28:09