Författare Ämne: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?  (läst 239529 gånger)

Inloggad glimbert

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 262
  • Affärsomdömen: 17
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #510 skrivet: måndag 08, juli 2019, 19:17:54 »
Guldmyntfot på gång!!!




Eller någon som har hackat inloggningsväggen som kan se vad planen annars kan tänkas vara för att "framtidssäkra den svenska kronan"?
https://www.dn.se/ekonomi/stefan-ingves-mitt-jobb-ar-att-kronan-klarar-konkurrensen-fran-facebook-pengar/

Inloggad cyber

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 387
  • Affärsomdömen: 8
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #511 skrivet: tisdag 09, juli 2019, 08:16:43 »
Eller någon som har hackat inloggningsväggen som kan se vad planen annars kan tänkas vara för att "framtidssäkra den svenska kronan"?

För första gången på över hundra år har den svenska kronan och det vi kallar pengar kastats in i snabb omvandling.

Riksbankens kärnuppgift utmanas nu från flera håll. Senast av Facebooks valutainitiativ Libra. Utgången av dragkampen är osäker.

För DN berättar riksbankschefen Stefan Ingves om sin plan för att framtidssäkra den svenska kronan.


Carl Johan von Seth
Text
Tipsa om artikel
  Kommentera11
 
Läs senare
Sveriges riksbankschef lirkar fram plånboken ur fickan och visar ivrigt innehållet.

Den har två lösningar, förklarar Stefan Ingves, och visar ett skimmingsäkert metalletui för bankkorten. Det är plånbokens tekniska del. Intill den sitter en ficka med en tunn sedelbunt av blandade valörer. Han kallar det för reservlösningen.

När använde du kontanter senast?

– I förra veckan, när jag klippte mig!

DN besöker Stefan Ingves på hans kontor på Brunkebergstorg i centrala Stockholm för att prata om pengar. Vad begreppet betyder i en elektronisk värld. Och vilken roll staten ska spela när Facebook står i färd att lansera en egen valuta.

– De flesta tar pengar som en konstant och tycker sig veta vad pengar är. Men det händer alltid saker i samhället, och periodvis går vi igenom ganska kraftigt teknisk utveckling.

Den utvecklingen sker i rasande fart. De senaste undersökningarna visar att tre av fem svenskar använder kontanter varje månad. Bara två år dessförinnan var motsvarande andel fyra av fem.


Om ytterligare några år? En undersökning tyder på att våra sedlar och mynt förhållandevis snart är obsoleta. Det är ett skeende som Stefan Ingves själv beskriver som förbisett och mycket mer betydelsefullt än ”småduttar i räntebanan”.

För Riksbanken är det också en stor principfråga. I över 350 år har man haft i uppgift att försörja allmänheten i Sverige med säkra och användbara pengar. Det började med tunga kopparmynt. I en ganska snar framtid vill Stefan Ingves att kronan ska vara elektronisk och uppkopplad till ett europeiskt system för superbilliga realtidsbetalningar.

Bankens historia är samtidigt kantad av ett par stenhårda strider om makten över våra pengar. En gång var det lagen om gillt betalningsmedel 1809. Senare var det Riksbankens sedelmonopol, alltså rätten att ensam ge ut sedlar, som befästes 1904. Båda föregicks av långdragna konflikter.

– Den transformation vi nu går igenom, det sker en gång på 100 år, eller 200 år, säger Stefan Ingves.

Nästa strid har alltså börjat. Men för att förstå den måste vi först få rätsida på en viktig sak.

Det vi i vardagen kallar pengar är i huvudsak två saker. Vi har kontanterna. Men framför allt finns de pengar som vanliga människor och företag har på sina bankkonton. I dag är det den absolut vanligaste formen av pengar i Sverige. I jämförelse framstår sedlarna som ett nischfenomen.

Här är den avgörande distinktionen: Kontanterna ges ut av Riksbanken, deras äkthet och beständighet garanteras av staten. Men kronorna på bankkontot är annorlunda eftersom de skapas av de privata bankerna själva, faktiskt som en bieffekt av att människor tar lån.

Man kan säga att bankpengarna lever och dör i ett elektroniskt och helt privatiserat liv. Förutom ett omfattande regelverk kring banksektorn och en statlig insättningsgaranti utövar det offentliga ingen kontroll över dem.

Det finns alltså statliga pengar och privata pengar, och i flera hundra år har de fungerat i symbios med varandra. Vår penninginfrastruktur är en form av offentlig-privat samverkan, där staten stått för stabilitet och legitimitet. Att bankpengarna har gått att ta ut i reda kontanter har skänkt förtroende för den privata delen av systemet. De privata bankerna har å sin sida erbjudit effektivitet och kundnytta.

Denna symbios har gradvis förändrats. Steg för steg har statens pengar minskat i betydelse. Och utan offentlig debatt eller beslut i riksdagen är hela systemet nu snabbt på väg att privatiseras.

– Om kontantbruket blir försumbart, då vet vi inte längre vad pengar är för någonting i Sverige. Det är en hel del symbolik men det är också en central fråga om nationalstatens roll när det gäller pengar.


Foto: Magnus Hallgren
Här kommer det som Riksbanken kallar för e-kronan in. Begreppet tenderar att orsaka viss förvirring, kanske eftersom vi redan har elektroniska kronor på banken. Men vad det handlar om är alltså en form elektroniska riksbankspengar. Garanterade av staten, precis som sedlarna.

Exakt i vilken form de ska tillhandahållas står ännu inte klart. Riksbanken har utrett frågan och delvis lämnat den öppen. Många centralbanker i världen begrundar samma utmaningar, men Sverige ligger i frontlinjen.

– Vi är nu i färd med att upphandla tekniska lösningar för en e-krona. Det ska då bli en pilotstudie, men den ska göras på ett sätt så att det också går att göra i stor skala.

Det krävs samtidigt att frågan rör på sig i riksdagen. Regeringen har ombetts tillsätta en utredning som ska ringa in vad som i framtiden ska vara gillt betalningsmedel, alltså den form av pengar som företag och allmänhet är skyldig att ta emot som betalning.

En moderniserad lagstiftning skulle kunna innebära att elektroniska riksbankspengar, som ligger i en app, på ett kort eller finns i någon annan digital form, får juridisk status som kontanter.

Stefan Ingves upprepar att frågan i grunden är politisk. Vilken skepnad den svenska kronan ska komma att ta – och vilken roll staten ska spela – behöver väljare och partier ta ställning till. Men det är bråttom, säger han.

– Den här stora frågan kan inte en ekonom utreda eller liksom räkna fram. Det är ett värdeomdöme, ett politiskt ställningstagande, som ska till. Vill vi ha det så i Sverige att vanligt folk aldrig kan ha svenska kronor i form av riksbankspengar utan bara en fordran på en bank?

Varningar har också utlysts kring e-kronan. Centralbankernas samarbetsorgan BIS stödjer de olika försöken att utveckla nya digitala pengar, men manar till försiktighet. De nya pengarna kan, menar vissa, ge oanade konsekvenser och skapa finansiell instabilitet.

Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Magnus Hallgren
Riksbankens egna utredningar om e-kronan har samtidigt fått hård kritik inte minst från bankerna, vars affärsmodell kan hotas av initiativet.

– Bankerna var också arga på 1800-talet när sedelmonopolet diskuterades. Så det är inget nytt under solen. Den här gången säger bankerna att e-kronan inte behövs. Men utan en e-kronan är den enda möjligheten att ha pengarna på ett bankkonto. Det är ett värdeomdöme som inte bankerna ska stå för. Det ska medborgarna göra, säger Stefan Ingves.

Han påpekar att bankerna redan har exklusiv tillgång till ett slags e-krona. Genom sina konton i Riksbanken, som ju är bankernas bank, äger de statliga elektroniska pengar. En möjlighet som alltså inte finns för vanliga medborgare.

Att framtidssäkra den svenska valutan handlar samtidigt inte bara om e-kronan. Det gäller, säger Stefan Ingves, att bygga en pålitlig ny krona från ax till limpa. Den måste fungera och vara praktiskt användbar. Den behöver definiera vad pengar är i Sverige.

I det elektroniska pusslet som han ser framför sig krävs också ett statligt digitalt id-system. Ungefär som bank-id, fast i offentlig regi.

– Vi diskuterar för närvarande med Europeiska centralbanken att använda deras realtidsbetalningssystem, TIPS, för små betalningar i svenska kronor. Det systemet kan vi köra år 2021, året runt och dygnet runt, i realtid. Då kan man flytta svenska kronor inom 5-10 sekunder från en individ till en annan. Då gör man transaktionen i riksbankspengar, vilket är det centrala.

Riksbankschefen är övertygad om att staten även i framtiden har en central roll att spela när det gäller våra betalningar. Ingen annan aktör har hittills kunnat frambringa den stabilitet och det förtroende som krävs för att den moderna ekonomins blodomlopp ska hållas friskt och säkert. I normala tider tänker vi inte på hur beroende vi är av att det fungerar.

Krisen på Island, då islänningarna under en period svävade i osäkerhet om deras bankkort gick att använda, belyser en aspekt.

– På Island hade man inga egna transaktionssystem över huvud taget. Allt går via de stora kreditkortsföretagen. Då är man helt och håller beroende av dem.

Mitt jobb är se till så att svenska kronor är bättre än Libra-pengar.
Stefan Ingves plockar fram en bunt papper som ligger framför honom. Det är en beskrivning av Libra, ett projekt som Facebook står bakom. Spotify, vars kontor ligger ett stenkast från Riksbanken, är med som partner. Visionen är att skapa en ny internationell valuta, ungefär som kryptovalutan Bitcoin men med statliga valutor i botten.

Riksbankschefen tar projektet på största allvar, även om han tror att skaparna underskattar de juridiska snårigheterna.

– Det behöver inte vara fel att skaka trädet lite. Då får vi andra lägga på ett kol. Mitt jobb är se till så att svenska kronor är bättre än Libra-pengar.

Han påpekar att alla tidigare försök att skapa helt privata valutor har kollapsat. Statens säkerhet behövs. Och Riksbanken måste klara utmaningen.

– Vi har hållit på med det här 350 år. Vi har gjort om oss gång på gång på gång. Mitt jobb är att se till att det förblir så långt efter min tid.

Läs mer: Riksbankschefen: Ibland är det ens skyldighet att vara tjänstesur

Pengar och betalningar – offentligt och privat

Lagligt betalningsmedel är den form av pengar som företag och allmänhet är skyldiga att ta emot som betalning. Huvudregeln i Sverige är att kontanter är lagligt betalningsmedel. Men den regeln går att avtala bort. I praktiken räcker det med en skylt.
 
Bankpengar är de pengar som allmänheten och företagen har på sina bankkonton. Det är elektroniska pengar som skapas av affärsbankerna själva.
 
Riksbankspengar är pengar som på olika sätt är knutna till Riksbanken. Kontanterna är en form. Men bankerna innehar också elektroniska riksbankspengar som de använder för att genomföra betalningar till varandra.
 
E-kronan skulle vara en form av elektroniska riksbankspengar som är tillgängliga för allmänheten.
 
Swish är en elektronisk betaltjänst som drivs av affärsbankerna genom deras gemensamma clearingbolag Bankgirot. Betalningarna i Swish gör bankerna upp i Riksbankens betalningsystem RIX.
 
Bank-id är ett elektroniskt id-system som bankerna står bakom.
Visa mindre
 

Stefan Ingves om...

Kontanternas framtid
 
– Det går fort. Vad det handlar om är att klara den här omställningen på ett anständigt och ordnat sätt. Det är viktigt att vi gör det på sådant sätt så att medborgarna känner att det är säkert och användbart.
 
– Nya tekniska lösningar kommer att dominera i framtiden, förutom i ett avseende, nämligen i kris eller krig eller stora ekonomiska bekymmer. Då ska vi se till att det finns tillräckligt med kontanter tillgängliga.
 
Bankernas kontanthantering
 
– Det skär sig i dag mellan allmänhetens uppfattning om vad en bank är för något och vad bankerna gör. Definitionen av en bank är ju att den hanterar pengar. Vi har länge tyckt att det är rimligt att man ska kunna ta ut och sätta in pengar, alltså kontanter, på banken.
 
– I bankvärlden finns det ett evigt tryck att staten ska stå för alla kostnader. Men man får nog acceptera om man driver bankverksamhet att det liksom inte är fritt för alla att göra vad som helst. Om banker slutar hantera pengar hamnar frågan till slut i riksdagen – vad menar man med en bank?
« Senast ändrad: tisdag 09, juli 2019, 15:06:29 av cyber »

Inloggad glimbert

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 262
  • Affärsomdömen: 17
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #512 skrivet: onsdag 07, augusti 2019, 21:04:30 »
I gårdagens Rapport tog de upp den avmattade konjunkturen som första inslag. Vid 2:54 pratar de specifikt om fysiskt guld.
https://www.svtplay.se/video/22942514/rapport/rapport-6-aug-19-30-4

Utloggad Rödlöga

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 289
  • Affärsomdömen: 1
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #513 skrivet: måndag 12, augusti 2019, 11:21:35 »
Trendbrott - Arbetslösheten ökar i Sverige för första gången sedan 2017, och självklart är det den globala nedgången som är orsaken.
Det är endast när arbetslösheten minskar, som det är svenska politikers förtjänst  :D
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7278481

Bild 1 - Hur lät det 2013, och hur har det låtit i regeringsförklaring efter regeringeförklaring ?
Bild 2 - I regringsförklaringen 2019 hade till och med Stefan Löven givit upp det orealistiska målet.


 

Guld & Silverpriser

Senaste Inlägg

Att betala med guld by Tyr
Idag kl. 14:38

NY TÄVLING GISSA GULDSPOT/STÄNGD by Tyr
Idag kl. 14:33

Helikopterpengar by mega_n
Idag kl. 13:48

Nytillskott by Strokur
Idag kl. 11:04

Bilder på silver. by silverguldfisken
Igår kl. 23:37

Valuta med säkerhet i guld eller silver by Birka
Igår kl. 22:54

Bilder på guld. by I_am_mine
Igår kl. 21:51

Blandat lite smått o gott by vredefort
Igår kl. 14:29

Queen beast 10Oz by dodedod
Igår kl. 09:33

Köpes: Valcambi Silvertackor by silverguldfisken
Igår kl. 08:43

Fondförvaltaren Eric Strand diskuterar guld och silver by I_am_mine
Igår kl. 07:47

Legobitar i silver! by sff123
torsdag 15, augusti 2019, 23:32:13

Den STORA (enda) tråden för kommentarer angående guldspot. by ManoleteSTHLM
torsdag 15, augusti 2019, 22:54:52

Dokumentärer/Föreläsningar/Intervjuer by Tyr
torsdag 15, augusti 2019, 19:11:59

Stopptid på tävlingen gissa guldspott 23:00 ikväll by sff123
torsdag 15, augusti 2019, 18:47:40