Historisk bakgrundLettland (lettiska: Latvija), officiellt Republiken Lettland (lettiska: Latvijas Republika), är en republik och suverän stat i Baltikum i Nordeuropa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och i söder till Litauen och Belarus.
Under lång tid styrdes Lettland i likhet med Estland och Litauen av främmande regimer. I mer än 1 000 år hade tyskar, polacker, svenskar och slutligen ryssar makten i området, som först på 1800-talet började kallas Lettland. I kölvattnet av oktoberrevolutionen förlorade den ryska regimen greppet över området och Lettland blev för första gången i historien självständigt. Republiken Lettland bildades 1918 och fanns i praktiken kvar till 1940. Då inkorporerades landet med Sovjetunionen (mot sin vilja). 1941 invaderades Lettland av Tyskland och styrdes fram till 1944 av nazistregimen. Därefter tog Sovjetunionen tillbaka landet och det blev under benämningen Lettiska Socialistiska Sovjetrepubliken (Lettiska SSR) en del av Sovjetunionen.
År 1991 blev landet åter självständigt. Det är idag en parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem. Parlamentet, som utser landets president, väljs i direkta proportionella val. Sedan självständigheten är det kommunistiska partiet förbjudet.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lettland rakt av... nedan blir det mer intressant och nytt.
Valutan och 5-latimyntetEfter befrielsen 1918 började landet under sommaren 1919 skissa på en egen valuta och man provade sig fram med olika naturrelaterade namn som "ozols" (ek) och "zīle" (ekollon), "saule" (sol) och "austra" (gryning), "dižā" (stor) och "sīkā" (liten). Ingen av kombinationerna framstod som vinnare. Man smakade också på lats, ett ord som relaterade till trä, men även det övergavs. Under tiden cirkulerade flera varianter av rubel och man hade också planer på att anamma och skapa en ny franc. Till sist beslutade ministerrådet ändå att den nya valutan skulle heta lats (plural: lati). Sedlar och mynt utgavs.
Glada över landets nya situation ville så finansminiesteriet att ett nytt mynt med valören 5 lati skulle utges: här kastades ut alla höga herrar och istället gavs utrymmet åt en jungfru, en ny ikon för republiken Lettland och för frihet! Myntet skulle vara av silver och det skulle präglas vid kungliga myntverket i London.
En tävling utlystes. Bland de tävlande fanns Rihards Zariņš som var chef vid republikens tryckeri för värdepapper i Riga. Som modell för sitt skapande valde han Zelma Brauere, en korrekturläsare vid tryckeriet. Richards var förtjust i den över 30 år yngre damen. Hon var ung, vacker, ordentlig, och intelligent och Richards höll henne högt. Richards vann tävlingen och arbetet med att framställa gipsoriginal avklarades.
Formarna skeppades så till England och landade hos den engelske gravören Percy Metcalfe. Denne hade andra skönhetsideal än Richards och ändrade motivet. Hurvida detta välkomnades av Richards eller ej förtäljer inte historien. (Lettiska Banken beskriver dock i en artikel från 2013 att Metcalfes modifiering gjorde motivet mer nobelt, expressivt och till en symbol för frihet samt hög etik och moral.)
Det kungliga myntverket i London präglade de nya mynten och de gjordes av 835/1000 silver, med en vikt av 25,0 gram och en diameter av 37,0 mm. Mynten fraktades från London till Riga och gavs ut i cirkulation den 23:e december 1929.
Mynten blev omedelbart populära och gavs namnet ”Milda” i folkmun. Endast ett fåtal hittade vägen tillbaka till banken. De behölls, gavs vidare till släktens barn och sparades.
Invasion! Frihetens lycka varade inte så länge och Sovjet började 1940 att förkasta lati som betalningsmedel. Den 25:e mars 1941 kl. 13.00 togs, utan förvarning, alla lats ur cirkulation och ca 3,6 miljoner 5-latimynt togs till Moskva. Ryktet säger att de senare såldes till utländska samlare under 60-talet. 1941 invaderades Lettland av Tyskarna och efter kriget ingick landet mot sin vilja i Sovjetunionen under namnet Lettiska Socialistiska Sovjetrepubliken (Lettiska SSR). Under ockupatoinen fortsatte 5-latin att vara en viktig symbol för frihet. Myten gjordes ofta om till broscher och blev eftertraktade presenter vid vigslar och dop. De bevarades som arvegods, både av befolkningen i Lettland men även av dem som deporterades till Sibirien och den som levde i exil. För invigda symboliserade de ett hopp om återvunnen frihet och en tillhörighet till nationen Lettland.
Frihet!Lettland blev självständigt 1991 och lats återinfördes som statsvaluta. När landet senare kom att ingå i europeiska valutaunionen befolkningen senare tillfrågades om motiv på de nya 1- och 2-euromynten ville en övervägande majoritet se motivet från Richards Zariņš 5-latimynt.
För att bevara minnet av 5-latimyntet, friheten, och för att fira 10-årsminne av återinförandet av Lettlands nationella valuta gav Lettlands Bank år 2003 ut ett litet guldmynt med samma motiv. Åter senare, år 2012, utgavs en kopia av Zariņš 5-latimynt vid 90-årsjubiléet för Lettlands Bank. Det nya myntet håller samma mått och vikt som det första men består av 925/1000 silver istället för 835/1000.
