Tankar om dagens monetära system

[mithril_hunter]

Pengar kom till för att underlätta handel. Pengar har gjort det möjligt att öka produktionen, göra framtida investeringar och öka vår konsumtion av varor och vår levnadsstandard. Pengar har helt enkelt varit ett hjälpmedel för att komma dit vi är idag.

Men idag så är det som att steken har vänts. Idag sker produktion, konsumtion och investeringar enbart för att skapa så mycket nya pengar som möjligt. För att mata det monster vi har skapat. Det sjukaste av allt är att det mesta nya penga skapandet sker genom att skapa nya pengar utav gamla pengar. Att tjäna pengar på pengar är det nya mantrat. Varför jobba när pengarna kan göra jobbet åt dig?

Förut användes pengar till att skapa mervärden. Idag stoppas de in i olika derivitates, hävstångsspekulationer och diverse pyramidspel. Risken/svarte petter packeteras om och flyttas runt, försäkras och säljs och vipps är den borta och nya härliga pengar har skapats. För att få vara med i detta Ponzi spel behövs pengar. Systemet/monstret kräver hela tiden nya pengar för att inte svälta/braka samman.

Förut var köpkraften stor bland medelklassen. Reallönerna steg kraftigt och det fanns en reel köpkraft bakom den ökande konsumtionen. Numer räcker inte medelklassens löner till för att föda systemet som inte längre finns till för att hjälpa oss. Helt plötsligt är det vi som finns till för att föda ett monster. Vi är löneslavar och lånetorskar som är fast i ett ekorrehjul.

Köpkraften är för svag så pengarna räcker inte till för att föda den hungriga besten. Vi måste börja låna.

Alla lånar. Privatpersoner konsumerar på kreditkort, lånar upp på huset. Kommuner/delstater lånar pengar, länder/stater lånar, banker lånar. Alla lånar upp. De nya härliga pengarna matar monstret som blir allt hungrigare och hungrigare.

Helt plötsligt blir skuldbördan för tung. Privatpersoner hamnar hos kronofodgen. Kommuner och hela länder defaultar. Ingen har råd, vill eller kan betala tillbaka lånen. Inte ens råd att betala räntan. Vi verkar nu ha uppnått en skuldmättnad.

Monstret börjar att svälta då det kräver nya pengar. Centralbankerna drar fram sitt ess ur rockärmen och börjar då helt enkelt att trycka nya pengar. Men monstret är utsvultet så dessa nya pengar räcker inte. Så de sänker priset på pengar till noll(0%ränta) för att fortsätta få folk att låna pengar som kan föda monstret.

Men det hjälper inte. Skuldbördan är redan för tung och folket börjar ana att något inte stämmer. Eliten bestämmer sig då för att trycka ännu mera pengar.. Det fungerade inte nyss, faktiskt har det aldrig fungerat. Men just den här gången så kommer det att fungera. Bara vi trycker tillräckligt många nya pengar så att monstret blir mätt så kommer det garanterat att fungera. Vi lovar, nej..VI GARANTERAR!! att det kommer fungera..

 

[maggan]

lika obehagligt som sant.

[Silverräven]

Bra metaforer där som förklarar läget. Ett bra exempel på hur snedvridet det har blivit i vissa delar av landet är bostadsmarknaden. När mina föräldrar var unga kunde man köpa eller bygga hus och amortera av det innan man gick i pension. Detta var som jag förstått det dock delvis pga hög inflation.

Även jag skulle vilja kunna köpa mig ett eget hus, men hittills har jag avstått av flera orsaker. En av dem är att i den del av landet jag bor i, Göteborg, är huspriserna skyhöga, så även i västsverige som helhet. Jag varken vill eller kan köpa en villa för 3 miljoner. Har man då en genomssnittsinkomst får man antingen amortera stenhårt och leva fattigt, eller konstatera att mina framtida barn inte kommer få något arv pga de ärver ett hus som banken äger och löser in när jag dör. Lönerna har inte hängt med upp i samma takt som bostadspriserna.

Priset på pengar är för lågt för att folk ska tänka efter innan de skuldsätter sig för livet. Hur ofta ser man att bankerna gör reklam för att spara på konto (eller guld?) jämfört med att låna pengar för konsumtion?

[SoulCrew]

Vi hade dessutom full avdragsrätt på sjuttiotalet. Idag är det 30% som är avdragsgilla tror jag.

[mithril_hunter]

Ja fastighetsmarknaden är verkligen ett gott exempel.

Jag driver ett mäklarkontor på en av de större kedjorna mitt i centrala Stockholm sen sju år tillbaka. Jag ser mig själv inte direkt som en pessimist utan mer som realist och framtiden känns rätt dyster just nu. Samtidigt så blir detta vårt bästa år någonsin resultatmässigt.

Om man ser till mina värderingar och till mina ideoligiska tankar så kan mitt yrke tyckas märkligt. Men jag spelar bara helt enkelt den hand jag har och försöker vinna precis som alla andra 

Jag är övertygad om att priserna är för höga men om de ska ner i källaren eller inte får framtiden utvisa.

Det finns så mycket som är fel och bo-priserna är bara en liten del utav hela bilden.

[Åbama]

Håller med om en del i din analys kring valutasystemet.

Spännande också att vi fått en insider på fastighetsmarknaden på forumet. Kan vi då få lite insiderinformation om hur marknaden utvecklas?

* Hur mycket svårare eller lättare att sälja bostäder under de senare åren?
* Upplever du bankerna som mer eller mindre restriktiva i sin kreditgivning mot tidigare?
* Är det färre eller fler intressenter?
* Har omsättningstiderna ökat eller minskat?

Kan som en anekdot kort berätta om kontakter med tre bekanta, en bekant som är jurist vilken arbetar mycket med vräkningar och en annan som arbetar som kronofogde, en tredje som bland annat säljer exklusiva bilar. Både juristen och kronofogden har upplevt en klart märkbar skillnad i mängden ärenden vilka ökat markant. Bilhandlaren å sin sida, menar att lite dyrare lyxbilar är bland det mest iskalla som finns idag. De få som säljs är belånade max.

[mithril_hunter]

Det har blivit svårare. Men det skiljer sig ganska mycket beroende på typ av bostad. Mindre lägenheter och främst då ettor går fortfarande väldigt bra medans de större och dyrare objekten har blivit alltmer svårsålda.

Det tar i genomsnitt lite längre tid att hitta en köpare och det är färre intressenter. Framförallt är de överlag väldigt avvaktande och föriktiga.

Bankerna har definitivt blivit mer restrektiva. Snävare kalkyler vilket främst har påverkat de dyrare objekten.

Utbudet är större nu på senare tid iom att det tar lite längre tid i genomsnitt att hitta en köpare. Inte allt för sällan får man ta bort objektet och försöka igen lite senare.

Mest intressanta är att prisstatistiken, snittpriser per/kvm är väldigt missvisande. Detta på grund utav

- Det är nu många objekt som inte blir sålda vilket gör att dessa inte kommer med i statistiken.
- Ettorna går fortsatt bra och blir nästan alltid sålda och mindre lägenheter säljs till ett högre kvm pris.
- Ofta händer det att de stora lägenheterna ej blir sålda vilket leder till att det lägre kvm pris som dessa borde ha sålts för aldrig kommer med i statistiken och då drar ner snittet.
- De sämre lägenheterna blir ofta ej sålda. på en bra markna hade dessa blivit sålda och då dragit ner snittet i kvm pris medans de bra lägenheterna oftast blir sålda så dessa håller då uppe snittpriserna.