Författare Ämne: nominellt värde på mynt  (läst 4072 gånger)

Inloggad Carambola

  • Silvermedlem
  • ***
  • Antal inlägg: 131
  • Affärsomdömen: 21
nominellt värde på mynt
« skrivet: onsdag 16, januari 2019, 16:26:41 »
Hur kommer det sig att det nominella värdet sätts så väldigt lågt som det vanligen görs på olika mynt, såsom 1 euro för 1 oz-mynt etc.? Även om ett mynt då teoretiskt kan accepteras som betalningsmedel i ett land, finns det ju knappast någon som skulle betala med sina silvermynt enligt det nominella värdet, då det har ett mkt högre metallvärde. Vad är anledningen till att ett nominellt värde ens sätts på mynten?



Inloggad mega_n

  • Global Moderator
  • Platinamedlem
  • *
  • Antal inlägg: 1750
  • Affärsomdömen: 178
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #1 skrivet: onsdag 16, januari 2019, 17:01:22 »
Hur kommer det sig att det nominella värdet sätts så väldigt lågt som det vanligen görs på olika mynt, såsom 1 euro för 1 oz-mynt etc.? Även om ett mynt då teoretiskt kan accepteras som betalningsmedel i ett land, finns det ju knappast någon som skulle betala med sina silvermynt enligt det nominella värdet, då det har ett mkt högre metallvärde. Vad är anledningen till att ett nominellt värde ens sätts på mynten?

Ett mynt har ett nominellt värde och garanteras av motsvarande lands riksbank. Det inkluderas i de lagar om förfalskning av valuta som gäller för det landet samt andra lagar och regler. Om ett "mynt" inte har ett nominellt värde är det bara en medalj och har inte samma skydd från staten.

Anledningen till att de sätter ett lågt värde är nog för att det inte ska konkurrera med "vanlig" valuta.

/H

Inloggad cyber

  • Guldmedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 531
  • Affärsomdömen: 8
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #2 skrivet: onsdag 16, januari 2019, 17:30:16 »
Ett tillägg till det mega säger: det är i en del länder skillnad på skatt/moms beroende på om det är ett mynt eller ej. T ex är silvermynt ofta momsfria utomlands, medans tackor utan nominellt värde inte är det.

Inloggad august

  • Global Moderator
  • Platinamedlem
  • *
  • Antal inlägg: 1533
  • Affärsomdömen: 48
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #3 skrivet: onsdag 16, januari 2019, 20:15:38 »
Hur kommer det sig att det nominella värdet sätts så väldigt lågt som det vanligen görs på olika mynt, såsom 1 euro för 1 oz-mynt etc.? Även om ett mynt då teoretiskt kan accepteras som betalningsmedel i ett land, finns det ju knappast någon som skulle betala med sina silvermynt enligt det nominella värdet, då det har ett mkt högre metallvärde. Vad är anledningen till att ett nominellt värde ens sätts på mynten?
Ett mynt har ett nominellt värde och garanteras av motsvarande lands riksbank. Det inkluderas i de lagar om förfalskning av valuta som gäller för det landet samt andra lagar och regler. Om ett "mynt" inte har ett nominellt värde är det bara en medalj och har inte samma skydd från staten.
Krugerrand: ett mynt utant nominellt värde som är garanterat av ”staten”. Vad garanting innebär när det gäller guldmynt är ju annorlunda än för fiatmynt, men detta med förfalskning är ju en central del.
Citera
Anledningen till att de sätter ett lågt värde är nog för att det inte ska konkurrera med "vanlig" valuta.
Jag undrar om detta stämmer. Greshams lag säger ju att ”bad money drives out good money”, dvs de bra pengarna slutar cirkulera medan man fortfarande försöker använda upp alla basmetallpengar. Jag kan inte se att det skulle vara ett problem med att t ex ha ett nominellt värde på, säg, 15 USD för en silver eagle, ffa inte nu när silvret står runt  15 USD. I framtiden så tror vi nog de flesta att silverpriset kommer att stiga (mätt i USD) och då kommer Gresham krypande igen och eaglarna försvinner ner i byrålådorna, vilket är helt ok.

Utloggad anders_juhlin

  • Medlem
  • *
  • Antal inlägg: 15
  • Affärsomdömen: 1
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #4 skrivet: tisdag 29, januari 2019, 15:58:01 »
För att ge ett historiskt utgångsperspektiv på din fråga tänkte jag börja med att resonera lite om hur det såg ut i Sverige på början av 1980-talet. Vi hade en hög inflation (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-kpi/inflation-i-sverige/), runt 10%. Vid denna tidpunkt valde riksgälden att via riksbanken ge ut jubileumsmynt  i silver med valören 200 kr. Detta var ett sätt för staten att låna pengar av sina invånare utan att behöva betala ränta. I Pengar och penningpolitik, av Joakim Persson (http://www3.kau.se/kurstorg/files/k/C10B9C7718e172D072irFE99B4E3/kap1314meduppgcbgb.doc )
förklaras vad utestående penningmängd är och hur den delas in i olika segment från M0 till M4 med sjunkande likviditet. M0 är reda pengar, dvs sedlar och mynt, vilka riksbanken har full kontroll över. När de nu gav ut jubileumsmynten så ökade riksbanken M0 men med förhoppning om att få samma resultat som om de ökat M3. Deras dolda agenda var att på ett utstuderat sätt ge ut statsobligationer som inte genererade avkastning. Kostnaden för lånet blev istället alternativkostnaden för silvret som mynten innehöll. För att det skulle bli en så bra affär för staten som möjligt gällde det att sätta ett så högt nominellt värde på myntet som möjligt och reducera silverinnehållet i myntet så mycket som möjligt. Det var dock en avvägningsfråga eftersom man var tvungen att skapa ett eftertraktat mynt som folk skulle gömma undan i byrålådan för att sedan glömmas bort. Man ville absolut inte att myntet skulle cirkulera för det skulle bara innebära kostnader för såväl stat som privata näringsidkare. Nu är där säkert läsare som invänder när det gäller kostnaden för staten. Vissa av er anser säkert att det inte är alternativkostnaden för silvret utan faktiskt det verkliga silvret som är kostnaden. På sätt och vis kan ni ha rätt men det förutsätter att innehavaren av jubileumsmyntet begår en brottslig handling. Det är förbjudet att smälta ned eller på annat sätt förstöra giltiga betalningsmedel. Rent juridiskt så är själva myntet statens egendom. Det du äger som innehavare av myntet är den inneboende betalkraften myntet har. Om vi ska hålla oss till de lagliga möjliga utfallen som kan inträffa så antingen så förblir mynten undanstoppade i folks gömmor, vilket egentligen innebär att staten har outsourcat lagringen av silvret till medborgarna utan att betala för det eller så växlar folk in sina jubileumsmynt och då är vi tillbaks på ruta noll.
Om vi nu backar ytterligare några år så gav riksbanken, under GVIA-tid, vid två tillfällen ut jubileumsmynt där man fick betala ett överpris för att bli tilldelad ett mynt. Överskottet gick till välgörenhet. Detta var under numismatikens glansdagar när antalet nytillkomna samlare bara ökade och ökade.  Att kombinera detta förfarande, dvs att ta ut ett överpris, med vad som tidigare förklarats skulle vara mumma för staten, men man vågade troligen inte chansa eftersom luften hade gått ur bubblan som alla nya myntsamlare tidigare byggt upp.
Hur är nu allt detta relevant i förhållande till frågan du ställde? Utgivare av bullionmynt idag har lyckats etablera acceptans för ett överpris i förhållande till valören på myntet. Idag har vi knappt någon inflation och i vissa länder riskerar vi att få deflation. Det finns inte något incitament för utgivarna att ha höga valörer på mynten, snarare tvärt om. Med låga valörer riskerar man inte att mynten börjar cirkulera och slipper därmed de kostnader som detta skulle innebära. Jag tror att utgivarna av bullionmynt inte ser saken på samma vis som den svenska staten gjorde en gång i tiden. Man belånar inte sitt silverinnehav med den inhemska befolkningen som borgenärer utan ser det istället som ett sätt att exportera sitt silver utan att betala tull.
/Anders


Inloggad Nils

  • Silvermedlem
  • ***
  • Antal inlägg: 207
  • Affärsomdömen: 29
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #5 skrivet: tisdag 29, januari 2019, 19:30:57 »
Ja det är bara att lyfta på hatten, efter en sådan bra förklaring!

Inloggad Micromax

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 407
  • Affärsomdömen: 209
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #6 skrivet: tisdag 29, januari 2019, 20:24:53 »
För att ge ett historiskt utgångsperspektiv på din fråga tänkte jag börja med att resonera lite om hur det såg ut i Sverige på början av 1980-talet. Vi hade en hög inflation (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-kpi/inflation-i-sverige/), runt 10%. Vid denna tidpunkt valde riksgälden att via riksbanken ge ut jubileumsmynt  i silver med valören 200 kr. Detta var ett sätt för staten att låna pengar av sina invånare utan att behöva betala ränta. I Pengar och penningpolitik, av Joakim Persson (http://www3.kau.se/kurstorg/files/k/C10B9C7718e172D072irFE99B4E3/kap1314meduppgcbgb.doc )
förklaras vad utestående penningmängd är och hur den delas in i olika segment från M0 till M4 med sjunkande likviditet. M0 är reda pengar, dvs sedlar och mynt, vilka riksbanken har full kontroll över. När de nu gav ut jubileumsmynten så ökade riksbanken M0 men med förhoppning om att få samma resultat som om de ökat M3. Deras dolda agenda var att på ett utstuderat sätt ge ut statsobligationer som inte genererade avkastning. Kostnaden för lånet blev istället alternativkostnaden för silvret som mynten innehöll. För att det skulle bli en så bra affär för staten som möjligt gällde det att sätta ett så högt nominellt värde på myntet som möjligt och reducera silverinnehållet i myntet så mycket som möjligt. Det var dock en avvägningsfråga eftersom man var tvungen att skapa ett eftertraktat mynt som folk skulle gömma undan i byrålådan för att sedan glömmas bort. Man ville absolut inte att myntet skulle cirkulera för det skulle bara innebära kostnader för såväl stat som privata näringsidkare. Nu är där säkert läsare som invänder när det gäller kostnaden för staten. Vissa av er anser säkert att det inte är alternativkostnaden för silvret utan faktiskt det verkliga silvret som är kostnaden. På sätt och vis kan ni ha rätt men det förutsätter att innehavaren av jubileumsmyntet begår en brottslig handling. Det är förbjudet att smälta ned eller på annat sätt förstöra giltiga betalningsmedel. Rent juridiskt så är själva myntet statens egendom. Det du äger som innehavare av myntet är den inneboende betalkraften myntet har. Om vi ska hålla oss till de lagliga möjliga utfallen som kan inträffa så antingen så förblir mynten undanstoppade i folks gömmor, vilket egentligen innebär att staten har outsourcat lagringen av silvret till medborgarna utan att betala för det eller så växlar folk in sina jubileumsmynt och då är vi tillbaks på ruta noll.
Om vi nu backar ytterligare några år så gav riksbanken, under GVIA-tid, vid två tillfällen ut jubileumsmynt där man fick betala ett överpris för att bli tilldelad ett mynt. Överskottet gick till välgörenhet. Detta var under numismatikens glansdagar när antalet nytillkomna samlare bara ökade och ökade.  Att kombinera detta förfarande, dvs att ta ut ett överpris, med vad som tidigare förklarats skulle vara mumma för staten, men man vågade troligen inte chansa eftersom luften hade gått ur bubblan som alla nya myntsamlare tidigare byggt upp.
Hur är nu allt detta relevant i förhållande till frågan du ställde? Utgivare av bullionmynt idag har lyckats etablera acceptans för ett överpris i förhållande till valören på myntet. Idag har vi knappt någon inflation och i vissa länder riskerar vi att få deflation. Det finns inte något incitament för utgivarna att ha höga valörer på mynten, snarare tvärt om. Med låga valörer riskerar man inte att mynten börjar cirkulera och slipper därmed de kostnader som detta skulle innebära. Jag tror att utgivarna av bullionmynt inte ser saken på samma vis som den svenska staten gjorde en gång i tiden. Man belånar inte sitt silverinnehav med den inhemska befolkningen som borgenärer utan ser det istället som ett sätt att exportera sitt silver utan att betala tull.
/Anders


Anders,

trevligt inlägg men tyvärr inblandat faktafel.

Nu är där säkert läsare som invänder när det gäller kostnaden för staten. Vissa av er anser säkert att det inte är alternativkostnaden för silvret utan faktiskt det verkliga silvret som är kostnaden. På sätt och vis kan ni ha rätt men det förutsätter att innehavaren av jubileumsmyntet begår en brottslig handling. Det är förbjudet att smälta ned eller på annat sätt förstöra giltiga betalningsmedel.


Fel. Tidigare  fanns ett sådant förbud även i Sverige (en del andra länder har ett sådant förbud) men det är avskaffat sedan många år tillbaka.

Det finns inte något incitament för utgivarna att ha höga valörer på mynten, snarare tvärt om. Med låga valörer riskerar man inte att mynten börjar cirkulera och slipper därmed de kostnader som detta skulle innebära. Jag tror att utgivarna av bullionmynt inte ser saken på samma vis som den svenska staten gjorde en gång i tiden. Man belånar inte sitt silverinnehav med den inhemska befolkningen som borgenärer utan ser det istället som ett sätt att exportera sitt silver utan att betala tull.


FEL. Detta är inte anledningen. Anledningen är ett skydd som köparen av ett mynt som är lagligt betalningsmedel får, dvs det är förbjudet att kopiera / förfalska med en stat som motpart, valören spelar ingen roll, bara där finns en valör så finns ett statligt skydd. Privata sk rounds har inte detta skydd. Statligt utgivna mynt som har silvervärde som överstiger nominalen ges fö alltid ut som investeringsmynt.

Svenska staten har tidigare gett ut ett flertal jubileumsmynt som cirkulerat, både 2kr och 5kr. 10kr 1972 hanterades tom så illa att det retade upp samlarna till kokpunkten, präglades på repade plants, levererades i säckar från riksbanken utan tanke på hanteringsmärken så nog var det meningen att även dessa mynt skulle cirkulera snarare än hamna i folks byrålådor. Numer är det ett underskattat, utmärkt investeringsmynt.
« Senast ändrad: tisdag 29, januari 2019, 20:27:45 av Micromax »

Inloggad Micromax

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 407
  • Affärsomdömen: 209
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #7 skrivet: tisdag 29, januari 2019, 20:38:15 »
Hur kommer det sig att det nominella värdet sätts så väldigt lågt som det vanligen görs på olika mynt, såsom 1 euro för 1 oz-mynt etc.? Även om ett mynt då teoretiskt kan accepteras som betalningsmedel i ett land, finns det ju knappast någon som skulle betala med sina silvermynt enligt det nominella värdet, då det har ett mkt högre metallvärde. Vad är anledningen till att ett nominellt värde ens sätts på mynten?

Som jag skrev i tidigare inlägg så är valören där för att ge ett starkare skydd mot förfalskningar. Nåde den som tar sig till att förfalska ett statligt utgivet mynt... ;)

Utloggad anders_juhlin

  • Medlem
  • *
  • Antal inlägg: 15
  • Affärsomdömen: 1
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #8 skrivet: onsdag 30, januari 2019, 07:00:42 »
Det tog inte lång stund innan jag, efter det att jag stuckit ut hakan ganska långt, fick en käftsmäll. Det var väntat eftersom jag mer eller mindre lade upp bollen på straffpunkten när jag ifågasatte mitt eget antagande om statens kostnader för dess agenda. För att vi inte ska kollra bort oss så är det av yttersta vikt att vi håller fast vid en tidslinje och checkar av vad som var såväl rationellt som lagligt vid olika tider.
Om vi börjar med utgivandet av jubileumstvåkronorna under Oskar II och Gustav V regeringstider så är det naturligtvis så att staten inte hade något ljusskyggt underligande motiv till utgivningen utav dessa mynt. Syftet var att celebrera och ihågkomma olika händelser.  Man ville att dessa mynt skulle cirkulera. Trots att det var jubileumsmynt så slogs mynten på ordinära myntämnen. En jubileumstvåkrona var således lika stor, vägde lika mycket och innehöll lika mycket silver som en reguljär samtida tvåkrona. Det rationella i detta förfaringssätt var att man reducerade de extraordinära kostnaderna till att omfatta tillverkning av specifika stampar.  Distribution och handhavande blev inte dyrare eftersom mynten egentligen var vanliga tvåkronor om än med andra motiv. Vid denna tidpunkt var mynt likt en enorm reklampelare ett perfekt media att sprida såväl samhällsinformation  som ren propaganda på. Om man generaliserar så kan man säga att Oskar använde sina tvåkronor för att förmedla någon form av samhällsinformation, närmare bestämt sin egen förträfflighet, när han hade regegerat i 25 år och varit gift i 50. Gustav valde istället att, och nu målar jag med den breda penseln, poängtera Sveriges enande och storhetstid. Gustav Vasas befrielseverk, Åminnelsen av Sveriges krigarkonung Gustav II Adolf och ihågkomsten av Sverige som kolonialmakt kan man väl tolka som propaganda i oroliga krigstider.
Femkronan som kom 1935 hade riksdagens 500-års jubileum som motiv. Detta kan väl också i vid bemärkelse tillskrivas samma genre som Gustavs andra jubileumsmynt. Det fanns dock en stor skillnad. Detta mynt skulle inte bara med motivet, utan även med dess form, förmedla svensk förträfflighet. Lilla Sverige skulle visa att vi kunde prägla stora silvermynt i 90% silver likt den amerikanska dollaren.  Hur myntet skulle utformas var dock inte lika klart som fallet med jubileumstvåkronorna.  I Swensk författnings-Samling. 1873. Nº 31. (http://www.sedelmynt.se/litt/Lag1873-31.pdf) fanns det strikta bestämmelser för hur en tvåkrona skulle vara komponerad, men tar inte upp receptet för hur skapandet av femkrona skulle gå till. Detta gav utrymme för nydanande och likt dagens ekonomer så kunde dåtidens dito ej heller hålla fingrarna från syltburken. I och för sig så gick man upp i silverhalt men det var man ju mer eller mindre tvungen till, man skulle ju efterapa dollarn. Storleken blev 36 mm och vikten 25,1 gram. Man myntade således fem kronor mha 22,59 gram finsilver. Fem reguljära enkronor från samma år innehöll 30,00 gram finsilver. På denna tid var mynten värdemynt men så fort man fick chansen så skummade man av grädden, man sänkte silverinnehållet  i femkronan med 7,41 gram eller 24,7 %. Dessa mynt var ämnade  att cirkulera och gjorde också så till en början. Så småningom hamnade de i byrålådorna ute i vårt avlånga land, oklart varför. Som andra här på forumet påtalat så tränger dåliga pengar undan bra pengar. Femkronan innehåller mindre silver per krona än vad de samtida reguljära mynten gör. Rationellt sett borde femkronan fortsatt cirkulera, men människor agerar inte alltid rationellt. Jag tror att folk i gemen tyckte att femkronan var ett stort, tungt, gediget och förtroendeingivande mynt och därför höll fast vid dem när möjlighet gavs. Folk tog inte fram räknestickan och konstaterade att det vore smartare att spara undan vanliga enkronor. Detta fenomen har jag själv varit med om som ung. De sista silvermynten att försvinna från handeln var 10-öringen. Jag sålde Kvällsposten på söndagarna och fick på så sätt in en hel del växelmynt. Ytters få gånger fick man en silverkrona med nästan varje söndag hamnade där en silver 10-öring eller två i spargrisen. 10 st 10-öringar innehåller 10*1,44*0.4= 5,76 gram finsilver samtidigt som en enkrona innehåller 2,8 gram. 10-öringarna borde vara de mynt som försvann först, men så var det inte. Människor tror sig vara rationella men agerar inte alltför sällan orationellt.
Hoppar vi till Gustav VI Adolf, den ofrivillige kungen, så börjar han sin bana med att nästan genast ge ut ett jubileumsmynt som proklamerar att han är alldeles för gammal för ämbetet och att han hellre syslar med annat. Myntet celebrerar kungens 70 års dag och att kungen är svensk odlings befrämjare. Myntet är lika stort som femkronan från 1935 men innehåller bara 40% silver, vilket inte är så konstigt eftersom man sänkt silverhalten i samtliga silvermynt. Vid denna tid var det vanligt med varuautomater, parkeringsmätare mm så man ville inte ändra storleken på mynten. Eftersom silver har en högre densitet än koppar och det faktum att man behöll storleken på mynten gjorde att en enkrona 1942, året då försämringen skedde, gick från att ha vägt 7,5 gram och innehålla 80% till att väga 7,0 gram och 40%. 10-öringarna innehöll bara 40% redan från början, vilket förklarar varför 10-öringarna, som jag beskrev i föregående stycke, rellativt sett innehöll mer silver per krona efter försämringen. Tillbaks till jubileumsmyntet så förstår man att vidbehållen storlek men med en reduktion från inte bara 80 utan 90% silver så var detta mynt den stora förloraren. Myntet väger 22,88 gram och innehåller således 9,152 gram finsilver. Detta blir 1,83 gram per krona, vilket kan jämföras med 10-öringarna som, enligt uträkningen i förra stycket, innehåller 5,76 gram finsilver per krona. Som ung kvällspostenförsäljare borde jag fått en massa sådana femkronor. Jag fick inte en enda, men många silver 10-öringar. Nu tror jag inte att man kan tillskriva människors bristande rationalitet hela förklaringen till detta fenomen. Till och med Riksbanken dryftade detta dilemma i sina interna skrivelser. De kom fram till att storleken hade betydelse. De ansåg att myntet var för stort och därför otympligt. Deras lösning på problemet blev således som alltid, varför inte skumma grädden. 1954 gavs det första reguljära femkronors myntet med den nya storleken ut. Detta var 34mm, vägde 18,00 gram och innehöll som tidigare 40%. Man hade ånyo sänkt silverinnehållet, nu till 1,44 gram finsilver per krona. Även jubileumsmynten som senare myntades höll denna storlek. Det uttalade syftet, från Riksbankens sida, med stoleksförminskningen var att man önskade få femkronorna i cirkulation. Samtidigt fanns sedelfemkronor, vilka befolkningen föredrog. Sedlarna slets fort och var dyra att ersätta, ungefär som våra dagars 20-kronors sedlar. Att Riksbankens intention verkligen var att öka femkronans popularitet  betvivlar jag inte. Jag bara konstaterar att man inte lyckades.
1972 hade gubben hunnit bli 90 år och det gavs ut ett jubileumsmynt nu i ny valör. Det var en 10-krona och myntades i verksilver, dvs 83%. Som påtalats av annan medlem på forumet så myntades detta mynt på usla myntämnen och handhades på ett undermåligt sätt, men att använda detta som argument för att mynten var ämnade för cirkulation är, likt att tanka med ST1-appen, en illusion. Jag tror bara det var bevis på dåligt hantverkskunnande av lata och ointresserade arbetare. Detta var ett av de mynt man lyckades sälja till överpris. Sverige hade gått från att vara en stolt industrination till att bli ett mediokert tjänsteproducerande land där man ratade skit under naglarna men accepterade att man sålde konserverad gröt. Nedan följer ett utklipp från Mynt kontakt nr 2 1974. (https://numismatik.se/pdf/snt21974.pdf)

Den 8 november 1972 utkom detta jubileumsmynt för att fira konung Gustav VI Adolfs 90-årsdag den 11 november 1972. Upplagan som skulle präglas av myntet maximerades till 2 000 000 ex. Från början var det meningen att myntet skulle säljas frå n den 8 nov 1972 fram till och med 31 mars 1973. På grund av myntets mycket dåliga kvalite redan vid försäljningen blev myntet ej så eftertraktat, som myntverket hade räknat med. Därför återupptogs försäljningen i juli samma år. När myntet kom ut kostade det 15 kronor och överpriset på 5 kronor tillföll konung Gustav VI Adolfs 80-årsfond för svensk kultur.
Jag behöver kanske inte påminna om att det mynt som säljs till överpris rationellt sett troligen inte är ämnat för cirkulation. I så fall är det enklare att skänka bort sina pengar.
Väl framme på 1980-talet så hade det skett en hel del förändringar i svensk ekonomi. Allt kulminerade med Novemberrevolutionen 1985 då Riksbanken beslutade att avreglera den svenska kreditmarknaden. Innan detta skedde så hann Riksbanken dock ge ut två styck jubileumsmynt i valören 200 kr. Det var på den tiden det fortfarande var olagligt att smälta mynt. Nedan följer ett utklipp ur Svensk författningssamling 1968:15, vilken gälde fram till att den blev reviderad 1985.
Samtidigt med att propositionen avlämnades utfärdade Kungl. Maj:t en kungörelse om förbud mot att yrkesmässigt genom nedsmältning eller därmed jämförlig åtgärd tillgodogöra sig metallen i svenska skiljemynt.
Sedermera ändrades texten till att lyda: Sedlar och mynt som förändrats eller bearbetats får inte spridas. Lag (2004:1303).
Vidare kan man även läsa om det på lite mer vardaglig svenska på privatalåns hemsida (https://www.xn--privatln-g0a.com/kandisar-efterlysta-nationellt/) där följande är saxat.
Om du har mindre summor eller kanske rentav vill göra dig av med ogiltiga pengar istället för att lösa in dem så kan det uppstå en del frågetecken. Tidigare har det varit olagligt att förstöra pengar, till exempel genom att göra hål i mynt osv. Denna lag avskaffades i början av 1980-talet. Fram tills dess var det alltså olagligt att förstöra sedlar och mynt. Många tror att det beror på att det då klassades som en form av majestätsbrott på grund av att mynt och sedlar pryddes av kungligheter. Det är dock fel, och beror på att sedlar och mynt var rikets egendom, och allmänheten endast hade dispositionsrätt över pengarna när vi hade dem i vår ägo.
I andra länder, som till exempel i USA är det dock fortfarande olagligt att förstöra pengar.
Det som dock fortfarande är olagligt i Sverige är att sprida pengar som förändrats eller bearbetats på något sätt.

Ska man sammanfatta så är det så att när mynten utgavs så var det fortfarande olagligt att smälta mynt. Idag är det tillåtet att förstöra mynt men fortfarande olagligt att vidaredistribuera de förstörda mynten. Du fär smälta mynten men inte sälja silvret. Att säkerställa att detta efterlevs blir nog svårt. Jag har inte hört talas om någon som blivit lagförd  för detta.
Om vi ska återgå till ursprungsfrågan så besvarades den nästan tillfullo i första svaret. Det enda jag vill tillägga där är att det är, som nation, onödigt dumt att öka den utestående peningmängden om man inte får något för det. Att jag inte skulle nöja mig med ett så kort inlägg behöver jag väl inte poängtera utan det fick istället bli en liten anekdot hur Riksbanken rundade lagstiftningen innan de slutligen kom fram till att helt sonika ändra den.
/Anders


Inloggad Micromax

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 407
  • Affärsomdömen: 209
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #9 skrivet: onsdag 30, januari 2019, 09:43:14 »
Anders, förbudet mot att smälta och sälja metallen i gamla svenska silvermynt (även giltiga betalningsmedel) är helt borta. Det finns för övrigt inget konspiratoriskt i statens tidigare utgivning av jubileumsmynt eller sänkning av silverhalten, när inflationen gjort att metallvärdet överstigit det nominella har de sänkt halten. Minnesmynt har förvisso inbringat en vinst men inte konstigare än när privata aktörer tjänar på utgivning av investeringsmynt. Inte meningen för övrigt att utdela käftsmällar, svårt ibland att uttrycka sig objektivt i text.

Nöjer mig vidare med att länka till ytterligare läsning:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-om-upphavande-av-lagen-1975171-om_G303163/html
« Senast ändrad: onsdag 30, januari 2019, 09:46:44 av Micromax »

Inloggad sff123

  • Platinamedlem
  • *
  • Antal inlägg: 1264
  • Affärsomdömen: 41
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #10 skrivet: onsdag 30, januari 2019, 10:56:35 »
Välkommen till Forumet Anders Juhlin :)
Måste få utrycka min glädje över att läsa dina inlägg långa och informativa :)
Så sluta för guds skull inte med dom!

Sen att det råder lite delade meningar om en del påståenden och sakfrågor i dom är bara uppfriskande.
Att du har en bred kunskapsbas värd att respektera är ett faktum.

Sen så har jag stor respekt för t.ex micromax som går i genmäle i dina inlägg även han,
är enligt min erfarenhet väldigt påläst och kunnig med lång erfarenhet.

Och oavsett om ni har olika åsikter faktabaserade eller inte så är diskussionerna mycket uppfriskande och lärorika :)

Så jag hoppas verkligen att mer är att vänta framöver det är trots allt ett forum avsett för diskussioner och olika åsikter!

Summa sumarum lärorikt och givande att följa era inlägg.



Utloggad anders_juhlin

  • Medlem
  • *
  • Antal inlägg: 15
  • Affärsomdömen: 1
SV: nominellt värde på mynt
« Svar #11 skrivet: onsdag 30, januari 2019, 15:00:17 »
Touche!
Detta är nog att betrakta som en vänskapsmatch eftersom det tycks mig så att nu är bollen upplagd, kanske inte på straffpunkten, men i alla fall som direkt frispark i straffområdet. För visst finns där något konspiratoriskt över statens agerande. Det finns det alltid. Detta är ju pudelns kärna. Detta är ju hela konceptet, navet var runt allt med att vara prepper snurrar. Förutom vatten, mat, bränsle och en laddad AK4 bör man ha en stack med silver. Det kommer en tid när gemene man inser att staten alltid har, och framgent alltid kommer att pungslå sina medborgare. Så fort någon får makt så tillskansar de sig fördelar på den lille mannens bekostnad. FIAT-valutornas dagar är snart förbi. Det är då man tar till silverstacken för att bedriva byteshandel mellan likasinnade. Andra kan hungrande stå och titta på.
Skämt åsido men nog är det lite konspiratoriskt att alla stora gedigna jubileumsmynt är de mynt, av alla samtida mynt, som har minst inneboende silver per krona. Detta har ingenting med inflation och successiv reducering av silverhalten att göra. Vi pratar om mynt från samma år. Staten hajpar ”de stora fina mynten” men vad den egentligen gör är att se till att den lille mannen slutligen sitter men Svartepetter. Det är för övrigt lite skoj att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger ut checklistor, för preppers, där de, kanske inte otippat, utelämnar AK4:an men mer anmärkningsvärt ej heller nämner silverstacken, utan förespråkar kontanters förträfflighet gärna i pappersform.
Det har varit roligt att pennfäktats här på forumet, långt roligare än att i auditorium föreläsa för jasägande nickedockor. Jag vet att det är jag som är rookie på forumet och därför kommer jag nu att inordna mig i befintlig struktur och lämnar härmed ordet fritt. Väl mött till nästa gång andan faller på och jag känner mig stridslysten.
/Anders


 

Guld & Silverpriser

Senaste Inlägg

KÖPES: Guldmynt & Silvertacka by Kookaburra01
Idag kl. 00:29

Den STORA (enda) tråden för kommentarer angående guldspot. by JL_GBG
Igår kl. 23:28

COMEX leveranser by kristensson
Igår kl. 23:15

Corona, inte ölen by JL_GBG
Igår kl. 22:50

Goldsilver.be by Birka
Igår kl. 13:04

Diverse Guld säljes by sff123
tisdag 31, mars 2020, 21:37:45

AVSLUTAD Guld säljes - uppdatering- by kristensson
tisdag 31, mars 2020, 21:19:57

250 g silvertacka by Carambola
tisdag 31, mars 2020, 14:32:47

Bad jokes. by laban77
tisdag 31, mars 2020, 08:36:21

USA - hur har dom det by sff123
måndag 30, mars 2020, 23:16:32

Sverige - Hur mår vi ekonomiskt? by JL_GBG
måndag 30, mars 2020, 22:55:19

(Avslutad) Guldtacka 20 gr. by Condor2ooo
måndag 30, mars 2020, 18:03:54

"SÅLD"Sänkt Pris!Guld Säljes 1oz American Gold Eagle 2019 by sff123
måndag 30, mars 2020, 16:20:37

SÅLD! 1kg silvertacka (typ Malmö finsilver) by Birka
måndag 30, mars 2020, 12:22:42

Svårare att få tag på Guld?? by Krugerangel
måndag 30, mars 2020, 10:36:29