Författare Ämne: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?  (läst 589012 gånger)

Utloggad Åbama

  • Guldmedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 723
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #60 skrivet: måndag 30, september 2013, 20:46:14 »
Vem har gett politiker rätt att ta upp lån i medborgarnas namn? Jag vet i vart fall, att jag aldrig skrivit under något sådant samhällskontrakt som gett dem den rätten i mitt namn.


Ditt samhällskontrakt stavas medborgarskap. 

Medborgarskapet är helt gratis att avsäga sig så statens skuld är inte din - likaledes så är statens inkomster inte dina.



Det är dock inte riktigt så enkelt. För att beviljas uppsägning av svenskt medborgarskap så kräver Migrationsverket att du är eller kommer att bli medborgare i ett annat land inom ett år. Däremot har du rätt i att det inte kostar något och att du inte blir skyldig någon del av statsskulden.


http://www.migrationsverket.se/info/314.html


Helt rätt!

Vem har gett politiker rätt att ta upp lån i medborgarnas namn? Jag vet i vart fall, att jag aldrig skrivit under något sådant samhällskontrakt som gett dem den rätten i mitt namn.


Ditt samhällskontrakt stavas medborgarskap. 

Medborgarskapet är helt gratis att avsäga sig så statens skuld är inte din - likaledes så är statens inkomster inte dina.


Japp och merparten av mina inbetalda skatte- och pensionsbetalningar är konfiskerade för all framtid. Snacka om att hålla folk som gisslan. Så gratis, är det då rakt inte.

Kan du inte istället se det orimliga i systemfelet?

Tar jag antingen upp ett lån som antingen privatperson eller företagare, i någon annans namn är det ett tveklöst bedrägeribrott. Dessutom ett grovt sådant. Trots detta är det exakt vad staten gör varje dag.

Erbjuder jag ett ”sparande”, som bygger på att inbetalda pengar går till att betala tidigare insättare, där framtidens insättare ska betala tillbaka dina insättningar någon gång i framtiden. Samma sak där, ett klockrent brott och pyramidspel. Trots detta är det exakt så stora delar av vårt pensionssystem fungerar.

Du kan försvara det med begrepp som ”medborgarskap” och ”demokratiskt valda beslut” från ”demokratiskt valda företrädare”. Verkligen är ändå fortarande, att det är ett kvalificerat hyckleri från dessa ”demokratiska företrädare”. Hur kan något vara ett grovt brott för alla utom när staten gör samma sak påtvingat?

Det jag efterlyser är valfrihet. Du är med en sådan valfrihet fri att rösta för och låta korrupta politiker göra vad de vill med dina tillgångar. När någon däremot påtvingar mig som inte valt detta frivilligt, är inte demokratin annat än pöbelvälde.
« Senast ändrad: måndag 30, september 2013, 20:49:49 av Åbama »

Utloggad Fiat de Lux

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 377
  • Affärsomdömen: 1
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #61 skrivet: måndag 30, september 2013, 21:30:23 »
Är antagligen en i minoriteten som alltid försvarat medborgarlönen. Den ska givetvis inte vara ett alternativ till lönearbete, då den ska vara max netto en tredjedel av ett avtalsenligt låglönearbete. Någonstans i regionen ~ 6000 :-  (Netto alltså) och räknas upp i betydligt långsammare takt för KPI , avtal och inflation än reguljära vita jobb på arbetsmarknaden.

Summan utgör en schablonersättning för alla livets ekonomiska dalar i livet.
Som varje sann liberal redan räknat ut, så görs även våra kontrollmyndigheter som SOC, AF, FK  obsolet och redan där finns en stor del av självfinasieringen för medborgarlönen.

I nästa steg så måste den politiska lekmannaklassen inom landstinget ryka , så att vi får en bättre och effektivare sjukvård. Pensionskassorna måste naturligtvis räddas också, annars går inte räkningen ihop ändå. Vad beträffar nyanlända invandrare så har vi heller inte råd som land att locka med ett bekymmerslöst liv finansierad av skattemedel, utan att sätta ner foten och kräva en motprestation för den generösa helpensionen vi erbjuder (Som inte ens hade ett pass vid inträdet i landet)

Utloggad Åbama

  • Guldmedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 723
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #62 skrivet: måndag 30, september 2013, 23:06:13 »
Är antagligen en i minoriteten som alltid försvarat medborgarlönen. Den ska givetvis inte vara ett alternativ till lönearbete, då den ska vara max netto en tredjedel av ett avtalsenligt låglönearbete. Någonstans i regionen ~ 6000 :-  (Netto alltså) och räknas upp i betydligt långsammare takt för KPI , avtal och inflation än reguljära vita jobb på arbetsmarknaden.

Summan utgör en schablonersättning för alla livets ekonomiska dalar i livet.
Som varje sann liberal redan räknat ut, så görs även våra kontrollmyndigheter som SOC, AF, FK  obsolet och redan där finns en stor del av självfinasieringen för medborgarlönen.

I nästa steg så måste den politiska lekmannaklassen inom landstinget ryka , så att vi får en bättre och effektivare sjukvård. Pensionskassorna måste naturligtvis räddas också, annars går inte räkningen ihop ändå. Vad beträffar nyanlända invandrare så har vi heller inte råd som land att locka med ett bekymmerslöst liv finansierad av skattemedel, utan att sätta ner foten och kräva en motprestation för den generösa helpensionen vi erbjuder (Som inte ens hade ett pass vid inträdet i landet)

Problemet är, att oavsett om det heter medborgarlön, socialbidrag, apanage eller något annat. Alltså en inkomst som innebär en betalning utan motsvarande arbete som motprestation. Problemet är då att inkomsten någon då får utan att förtjäna densamma, måste någon annan då jobba in den och avstå pengarna till. Vad är rättvist med det?

Visst, rent teoretiskt kan man ta kostnaden för olika myndigheter och dividera med antalet medborgare och på så sätt påstå att en medborgarlön vore ett alternativ istället.

Felet är samtidigt också att en kravlös inkomst dels sänder ut fel signaler. Sverige skulle bli föremål för social turism från medborgare i fattiga medlemsländer inom EU, där ett medborgarskap i Sverige då, vore liktydigt med livslång försörjning. Något vi ser tendenser till redan idag. Felet är också att någon som är produktiv då skulle tvingas avstå pengar till någon som är totalt inproduktiv. Jag har därför aldrig förstått att det skulle finnas något rättvist med det.

Jag förstår faktiskt inte vad som är liberalt med det heller (Liber = fri, på latin). Frihet är väl istället att få förtjäna och behålla merparten av sina inkomster. Att den som anstränger sig och är produktiv, också får njuta av belöningen för sin flit. Där den personen också slipper försörja den late grannen i hängmattan.

Jag ser mycket hellre en fungerande offentlig sektor där det finns en viss grundtrygghet för alla. Där statens uppdrag är tydligt men också tydligt begränsat. Där resurserna används förståndigt och effektivt. Där den som föds fattig kan arbeta sig till rikedom och välstånd just därför att du får behålla merparten av dina inkomster. Något som blivit allt svårare i Sverige. Rätt paradoxalt egentligen, att de som talar mest om klassresor, har skapat ett system där så mycket pengar slösas bort i detsamma. Att det blivit extremt svårt (för att inte skriva omöjligt), att arbeta ihop och lägga undan till ett startkapital för att starta och driva upp ett företag. Detta för att på så sätt kunna göra en klassresa.

Utloggad chrixter

  • Medlem
  • *
  • Antal inlägg: 13
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #63 skrivet: tisdag 01, oktober 2013, 09:53:18 »
Japp och merparten av mina inbetalda skatte- och pensionsbetalningar är konfiskerade för all framtid. Snacka om att hålla folk som gisslan. Så gratis, är det då rakt inte.

Om tidperspektivet är från och med nu och din livstid frammåt.  Nu byggs inte samhällen, länder och stater upp från noll hela tiden utan är frukten av en lång och oftast väldigt mödosam process.  Att ignorera statens tidigare kostnader för den infrastruktur som du verkar i är pinsamt egocentriskt.  Du betalar skatt och förväntar dig full kontroll över det som du betalat in? 

Kan du inte istället se det orimliga i systemfelet?

Nej, tvärtom.  En stat som inte planerar frammåt - långt framåt -  utan enbart fokuserar på nutiden är i mina ögon en katastrof.  Självklart skall en klok stat se medel till att framtida pensioner införskaffas redan under den tid som de kommande pensionärerna är yrkesarbetande.  Alternativet var den katastrof till pensionssystem som vi hade tidigare - där de som arbetade betalade pensionärerna i förhoppningen att någon senare skall betala deras pension.  Givetvis katastrofscenario om befolkningspyramiden tippar...
 

Tar jag antingen upp ett lån som antingen privatperson eller företagare, i någon annans namn är det ett tveklöst bedrägeribrott. Dessutom ett grovt sådant. Trots detta är det exakt vad staten gör varje dag.

Staten tar inte lån i ditt namn.  Staten tar lån i sitt eget.  Att du är medborgare i staten betyder inte att det är du som skuldsätts eller att ditt namn på något sätt utnyttjas.    Att staten sköts på ett sätt som du (och till viss del även jag) upplever som illa är en sak. 

Utloggad machinshin

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 282
  • Affärsomdömen: 11
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #64 skrivet: tisdag 01, oktober 2013, 10:54:08 »
Pengarna som krävs för att betala tillbaka ränta på statsskulder kommer ju i grund och botten ifrån våra/mina skattepengar jag har betalt in. Så visst tycket jag att Åbama har en poäng där.
Pengar som hade kunnat användas på ett mycket mer produktivt sätt  (skola/vård/omsorg/infrastruktur/gynna inhemska företag etc etc etc)


Problemet med samtliga ekonomiska system oavsett om dom är mer åt det komunistiska hållet med lika till alla (nästan).   Eller ett betydligt mer kapitalistiskt system där den som driver och eller är driven är den som gynnas, är att det ständigt hamnar minoritetsgrupper (ibland inte så små som "minoritet" antyder) hamnar i skymmundan/klämm.

För att få ett fungerande system oavsett politisk färg, så tror jag det krävs kontrollorgan inom alla system där pengar/makt florerar. Dessa utvalda människor vars uppgift skulle vara att kontrollera flödena och se till att dom inte missbrukas. Vilket självklart skulle kräva att dom själva inte får sitta på dessa stolar för länge pga risken för att själva bli frestade att bli en del av korruptionen.

Kanske en utopi. Men med mycket jobb och en rigorös planering så tror jag inte alls att det skulle vara omöjligt.

Så som det ser ut i världen/Sverige idag, så spelar det mer eller mindre roll vilken färg regeringen har. Korruptionen finns och har alltid funnits där.
Så länge inte "varje enskild människa" kan se/välja var dennes hårt förvärvda slantar placeras, så kommer vi aldrig att kunna se oss som fria.

Utloggad Åbama

  • Guldmedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 723
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #65 skrivet: tisdag 01, oktober 2013, 19:54:28 »
Japp och merparten av mina inbetalda skatte- och pensionsbetalningar är konfiskerade för all framtid. Snacka om att hålla folk som gisslan. Så gratis, är det då rakt inte.


Om tidperspektivet är från och med nu och din livstid frammåt.  Nu byggs inte samhällen, länder och stater upp från noll hela tiden utan är frukten av en lång och oftast väldigt mödosam process.  Att ignorera statens tidigare kostnader för den infrastruktur som du verkar i är pinsamt egocentriskt.  Du betalar skatt och förväntar dig full kontroll över det som du betalat in?

Japp, jag är pinsamt egoistisk. :) Jag är dessutom riktigt stolt över det!

Har haft den här diskussionen många gånger med många förespråkare av statlig makt. För mig är den rätt enkel. Jag vill att den absoluta merparten av det jag arbetar ihop och förtjänar ska tillfalla mig och ingen annan. Att jag själv får valfriheten att besluta vad pengarna ska användas till. Jag vill att exakt samma förutsättningar inte bara ska gälla mig, utan även för dig och för precis alla andra. De som däremot lever av de skatter jag genererar är som regel mot detta. Ändå är det jag som utmålas som den egoistiske (egocentriske).

Å andra sidan, är det egoism och att vara egocentrisk genom att önska precis samma sak för sig själv, som för alla andra, är jag hellre det, än att jag hycklar. ;)

Sedan är det trist att du tillskriver mig åsikter och påståenden jag aldrig uttryckt. Jag vill inte ha full kontroll över vad jag betalat in. Tvärtom inser jag att viss infrastruktur krävs. Att det måste finnas vissa grundtjänster för att ett samhälle ska kunna fungera. Vägar, försvar, rättsväsende, vård osv. Vad jag vänder mig mot är det slöseri och all onödig skit jag aldrig bett om eller behöver, men ändå tvingas betala för.

Jag vänder mig också mot all ineffektivitet och det slöseri som sker med skattemedel. Jag skulle kunna skriva en avhandling om allt skit jag blivit vittne till genom åren. Slöseri där ingen byråkrat någonsin blivit ifrågasatt eller fått sparken. Där ingen byråkrat fått betala tillbaka antingen det som slösats bort eller i vart fall sin lön.

Ja, jag vill ha ett jämlikt samhälle, där alla som kan, har en skyldighet att bidra med motsvarande sin kostnad i samhället. Inte ett samhälle där vissa enbart har rättigheter, utan ett samhälle där rättigheter också följs av skyldigheter.

Ja, jag skulle också vilja ha möjlighet att få ut de pensionsbetalningar som gjorts i mitt namn för att få förvalta själv. Inte att de som idag hålls som gisslan för att jag kanske (men enbart kanske) kan få del av dessa i framtiden, mot att jag inte avsäger mig medborgarskapet.

Nej, tvärtom.  En stat som inte planerar frammåt - långt framåt -  utan enbart fokuserar på nutiden är i mina ögon en katastrof.  Självklart skall en klok stat se medel till att framtida pensioner införskaffas redan under den tid som de kommande pensionärerna är yrkesarbetande.  Alternativet var den katastrof till pensionssystem som vi hade tidigare - där de som arbetade betalade pensionärerna i förhoppningen att någon senare skall betala deras pension.  Givetvis katastrofscenario om befolkningspyramiden tippar...

 
Första jag tänkte på när jag läste det du skrev var femårsplanerna i Sovjetunionen och hur bra det gick för dem trots deras omfattande planering. Sen har jag svårt att förstå, vad i det jag skrivit du uttolkar som att jag påstår att samhällen inte måste planeras? Sen skriver du ”systemet vi hade”. Är det inte det vi till stora delar systemet vi har kvar?

Rekommenderar att du läser den här artikeln; http://www.svd.se/naringsliv/pyramidspel-med-pensionerna_6438430.svd

Sen finns det ju delar av pensionen som där medlen faktiskt är öronmärkta för den sparande. Felet är bara att det är samma sak igen. Ett brott som inte är ett brott när staten gör, bara för alla andra.

Jag skrev för över tio år sedan till PPM, att jag motsätter mig att de placerar mina pengar. Att jag själv ville få ut och placera dessa. Visserligen var det en symbolisk skrivelse då jag mycket väl visste att den var verkningslös. Den kändes då på något sätt, rätt ändå då det var en markering och ett avståndstagande från min sida.

Sedan dess har staten placerat mina pengar mot min vilja med uselt resultat. Hade en bank gjort samma sak som staten, hade brottsrubriceringen varit Bedrägeri, Stöld och Grov trolöshet mot huvudman. Om jag istället själv helt fått förfoga över medlen och dessa utvecklats som mina andra placeringar, hade resultatet blivit tiofalt bättre.

Tar jag antingen upp ett lån som antingen privatperson eller företagare, i någon annans namn är det ett tveklöst bedrägeribrott. Dessutom ett grovt sådant. Trots detta är det exakt vad staten gör varje dag.


Staten tar inte lån i ditt namn.  Staten tar lån i sitt eget.  Att du är medborgare i staten betyder inte att det är du som skuldsätts eller att ditt namn på något sätt utnyttjas.    Att staten sköts på ett sätt som du (och till viss del även jag) upplever som illa är en sak.

Om du tror att jag bokstavligt menar, att någon byråkrat går in på ett bankkontor. Tar upp ett lån och skriver under med mitt namn, har du inte förstått alls vad jag menar. :)

Däremot tar staten upp lån i medborgarnas namn, med deras produktivitet som säkerhet. Är jag en medborgare, är jag en del av denna skuldsättning. Med tanke på att statskulden i Sverige uppgår till 120´000 kr/medborgare och många medborgare dessutom är inproduktiva. D.v.s. deras produktion av nytta (ekonomisk eller samhällsmässig) inte existerar, är de produktiva medborgarnas (dit jag hör) andel av statsskulden därför egentligen väsentligt högre.

Ja, jag ser detta som det bedrägeri som det faktiskt också är. Ingen politiker vare sig här, i Grekland eller i USA borde ha rätt att ta upp lån i medborgarnas namn. Hade de inte kunnat göra detta, hade inte Grekland eller USA stått vi ruinens brant. De hade inte heller kunnat leva över sina tillgångar. Problemen vi nu ser i ekonomin, beror på överskuldsättning och att pengar man inte haft har kunnat slösas bort.

Utloggad Fiat de Lux

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 377
  • Affärsomdömen: 1
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #66 skrivet: tisdag 01, oktober 2013, 19:59:55 »
Citera
Problemet är, att oavsett om det heter medborgarlön, socialbidrag, apanage eller något annat. Alltså en inkomst som innebär en betalning utan motsvarande arbete som motprestation. Problemet är då att inkomsten någon då får utan att förtjäna densamma, måste någon annan då jobba in den och avstå pengarna till. Vad är rättvist med det?


Förstår inte resonemanget om rättvisa i detta fall. Problemet är ju inte bunden till arbetskygga individer som agerar som fripassagerare på en välfärd, utan problemet är ett systemfel som gör att väldigt många människor inte ens ges chansen att göra rätt för sig. Mycket beror förstås på NAIRU (Jämviktsarbetslöshet) d.v.s. det måste alltid finnas en given mängd arbetslösa i systemet  . Vissa säger 4% av alla i arbetsför ålder.vissa påstår ännu mer 6%. Problemet är alltså att vi ganska nyligen i vår moderna ekonomiska historia adopterad (och accepterad) - En strukturell arbetslöshet som verktyg för att hålla inflation och penningavärdet i"balans" . I det stora hela så har vi skapat systemet för att bibehålla  köpkraften för de som har sitt arbete. Penningavärdet skulle alltså försämras om fler befann sig i arbete, räntorna antagligen stiga, vilket skulle försätta bolånekunder i svårigheter.

Citera
Felet är samtidigt också att en kravlös inkomst dels sänder ut fel signaler. Sverige skulle bli föremål för social turism från medborgare i fattiga medlemsländer inom EU, där ett medborgarskap i Sverige då, vore liktydigt med livslång försörjning. Något vi ser tendenser till redan idag. Felet är också att någon som är produktiv då skulle tvingas avstå pengar till någon som är totalt inproduktiv. Jag har därför aldrig förstått att det skulle finnas något rättvist med det.

Det är ju redan verklighet , inte mycket att göra åt med de lagar EU har tvingat på oss.

Men, åter igen. Vi som är etablerade, har jobb med en hyfsad inkomst har bakom oss haft 4 jobbskatteavdrag i.o.m regeringen Reinfeldt och många (särskilt de över medelinkomsten) har fått väldigt goda år i reala löneökningar, medans ersättningar från våra allmänna transfereringssystem i stort sett stått still. Det är alltså inte någon omedelbar fara för vår del.
Så hur kan det bli en omedelbar fara att erbjuda "fattig" EU-medborgare en summa av 6000 netto när de träder över gränsen , när en inflyttad familj, utan att kunna tala svenska eller har relevanta yrkeskunskaper får 25000:- netto i månaden ? Med en summa på 6000:- tänker man sig för både en och två gånger. Dels för en familj som vill flytta i till Sverige måste vända på kronorna och dels för oss skattebetalare som kan känna oss säkrare att flytten inte bara handlade om att bli ekonomisk försörjd.

Citera
Jag förstår faktiskt inte vad som är liberalt med det heller (Liber = fri, på latin). Frihet är väl istället att få förtjäna och behålla merparten av sina inkomster. Att den som anstränger sig och är produktiv, också får njuta av belöningen för sin flit. Där den personen också slipper försörja den late grannen i hängmattan.

Det skattefria samhället ?  ;D  Latmaskar har det funnits i alla tider. Vad är det för liberalt med att sikta på ekonomiskt oberoende ? Så meningslöst livsmål. Den ekonomiska liberalism är ju bara en enda stor innehållslös kuliss. Den fokuserar enbart på den materiella lönsamma människan  Nej, jag talar om andra liberala värden. Och i det ingår inte NAIRU och inte heller statens förnedrande kontrollsystem för att hålla arbetskraftreserven sysselsatta med meningslösa (och dyrbara) skattefinansierade åtgärder.

Citera
Jag ser mycket hellre en fungerande offentlig sektor där det finns en viss grundtrygghet för alla. Där statens uppdrag är tydligt men också tydligt begränsat. Där resurserna används förståndigt och effektivt. Där den som föds fattig kan arbeta sig till rikedom och välstånd just därför att du får behålla merparten av dina inkomster.


Där håller jag med dig om offentliga sektorn. En minigrundtrygghet skall finnas till för alla.



« Senast ändrad: tisdag 01, oktober 2013, 20:10:41 av Fiat de Lux »

Utloggad Åbama

  • Guldmedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 723
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #67 skrivet: tisdag 01, oktober 2013, 22:50:42 »
Förstår inte resonemanget om rättvisa i detta fall. Problemet är ju inte bunden till arbetskygga individer som agerar som fripassagerare på en välfärd, utan problemet är ett systemfel som gör att väldigt många människor inte ens ges chansen att göra rätt för sig. Mycket beror förstås på NAIRU (Jämviktsarbetslöshet) d.v.s. det måste alltid finnas en given mängd arbetslösa i systemet  . Vissa säger 4% av alla i arbetsför ålder.vissa påstår ännu mer 6%. Problemet är alltså att vi ganska nyligen i vår moderna ekonomiska historia adopterad (och accepterad) - En strukturell arbetslöshet som verktyg för att hålla inflation och penningavärdet i"balans" . I det stora hela så har vi skapat systemet för att bibehålla  köpkraften för de som har sitt arbete. Penningavärdet skulle alltså försämras om fler befann sig i arbete, räntorna antagligen stiga, vilket skulle försätta bolånekunder i svårigheter.

Hinner inte skriva något långt svar, då jag har viktigare saker att göra. Håller med om problemet att många inte ges chansen. Problemet är samtidigt också att många inte tar den. Felet är också, att för att skapa en dräglig tillvaro krävs onödigt stora inkomster då den enskilt största kostnaden för den normala löntagaren är olika skatter (direkta och indirekta). Är det för några som höga kostnader på grund av hög byråkrati och av höga skatter slår hårdast mot, så är det mot de med små inkomster. För den rike spelar inte någon eller några tusenlappar till så stor roll.

Se exempelvis på 50-talets USA. Trots att de då hade låga skatter, mindre byråkrati, betydligt liberalare lagstiftning kunde man ha relativt höga löner och extremt hög köpkraft för medborgarna. Trots detta producerade man då de mest prisvärda och efterfrågade varorna i världen.

Det är ju redan verklighet , inte mycket att göra åt med de lagar EU har tvingat på oss.

Men, åter igen. Vi som är etablerade, har jobb med en hyfsad inkomst har bakom oss haft 4 jobbskatteavdrag i.o.m regeringen Reinfeldt och många (särskilt de över medelinkomsten) har fått väldigt goda år i reala löneökningar, medans ersättningar från våra allmänna transfereringssystem i stort sett stått still. Det är alltså inte någon omedelbar fara för vår del.


Så hur kan det bli en omedelbar fara att erbjuda "fattig" EU-medborgare en summa av 6000 netto när de träder över gränsen , när en inflyttad familj, utan att kunna tala svenska eller har relevanta yrkeskunskaper får 25000:- netto i månaden ? Med en summa på 6000:- tänker man sig för både en och två gånger. Dels för en familj som vill flytta i till Sverige måste vända på kronorna och dels för oss skattebetalare som kan känna oss säkrare att flytten inte bara handlade om att bli ekonomisk försörjd.

Visst är det helt åt helvete, att en inflyttad familj som varken vill lära sig språk eller tänker anpassa sig är garanterade livslång försörjning. Samtidigt, två fel gör inte ett rätt. Om 25000 kr i någorlunda kravlös inkomst är fel, är 6000 kr i totalt kravlös inkomst precis lika felaktigt.

Det enda som skiljer är summan. I båda fallen innebär systemfelet, att någon som är produktiv får avstå inkomster till någon som valt att inte vara det. Vad är rättvist med det?

Jag vet inte hur många tiggare jag kunde räknat till idag. Jag är rätt säker på att de alla hellre (inklusive alla deras släktingar) gladligen skulle komma hit och kvittera ut gratis inkomster. Det står dig dessutom helt fritt att skänka bort valfri andel av din inkomst till arbetsskygga medborgare. Felet är när du vill tvinga mig att göra samma sak. På vilket sätt innebär ditt synsätt frihet för mig?

Det skattefria samhället ?  ;D  Latmaskar har det funnits i alla tider. Vad är det för liberalt med att sikta på ekonomiskt oberoende ? Så meningslöst livsmål. Den ekonomiska liberalism är ju bara en enda stor innehållslös kuliss. Den fokuserar enbart på den materiella lönsamma människan  Nej, jag talar om andra liberala värden. Och i det ingår inte NAIRU och inte heller statens förnedrande kontrollsystem för att hålla arbetskraftreserven sysselsatta med meningslösa (och dyrbara) skattefinansierade åtgärder.

Jag har ingenstans föreslagit ett skattefritt samhälle. Enbart ett där skatterna hålls låga och samhällets pengar används till det väsentligaste och inte slösas bort. Ekonomisk frihet är också viktigt för vissa. För andra är känslan av att inte bli utnyttjad viktigare. Jag hade personligen tjänat betydligt mer ekonomiskt på att välja att vara kvar inom min gamla bransch. Efter åtskilliga i miljoner i skatt inbetalada till det offentliga svarta hålet under ett antal år tröttnade jag på att känna mig utnyttjad. Mitt livsval blev därför att minska mina inkomster och på så sätt mina skatteinbetalningar.

Sedan tycker jag att dina synpunkter på andra människors livsmål är rätt osmaklig. Jag har respekten att skita i om människor har som livsmål att bygga en båt, tjäna massa pengar eller samla ihop till en fin frimärkssamling. Det är inte min ensak helt enkelt. Tänk om andra människor visade mig samma respekt när jag inte vill känna mig som ett värddjur diverse parasiter. Det vore frihet det. ;)

Där håller jag med dig om offentliga sektorn. En minigrundtrygghet skall finnas till för alla.

Ja, men du lägger en kravlös inkomst i begreppet grundtrygghet. Jag lägger istället ett fungerande rättsväsende och en fungerande sjukvård i det, samt att vill man smaka av kakan får man hjälpa till att baka den.

Utloggad chrixter

  • Medlem
  • *
  • Antal inlägg: 13
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #68 skrivet: onsdag 02, oktober 2013, 09:03:34 »
Sedan är det trist att du tillskriver mig åsikter och påståenden jag aldrig uttryckt. Jag vill inte ha full kontroll över vad jag betalat in.
Nä, det var en för grov förenkling och extrapolering av vad du skrev.  Skrev snabbt och då blir det lätt överdrivet.  Min känsla av det du skrev är att du vill själv ha (mer) kontroll över de pengar som staten tar in med vissa specifika ändamål som ex. pensioner men fick intrycket att denna strävan att sköta detta själv även gällde än fler områden. 


Ja, jag vill ha ett jämlikt samhälle, där alla som kan, har en skyldighet att bidra med motsvarande sin kostnad i samhället. 
Känns som om ett samhälle där staten kommer att gå grymt back.  Maximalt kan ju detta samhälle få in precis så mycket som det kostar att driva det men kan EN endaste person inte bära sin egen kostnad så är det minus.  Visst, staten har andra inkomstkällor än taxering av privatpersoner som ex. egna företag, beskattning av icke privatägda företag (för det är ju persontaxering per proxy) och utförsäljning av statliga tillgångar.  Dock känns det som ett extremt konstigt scenario att samhället skulle kunna byggas på tanken att individen som max bidrar med sin egen kostnad - visst känns det trevligt men matematiken väldigt svår.  Iallafall i ett samhälle där pengar inte strömmar fram från en outsinlig oljekälla.

Att själv inte helt få förvalta sina pensionspengar är inte ett kidnappade av pengarna.  Orsaken ligger (bland annat) i den riskbedömning som staten gjort av medborgarnas kompetens av förvaltningen.  Att det stora statsbärande partiet under det förra seklet ansåg (och så vitt jag förstår fortfarande anser) individen som totalt inkompetent är ju ingen hemlighet.  Att ens den lilla smulan i ppm-systemet får (inom strikta ramar) röras var nog en av de större politiska skrällarna under 90-talet.  Skall man vara nöjd med det?  Tja, jag är kluven men förstår om man tycker det är en halvmessyr.  Problemet i pensionsförvaltning är ju att om den går åt helvete så står staten trots försök till friskrivning där med svartepetter.  Se bara dagens läge - pensionsbromsen slår till när konjukturen är sämre.  Precis som den skall och ALLA vet om.  Vad sker?  Jo, pensionerna måste höjas pga systemet fungerar som det är tänkt.  Att staten ser en risk i "självförvaltning" av pensioner är givet.  De som lyckas är glada men alla misslyckanden kommer oundvikligen att tarva extra resurser från staten. 

Bara lite kort om slöseri, brist på konsekvenser av inkompetens och allmän oförmåga att se kopplingen att rättighet följs av skyldigheter.  Håller med om det allra mesta där  :) 

Utloggad Åbama

  • Guldmedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 723
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #69 skrivet: lördag 05, oktober 2013, 15:28:05 »

Ja, jag vill ha ett jämlikt samhälle, där alla som kan, har en skyldighet att bidra med motsvarande sin kostnad i samhället. 

Känns som om ett samhälle där staten kommer att gå grymt back.  Maximalt kan ju detta samhälle få in precis så mycket som det kostar att driva det men kan EN endaste person inte bära sin egen kostnad så är det minus. 

Fattar inte hur du läser. Jag skriver inte att alla maximalt ska bidra med sin kostnad i samhället. Däremot att alla som är arbetsföra MINST bör göra det.

Detta för att motverka den snedvridning som är idag. En snedvridning där vissa aldrig bidrar alls (vilket anses OK i vissa kretsar), medan andra får avstå mångdubbelt sin kostnad.

Enkelt beskrivet, jag vill ha mängder med riktiga jobb och ett skattesystem som gör det lönt att anstränga sig. Jag vill att den arbetsskygge får bekosta sin lathet själv.

Att själv inte helt få förvalta sina pensionspengar är inte ett kidnappade av pengarna. 

Det är det visst!

Det är exakt vad det är!

Finns inte pengarna disponibla för den rättmätige ägaren, hålls de som gisslan. I synnerhet som pensionssystemet dränerats av klåfingriga politiker historiskt.

Orsaken ligger (bland annat) i den riskbedömning som staten gjort av medborgarnas kompetens av förvaltningen.  Att det stora statsbärande partiet under det förra seklet ansåg (och så vitt jag förstår fortfarande anser) individen som totalt inkompetent är ju ingen hemlighet.  Att ens den lilla smulan i ppm-systemet får (inom strikta ramar) röras var nog en av de större politiska skrällarna under 90-talet. 


Här har du däremot rätt, det är det kollektiva idiotförklarandet av individen inom kollektivet som ligger bakom. Maktens företrädare vet bättre med den lille mannens pengar, än den lilla mannen själv. Visst är det också storebrorstänkandet som ligger bakom.

Även jag, tror förvisso att vissa under frihet skulle investera sina pengar korkat. Däremot tycker jag människor ska få friheten placera sina pensionspengar hur de vill. Tror de på trisslotter som placering, bör det vara deras val, frihet och ansvar. Det ska vara upp till individen.

Det intressanta är att mitt pensionssparande (min andel av det), eller rättare sagt, den andel pengar som staten tagit (under förevändning att det är) för min framtida pension, har sedan jag blev yrkesverksam till inflationen reellt sett minskat i värde. Staten har alltså placerat mina pengar på ett sätt så de minskat i värde och tagit betalt för besväret. Ändå är det jag som måste skyddas mot mig själv och mina potentiellt korkade investeringar enligt storebror staten.  :)

Utloggad chrixter

  • Medlem
  • *
  • Antal inlägg: 13
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #70 skrivet: måndag 07, oktober 2013, 13:51:21 »

Ja, jag vill ha ett jämlikt samhälle, där alla som kan, har en skyldighet att bidra med motsvarande sin kostnad i samhället. 
Känns som om ett samhälle där staten kommer att gå grymt back.  Maximalt kan ju detta samhälle få in precis så mycket som det kostar att driva det men kan EN endaste person inte bära sin egen kostnad så är det minus. 
Fattar inte hur du läser. Jag skriver inte att alla maximalt ska bidra med sin kostnad i samhället. Däremot att alla som är arbetsföra MINST bör göra det.

Öh?  du skrev "med motsvarande sin kostnad".  Nada om max eller min så då läste jag det som "exakt".  Men strunt samma, nu är det klarlagt vad du menade så att tom jag fattar det :)

Utloggad Fiat de Lux

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 377
  • Affärsomdömen: 1
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #71 skrivet: måndag 07, oktober 2013, 17:00:43 »
Vad Åbama inte verka förstå,med mitt argument om en kravlös ersättning (medborgarlön 6000:-/per vuxen individ) är att det blir billigare för oss skattebetalare i längden, lockar till sig andra grupper än de som siktar på en kravlös försörjning enbart, med dagens mått , samt att siktet är inställd på att bli kvitt statliga verk i samband med detta.

En politisk intresserat libertarian skulle ha insett att detta förslag är ett första steg till en mindre belastning för skattebetalarna och ett första steg för ökade krav på individuell egenförsörjning.

Men på något vis , är jag inte förvånad. Ganska många Libertarianer är kompromisslösa i det politiska spelet och tänker oftast inte längre än den egna näsan räcker.

Utloggad Åbama

  • Guldmedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 723
  • Affärsomdömen: 0
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #72 skrivet: måndag 07, oktober 2013, 22:21:12 »
Vad Åbama inte verka förstå,med mitt argument om en kravlös ersättning (medborgarlön 6000:-/per vuxen individ) är att det blir billigare för oss skattebetalare i längden, lockar till sig andra grupper än de som siktar på en kravlös försörjning enbart, med dagens mått , samt att siktet är inställd på att bli kvitt statliga verk i samband med detta.

Helt rätt, jag förstår inte ditt argument.

Jag ser nämligen mycket hellre att att man kan göra sig kvitt onödiga myndigheter ändå, och att mängder med nya jobb skapas, då det blir billigare och mer lönsamt att arbeta/anställa. :)

Utloggad zivkov

  • Silvermedlem
  • ***
  • Antal inlägg: 127
  • Affärsomdömen: 48
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #73 skrivet: måndag 07, oktober 2013, 23:02:51 »
Märkligt hur ofta "medborgarlön" nämns som något positivt av ett flertal medlemmar i denna tråd.
Inbillade mej att man kallade lön något som man fick för en motprestation. Socialbidrag som det heter idag är korrekt namn på denna typ av ersättning. Ett bidrag till socialt svaga i samhället.
Svårt att tro att en medborgarlön skulle motivera svartjobbarna idag att överhuvudtaget överväga att arbeta vitt. De skulle ju då få betala skatt och dessutom sänka sin standard.
De skulle delta i finansieringen av sjukvård, skola, pensioner m.m. vilket inte är så intressant, det sköts ju av andra. De ser snarare alla tjänster, inklusive bidrag som ingår i det allmänna som något självklart.
Med andra ord så liten egen insättning som möjligt och så stort uttag som möjligt.
Nej, jag tycker nog att vi redan idag ser för mycket bidrag utan minsta motprestation, snarare borde det gå på andra hållet med större krav.
Fler i riktiga jobb ger ett bättre välfärds samhälle med lägre kostnad per person, färre som  tar ut utan att själv bidra. Detta borde i slut ändan ge bättre sjukvård, skola pensioner och lägre skatt för alla.


Utloggad Fiat de Lux

  • Palladiummedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 377
  • Affärsomdömen: 1
SV: Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?
« Svar #74 skrivet: måndag 07, oktober 2013, 23:39:26 »
Citera
Märkligt hur ofta "medborgarlön" nämns som något positivt av ett flertal medlemmar i denna tråd.
Inbillade mej att man kallade lön något som man fick för en motprestation. Socialbidrag som det heter idag är korrekt namn på denna typ av ersättning. Ett bidrag till socialt svaga i samhället.


Det heter inte Socialbidrag idag. Det officiella namnet heter " Försörjningsstöd " . Försörjningsstöd betalas inte heller ut automatisk för att man har en "social svag ställning" i samhället, utan för att slippa bo på gatan som en hemlös.


Citera
Svårt att tro att en medborgarlön skulle motivera svartjobbarna idag att överhuvudtaget överväga att arbeta vitt. De skulle ju då få betala skatt och dessutom sänka sin standard.
De skulle delta i finansieringen av sjukvård, skola, pensioner m.m. vilket inte är så intressant, det sköts ju av andra. De ser snarare alla tjänster, inklusive bidrag som ingår i det allmänna som något självklart.


Svartjobbarna jobbar svart oavsett världens högsta skatter eller med en medborgarlön. Syftet med medborgarlön är att bli kvitt en del av statsapparatens byråkrati , dvs de som egentligen är överflödiga eftersom de inte producerar något av värde.


Citera
Nej, jag tycker nog att vi redan idag ser för mycket bidrag utan minsta motprestation, snarare borde det gå på andra hållet med större krav.


Det har vi prövat redan under åtskilliga decennier. Det har alltid slutat med (s) jobbgaranti eller alliansens Fas3 . Detta är dyra skattesubventionerade jobb för skattebetalarna , dessutom har (s) initierat den stora jakten på sjukskrivna med FK.s benägna hjälp och med alliansen har utförsäkringen från trygghetssystemen tagit ny fart. Vill du ställa större krav på den gruppen ? Hur skulle det vara ens möjligt ?

Citera
Fler i riktiga jobb ger ett bättre välfärds samhälle med lägre kostnad per person, färre som  tar ut utan att själv bidra. Detta borde i slut ändan ge bättre sjukvård, skola pensioner och lägre skatt för alla.

[/quote]

Nope. Även detta är fel. Under åren 1986-1990 med dåvarande socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik så hade vi i stort sett full sysselsättning (dvs 2-4% arbetslöshet) och skatterna var ändå i världstoppen. Idag har vi en officiell arbetslöshet på drygt 6% - med en andraplats i världstoppen på skatteuttag. Det finns ingen korrelation i lägre arbetslöshet som ger lägre skatter. Det finns bara en uttalad penningpolitik som syftar till inflationsmål. Och det innebär att den strukturella arbetslösheten minskas - eller ökas i enlighet med inflationsmålen.

http://www.riksbank.se/Documents/Tal/Wickman_Parak/2012/tal_120124_sve.pdf


I ovanstående Pdf finns att läsa dels Sveriges Riksbanks uttalade mål att hålla inflationen på max 2% per år - dels ett något uppgivet konstaterande till varför just denna penningpolitik kanske inte fungerar särskilt bra längre ...



« Senast ändrad: måndag 07, oktober 2013, 23:48:48 av Fiat de Lux »


 

Guld & Silverpriser

Senaste Inlägg

Avdelningen för byråkrati rapporterar by zodiac
Igår kl. 16:49

Oseriösa säljare på Tradera. by august
Igår kl. 10:18

Silvermynt 15st 1oz Maple Leaf by Spade
fredag 06, december 2024, 16:47:46

Bilder på silver. by mega_n
fredag 06, december 2024, 15:13:47

Libertad 1oz silver olika årtal by mega_n
torsdag 05, december 2024, 06:38:13

wold money fair 2025 by lordsinner
onsdag 04, december 2024, 17:11:52

Den STORA (enda) tråden för kommentarer angående guldspot. by hasse_A
tisdag 03, december 2024, 19:16:28

Skattefritt ISK by gbz
måndag 02, december 2024, 17:50:08

Bad jokes. by Philip
lördag 30, november 2024, 13:49:29

Pressar HSBC silverpriset på Comex men samtidigt köper på världsmarknaden? by JohanB
lördag 30, november 2024, 01:58:38

Rekordstor guldfyndighet upptäckt i Kina by Philip
fredag 29, november 2024, 22:06:11

Bilder på guld. by zodiac
onsdag 27, november 2024, 18:41:42

Hur stora guld mynt och tackor har ni i era stackar? by august
lördag 23, november 2024, 15:26:24

Sovereigns… by 9darter
fredag 22, november 2024, 12:17:23

Den STORA tråden för aktier i gruvbranschen by JL_GBG
fredag 22, november 2024, 11:06:36